se

vintervita fötter på en första session i gräset

 

Söndagens andra läsningen-text: 

1 Joh. 4:16-21

Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom. I detta har kärleken nått sin fullhet hos oss: att vi kan vara frimodiga på domens dag, ty sådan som Kristus är, sådana är vi i denna världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet. Vi älskar därför att han först älskade oss. Om någon säger: ”Jag älskar Gud” men hatar sin broder, då ljuger han. Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. Och detta är det bud som han har gett oss: att den som älskar Gud också skall älska sin broder.

-----------

Har läst en bok Åsa Liabäcks Tills sommaren kommer. En bok om att komma sams med sina närmaste, i det här fallet grannar. Alla har sina problem, men ibland kan det kännas lättare att också berätta om dem. 

Undrar om det var för barfotastunden före midsommar, som temperaturen blev så hög till midsommaren...? 

Tog ett mannakorn: 1 Petr 2:11-12

Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem.  

I dessa dagar talas det mycket om kärlek, men det tycks som om man måste skilja noga på köttsliga begär och Guds kärlek, allt är inte kärlek och allt är inte nyttigt...?

GLAD MIDSOMMAR

Midsommardagens andra läsningen-text:

Apg. 13:23–26

Från hans efterkommande har Gud efter sitt löfte fört fram en Frälsare för Israel: Jesus. 

 

Innan Jesus trädde fram hade Johannes förkunnat omvändelsens dop för hela Israels folk. Och när Johannes nådde slutet av sin bana, sade han: Det ni tror jag är, det är jag inte. Men efter mig kommer en vars sandaler jag inte ens är värdig att knyta upp. 

 

Bröder, söner av Abrahams släkt och ni andra som fruktar Gud! Till oss har budskapet om denna frälsning blivit sänt. (Folkbibeln)

Snöbollsbusken har vi haft länge, den har fört en tynande tillvaro, haft några bollar per sommar. Men nu, efter att vi tagit bort en rönn som växte bredvid, så plötsligt har den mycket bollar. Jag fotograferade innan de riktigt blivit vita (knopp?) för jag vet inte om de nånsin blir, det är så mycket bladlöss på den också i år. Någon nyckelpiga har jag ännu  inte sett i år. 

Det andra fotot är taget några dagar senare av en vitare boll. Åtminstone är det mycket liv i den....

Grattis till alla födelsedagsbarn med en kaprifol!

 

 

dold ändå synlig

Andra läsningen för söndagen: 

Rom. 11:33-36

O vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Hur outgrundliga är inte hans domar, hur ofattbara hans vägar! Vem har förstått Herrens sinne? Eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har gett honom något först så att han måste betala igen? Av honom, genom honom och till honom är allting. Hans är äran i evighet. Amen. (Folkbibeln)

Temat för söndagen är Den dolde Guden. Det fick mig att tänka på fotografering av fjärilar. 

När man ska fotografera dem så är de så snabba att fälla ihop vingarna och då är de svåra att få syn på. Fick försöka många gånger innan sorgmanteln på bilden syntes på fotot.

Guds verk en fjäril till glädje. 

Den här på andra bilden satt länge kvar på vår trappa, men vem är det? 

frukt?

Det finns texter också för veckan efter pingst. Jag valde den första text som jag inte tidigare har haft fram på bloggen. 

1 Kor. 12:1-11

I fråga om de andliga gåvorna, bröder, vill jag också att ni skall ha kunskap. Ni vet att när ni var hedningar drogs ni viljelöst med, bort till de stumma avgudarna. Därför vill jag att ni skall förstå att ingen som är fylld av Guds ande säger: ”Förbannelse över Jesus”, och att ingen kan säga: ”Jesus är herre”, om han inte är fylld av den heliga anden.

Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme. Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt.

Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta. Den ene får genom Anden gåvan att meddela vishet, den andre kan med samma Andes hjälp meddela kunskap. En får tron genom Anden, en annan genom samma Ande gåvan att bota, en annan får kraft att göra under. En får förmågan att tala profetiskt, en annan att skilja mellan olika andar. En kan tala olika slags tungotal, en annan kan tolka tungotal. Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en så som den själv vill.

Prydnadsäppelträdet (bilden) förmedlar glädje - åtminstone åt mej. 

------------------

En biblioteksbok har lästs: Tredje dagboken gillt av Jessika Devert. Jag har inte läst de två första. Livet är inte enkelt i denna boken heller. Mycket reklam för yoga, som jag inte tror är en bra sak att ägna sig åt.  

Måste kolla upp vad som betraktas som religion. Yogister, åtminstone de västerländska är oftast väldigt noga med att det är ingen religion. Medan kristendomen ofta benämns som religion, diskuteras som religion. Fast egentligen tycker jag att kristendomen hänger på en person - Jesus och vår relation till honom. 

Men gudstjänsten i söndags från Vörå var nog ceremoniell, sånt förstår jag mig inte så mycket på. Fast kanske de behövs ibland....

vad betyder detta?

Redan före Kristi Himmelsfärdsdagen var vi till gravgården för att kolla hur det ser ut (bilden). 

Det brukar vara klippta gräsmattor och ibland också blommor, men nu var det rentav betagande vacker blomning över hela gravgården, alla gravar skötta som oskötta, tog nästan andan ur mig.  

Pingstdagens andra läsningen-text: 

Apg. 2:1-13

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

 I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: ”Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parter, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar.”

I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varandra: ”Vad betyder detta?” Men andra gjorde sig lustiga och sade: ”De har druckit sig fulla på halvjäst vin.”

 ... men alla uppskattar inte maskrosor i gräsmattan...

dop

Pingstaftonens andra läsningen-text: 

Apg. 19:1-6

Paulus kom efter sin resa genom inlandet till Efesos. Där träffade han några lärjungar och frågade dem om de hade fått helig ande när de kom till tro. De svarade: ”Vi har inte ens hört att det finns någon helig ande.” – ”Vilket dop blev ni då döpta med?” frågade Paulus, och de svarade: ”Johannes-dopet.” Paulus sade: ”Johannes dop var ett omvändelsedop, och han uppmanade folket att tro på den som skulle komma efter honom, det vill säga Jesus.” Då lät de döpa sig i herren Jesu namn. Och när Paulus lade sina händer på dem kom den heliga anden över dem, och de talade med tungor och profeterade.

Tacksam blomma som vi fick för några år sedan. De stora bladen håller själv undan ogräs o.dyl. Och på våren blommar de vackert. Ingen krävande skötsel alltså. 

Men de ska nog ha rätt jord att leva i. Jag har nog försökt också på ett annat ställe tidigare, där lever den nog än, men har inte växt till sig och inte blommat.

Men vad var det de hette...? 

__________

Har läst en bibioteksbok: När isen sjunger av Linda Edgarsson. Det är den tredje i en trilogi, jag har inte läst de första två, men det gick bra ändå. Livet blir inte alltid som vi önskar, men kan gå ändå. 

--------------- 

... efter någon tid så kom namnet Bergenia till mig, så hette blomman. 

skyldigheter

Myrorna hade byggt bo i den gamla bykgrytan som jag använder som blomkruka, så nu försökte jag tömma den på all jord och sätta dit ny jord och hoppas att myrorna förstår att inte bygga bo just där.

Bykgrytan kom med då vi köpte huset för länge sen. 

Jag har varit bekymrad när det regnat mycket då vattnet ju inte rinner ut och fått nu som då vicka på grytan så att allt inte drunknar där. 

Nu märkte jag att det inte är något bekymmer mera, bottnen har försvunnit, kvar fanns bara några skärvor. 

Söndagens andra läsningen-text:

Rom. 8:12-17

Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår köttsliga natur så att vi ska leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar kommer ni att leva.

 

Alla som drivs av Guds Ande är Guds barn. Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, och i honom ropar vi: "Abba! Far!" Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom. (Folkbibeln)

Glad är jag då jag inte behöver byka för hand med tvättbräde i grytan, tacksam för tvättmaskinen inne i huset.... 

...men 'köttet' blir inte omodernt...?

_____

En biblioteksbok har lästs, det gick fort (vart har jag bråttom?): Förbindelser av Lotta Frantz. En novellsamling - om olika människor. Vi människor finns av alla de sorter....