makt

Vi kom oss på bio: Klaus Härös Aldrig ensam. 

Att se den filmen strax efter att ha sett presidentinstallationen i USA blev nästan för mycket.

Det finns en andra läsningen-text för veckan också: 

2 Kor. 1:8–11

Bröder, vi vill att ni ska veta hur svårt vi hade det i Asien. Det var mycket tyngre än vi kunde bära, så att vi till och med misströstade om livet. Ja, inom oss hade vi redan fått dödsdomen, för att vi inte skulle lita på oss själva utan på Gud som uppväcker de döda. Från en sådan död räddade han oss, och han kommer att rädda oss igen. Vårt hopp till honom är att han ska fortsätta rädda oss, när också ni hjälper oss med er förbön. Så kommer många människor att tacka Gud för oss, för den nåd vi fått. (Folkbibeln)

Men vi kan ju be, för oss själva och andra!

------------------

En annan splitterny bok kom också hem från biblioteket: Själens längtan efter Gud, en bönbok för vardagen av Mattias & Ruth Nordström (Jag läste den alltså alldeles för snabbt eftersom det är en biblioteksbok som ska återlämnas). 

 

Återkommande överlåtelsebön var:

 

Vänd handflatorna uppåt mot Gud

Överlåt  det förflutna åt Guds barmhärtighet

Överlåt nuet åt Guds kärlek

Överlåt framtiden åt Guds beskydd

som en dröm

Det börjar bli de här morgnarna då världen är vacker med spindelnät och dimma i solskenet.

Mikaelidagens andra läsningen-text: 

Apg. 12:5-11

Petrus hölls alltså fängslad, och i församlingen bad man ivrigt till Gud för honom.

Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren fanns vakter som bevakade fängelset. Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. ”Skynda dig upp”, sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer. Ängeln fortsatte: ”Ta på dig bältet och sandalerna.” Petrus lydde, och ängeln sade: ”Svep om dig manteln och följ mig.” Petrus följde med honom ut, men han förstod inte att det var verkligt, det som skedde genom ängeln, utan trodde att det var en syn. De passerade en vaktpost och sedan en till och kom till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. När de kom ut gick de gatan ner, och då försvann ängeln.

Så snart Petrus hade sansat sig sade han: ”Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat sig.”

Om man läser hela kapitlet, allt som hände, blir det en ännu intressantare historia. En dödades innan Petrus fångades. Då Petrus blev fri/kom undan, så blev åtminstone fyra vakter bortförda, enligt Folkbibelns kommentar för att avrättas. 

Krig var det då och krig är det nu. Men vet vi vem vi krigar mot? 

Varför säger man att något ser ut som en dröm? Jag brukar inte drömma särskilt sköna drömmar, åtminstone inte de jag minns. Men spindelväv är ju inte i sig skön, åtminstone inte att gå in i och dimman är ju inte heller så bra, mycket kan gömma sig i den. Är det solskenet som gör det vackert?

Fast "idel solsken gör öken" har jag hört sägas. 

-----------------------------------

Den andra biblioteksboken: Jag går nu. Tror jag av Inger Lernevall har lästs. Om när omgivningen sårar en. 

En pendang till det är Gilmore girls som jag tittat en del på via Arenan. Där reagerar och säger de oftast genast när något inte passar. Inte utan problem det heller. 

- men med Jesus klarar man av både liv - och död...

Vi var också ute och gick igår. - Ber församlingen?

vänta tåligt

Det var jobbigt för katterna i den djupa, lösa snön, men i ungdomligt mod skulle de dit - åtminstone en bit.

Andra söndagen i advent, andra läsningen:

Jak. 5:7-11

Var tåliga tills Herren kommer. Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd och väntar tåligt på höstregn och vårregn. Ha tålamod ni också, och visa fasthet, ty Herrens ankomst är nära.

Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Domaren står utanför dörren. Ta profeterna som talat i Herrens namn till ert föredöme i att lida och visa tålamod. Ja, vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet, och ni har sett hur Herren lät det sluta, ty Herren är rik på medlidande och barmhärtighet.

Det kan ju hända att det under snön fanns smådjur som sökte sig till fågelmatningsstället och de hörde något under snön. 

Här (klick) finns också skrivet en fundering om Job

Betyder kanske att det är onödigt att klaga på snön, den kommer ju nog att smälta. Det kommer en vår om än det är länge dit än. 

----------------

En bok fastnade vid besök till biblioteket: Prins Harry Den andre. (Engelska versionens titel: Spare - jag skulle hellre ha översatt det Reserv.) Engelska kungligheter har sina lidanden, vanligt folk har andra lidanden, så här andra advent... 😏 (Fast egentligen är kungligheter nog vanligt folk, jag tror inte på det där blåblodiga, de reagerar som vanligt folk på annat folk och olika regler och övertramp av regler, vilket ju också kom fram i boken.)

staket

Kom oss med barnbarnen på en stadsresa, nästan, vi höll oss i utkanten av stan.  Men där träffade vi denna figur, som gillades av barnbarnen. Jag började fundera varför de hade staket runt draken. Vem ska skyddas han eller vi? Men barnbarnet plockade lite gräs åt honom.

I alla fall struntade barnen i staketet. Visste förmodligen inte de heller varför det fanns där. 

I vilken ålder lär sig barnen att staket ofta betyder att de inte får gå dit? Hos oss har grannens staket mest lockat till klättring, vilket absolut är förbjudet - åtminstone då jag ser det (hjälper ju inte alltid att säga till heller). 

De enda staket vi har är vintertid gallren runt vissa buskar som hjortarna/hararna tycker om att beta av. Ja, och så finns det en början till stenmurshinder på en gammal väg som inte får användas som väg mera eftersom det tydligen bara får finnas en väg till varje tomt här och det gjordes en annan infart. En färdig stenmursstump finns också där det tidigare fanns ett stenröse. Den tappade sin poäng när den nya infarten gjordes, men är kvar ändå

Söndagens första läsningen-text: 

5 Mos. 31:6-8

Mose sade till folket:
”Var tappra och starka! Var inte rädda och låt er inte skrämmas av dem, ty Herren, din Gud, går själv med dig. Han skall inte svika dig, inte överge dig.”

Så kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför alla israeliterna: ”Var tapper och stark! Ty du skall föra folket in i det land som Herren med ed lovade deras fäder att ge dem, och du skall göra det till deras egendom. Herren skall själv gå före dig. Han skall vara med dig. Han sviker dig inte och överger dig inte. Var inte rädd, tappa inte modet!”

 Rädsla är nog också ett staket. (Tacksam att draken inte var levande!)

------------------

Har läst en bok: Hila Blums Att älska sin dotter. Märklig roman om gränser mellan förälder och barn. (Påminde mig om ett urklipp jag haft någongång någonstans, men tydligen städat bort i någon drive. Nu minns jag inte helt hur det gick.)

Sen kom vi oss att se filmen Jesus Revolution. Där överskreds också många mänskliga staket, men Jesus var med. Dörrar stängdes och andra öppnades.

(Datorn har bråkat så det kan se annorlunda ut nu på sidan, men hoppas det inte blir något oöverkomligt hinder.)

ljus och lykta

Tyckte jag kände mig så frisk efter flunssan, som i alla fall visade sig vara positiv för Covid., så vi var till gravgården och tände ljus före alla helgona. Det blev nog nästan för mycket. Konstig flunssa då man inte har feber, men är så trött? Folk fanns nog på gravgården men ingen vi kände och behövde prata med. Så det blev inte smittorisk. Hoppas den ger med sig....

Söndagens första läsningen-text

"morgonsolen redan strålar högt på blåa himmelen"

Amos 4:(6-)12-13

Jag lät er gå med tomma magar i alla era städer och lät er sakna bröd på alla era orter. Ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren. 

Jag höll tillbaka regnet för er, när det ännu var tre månader kvar till skördetiden. Jag lät det regna över en stad men inte över en annan. En åker fick regn, den som inte fick regn torkade bort. 

Två, tre städer stapplade till samma stad för att få vatten att dricka, men kunde inte släcka sin törst. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.
 

Jag slog er med sot och rost Era många trädgårdar, vingårdar, fikonträd och olivträd åt gräshopporna upp. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

Jag sände pest bland er som i Egypten. Jag dödade era unga män med svärd och lät era hästar tas som byte. Stanken av era fallna skaror lät jag stiga upp i er näsa. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

Jag lät ödeläggelse drabba er, som när Gud ödelade Sodom och Gomorra. Ni var som en brand, ryckt ur elden. Och ändå har ni inte vänt om till mig, säger Herren.

Därför ska jag göra så med dig, Israel, och eftersom jag ska göra så med dig, så bered dig att möta din Gud, Israel. För se, han som formar bergen och skapar vinden och förkunnar sina tankar för människan, han som gör gryningen till mörker och går fram över jordens höjder – Herren Gud Sebaot är hans namn. (Folkbibeln)

Nå, coronan har nog småningom gett med sig, lite i taget. Något litet blir gjort, men med små steg. Men jag är ju pensionär så kanske det inte behövs några stora steg mera, eller....?

"Bered dig att möta din Gud" - ja, hjälp!

 

Därför, mina älskade, när ni nu väntar på detta, gör allt ni kan för att bli funna rena och fläckfria inför honom i frid. Och räkna med att vår Herres tålamod innebär frälsning.(2 Petr. 3:14-15, Folkbibeln)

 _________________ 

Har läst två böcker: David Åleskjaers Ennen sataa lunta helvetissä. På första sidan fortsätter meningen ...ennenkuin minusta tulee uskovainen! Men berättelsen gick vidare och han kom sig till att vandra med Gud, efter att ha gått genom mycken bedrövelse.

Den andra är Gund von Numers-Snellmans Kvinnorna på Larsvik. När jag närmade mig slutet började jag nog känna igen handlingen. Om jag kollade in de handskrivna siffrorna i biblioteksboken så hade jag läst den 1991, numret som stod som sista låntagare på papperslappen kändes välbekant på något vis. Kan man kolla sånt mera då det går via Fredrika.finna.fi?

------------------------.

Vi kom oss också att se film, då vi igen hade ärende till gravgården och staden: Klaus Härös Rakkaani merikapteeni som går på bio just nu. En film som tar fram många funderingar och känslor. Och för övrigt också är vacker att se.

september out

September månad har gått hädan. Bilden är från almanackan, där denna bild fanns för september. Jag har blivit glad många gånger åt bilden. Tanter har kul. 

Men vad kännetecknar en tant?

I mitt huvud är det bl.a. kjolarna. Ett tag nyligen var de moderna och syntes på många unga flickor (typ 30-årsåldern!) och jag kunde inte begripa varför de tar på sig sådana. 

Mitt epitet för tantskapet är väl nog "marthaslungan"/handväskan. Det som finns i handväskan är sånt som kan tänkas behövas plötsligt och det vill jag ha till hands. Helt vanlig handväska är det ju inte jag har då jag handarbetat den själv av mattväft och mattvarp.

Kvinnor/flickors klädedräkt har ju annars också varit på tapeten i Vasabladet. Och det är nästan så att vad man än säger om det så är det någon som "moittar". 

Men kanske det gäller än uttrycket: "Som man är klädd blir man hädd." 

Söndagens första läsningen-text: 

Jos. 5:13-15

En gång vid Jeriko fick Josua se en man som stod framför honom med draget svärd. Josua gick fram till honom och frågade: ”Hör du till oss eller till våra fiender?” Han svarade: ”Nej, jag är anförare för Herrens här. Nu har jag kommit.” Då föll Josua ner med ansiktet mot marken och hälsade underdånigt. Han frågade: ”Herre, vad har du att säga till din tjänare?” Anföraren för Herrens här svarade: ”Ta av dig dina skor, du står på helig mark.” Josua gjorde så.

På röda mattan i Hollywood (där väl mycket av klädmodet skapas) lär man inte få gå med lågklackade skor. Men här skulle skorna av....

solnedgång

Förritidens westernfilmer slutade ofta med att hjälten eller hjältarna rider bort i solnedgången.

Vi var på väg på bio häromdagen, jag var inte chaufför men hade det svårt ändå med solen precis rätt i ögonen på vägen. Ingen fröjd, men vi kom fram.

Det var ingen westernfilm vi skulle på utan Klaus Härös Tuntematon mestari. Bra film, rekommenderas.

Gav många tankar. Den handlar om en gammal konsthandlare som köper och säljer tavlor - och hittar ett kap.

Jag började fundera på värdet på såna saker. Kan en tavla vara värd över 100000 euro? Jag antar att det är rätt värde ifall någon faktiskt betalar den summan för den. Men i konstsammanhang är det väldigt viktigt med namnet som står på tavlan (förutom att det ju också finns förfalskningar).

Dagens text (Matt. 3:13-17):

Jesus kom från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. Men Johannes ville hindra honom och sade: ”Det är jag som behöver döpas av dig, och nu kommer du till mig.” Jesus svarade: ”Låt det ske. Det är så vi skall uppfylla allt som hör till rättfärdigheten.” Då lät han det ske. När Jesus hade blivit döpt steg han genast upp ur vattnet. Himlen öppnade sig, och han såg Guds ande komma ner som en duva och sänka sig över honom. Och en röst från himlen sade: ”Detta är min älskade son, han är min utvalde.”

Gud satte sitt namn under....
                                                                                Du vet väl om att du är värdefull.....

Sen betalade Jesus priset för mig/dig med sin död på korset....