ett barn

Det blev en till docka enligt Arne & Carlos Neulotut Nuket, till en 1-åring.

Ena första läsningen-texten för palmsöndagen:

Sak. 9: 9-10

Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.

Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.

Tänk att vi var så långt redan som palmsöndagen! Det kunde man inte riktigt tro när man tittar ut. 

Jesus kom som ett barn, i ringhet. Red in på en åsna som vuxen.

Men den senare delen av texten har vi ännu inte sett. Den om att vapnen ska förintas. 

--------------------

Har läst en bibioteksbok: Nära himlen, Barns upplevelser av Gud och evigheten av Leanne Hadley. Hon arbetade som sjukhuspastor på ett barnsjukhus och berättar därifrån. Upplyftande berättelser.

vatten

Hade ärende till syskrubben och möttes av det som syns på första bilden utanför fönstret. Gardinen är utanför fönstret den här gången. Det kändes som att jag tittade ut ur ett gap, som sakta sluts, med mycket tänder. 

 

Andra bilden är tagen utifrån av samma fönster. 

 

Men nu har ju allt smält och rasat ner, finns inte mer. Eller jo, finns nog i en annan form och vattnar jorden.

 

Söndagens första läsningen-text: 

2. Kung. 20:1-7

Vid denna tid blev Hiskia allvarligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: ”Så säger Herren: Se om ditt hus. Du ligger för döden, du kommer inte att överleva.” Då vände Hiskia ansiktet mot väggen och bad: ”Herre, tänk på att jag troget och av hela mitt hjärta har hållit mig till dig. Jag har gjort det som är gott i dina ögon.” Och han grät häftigt.

Innan Jesaja hade hunnit lämna den mellersta borggården kom Herrens ord till honom: ”Gå tillbaka och säg till Hiskia, fursten över mitt folk: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag skall göra dig frisk igen – i övermorgon får du gå upp till Herrens hus. Jag lägger ytterligare femton år till ditt liv, och jag skall rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand, ja, jag skall värna denna stad för min och för min tjänare Davids skull.” Sedan lät Jesaja hämta en kaka fikon; den lade man på det onda stället, och Hiskia blev frisk.

Hiskia lär ha varit 39 år då han fick sin dödsdom.

Fikonkaka, är det en bakad kaka eller en kaka av bara fikon? Finns det hälsobringande medel i den?

Men i alla fall är liv och död i Herrens hand. 

(Bilderna vill inte alls som jag vill, har bestämt plats själv.)

-------------------

Jag har läst Ann-Luise Bertells Heiman. Jag var inte helt överens med hennes beskrivning av den tiden.

första

Det är första advent, det första ljuset är tänt (eller borde vara?) ....

Söndagens första läsningen-text: 

Sak. 9:9-10

Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.

Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.

Den första versen har hänt, då Jesus red in i Jerusalem (evangelietexten), följande vers har vi ännu inte sett. Som Jesus sa: I'll be back!, eller hur det nu var.

-----------------

Har läst ännu en bok av Gund von Numers: Vinden kastar. Om en konstnärs liv och människorna runtom. 

                              Glad adventstid önskar jag er!

Ps. 

Här (klick) finns en text som tangerar.

äta bör man...

Det hade smält och varit plusgrader så länge redan att jag märkte att fåglarna tydligen åt annan mat än solrosfrön. Fröna gick inte åt sig lika mycket som förr. Men nu blev det ju kallt igen och fågelbrädet har börjat tömmas igen.

Det finns en första läsningen-text också för måndagen: 

5 Mos. 8:2-3

Kom ihåg hur Herren din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Herrens mun. (Folkbibeln)

Under den lilla björken där småfåglarna sitter och smaskar i sig fröna hittade jag ett hål i snötäcket.

Tydligen har något tittat upp under snön och hittat "manna i öknen".

ett tecken

Det är ju nog lite för tidigt med påskris (alltså påsk-ris, inte pås-kris!). Men jag tyckte att vintern varat alltför länge, längtar efter vår och den kommer ju nog, men för att lättare tro tog jag in en björkkvist, för att se att det finns liv i de kala kvistarna. Börjar snart vara dags att ta in en ny, som kanske då kommer till påsken. 

Nu när jag såg på fotot ser jag en trasig rullgardin. Så nu försökte jag lappa det så det eventuellt skulle se lite prydligare ut, få se hur länge lappningen håller. Man blir blind för vissa defekter i huset. (Här finns en länk till  lappning som konst, boro.)

Dagens första läsningen-text: 

Jes. 7:10-14 

Herren talade till Ahas igen och sade:  "Be om ett tecken från Herren din Gud. Be om det nerifrån djupet eller uppifrån höjden." Men Ahas svarade: "Jag vill inte be om något, jag vill inte fresta Herren."

Då sade Jesaja: "Lyssna nu, ni av Davids hus. Räcker det inte att ni tröttar ut människor? Ska ni trötta ut min Gud också? Därför ska Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. (Folkbibeln)

Hela kapitlet är intressant att läsa med tanke på vad som händer i Europa just nu.  

Immanuel = Gud med oss. Det är det viktigaste.

 

vad ser jag?

världen är lite opp och ner just nu

Askonsdag är det tydligen idag. 

I bibeln berättas om att de då där strödde aska i håret när de sörjde eller sitter i säck och aska då de kommer på att de är syndiga mänskor inför en helig Gud. Det är ingen sed jag förstår mig riktigt på.

Jag använder askan mest till gödning i trädgårdslandet eller till att putsa kaminens glasrutor från sot, vatten och aska - alltså en skrynklad tidningssida doppad i vatten och i askan i kaminen, sen putsa och putsa rent med bara vatten på en annan tidningssida. Har lite läst på/googlat att lut är gjord av aska, så det ska användas med förstånd. Lut är ju inte så hälsosamt att använda hur som helst. 

Ett annat användningsområde för aska som jag hört om är att strö ut det på snötäcket, så smälter det snabbare och askan hamnar ju i  jorden sen. 

Dagens första läsningen-text: 

Joel 2:12-17

Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud.

Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. 

Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: ”Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken.Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud?”

 Allvarliga ord i en tid som denna, då man betänker vad som är på gång i Ukraina just nu.

hörs det?

Tre barnbarn tillbringade dagen hos oss. En del av tiden i träden i trädgården. Med den mängd snö som är, så kom de sig i nya träd, nådde nya grenar att gunga och klättra på. 

Jag försökte nog förklara att vintertid då det är kallt, så kan grenar knäckas som tidigare har hållit att klättra på, men bra gick det, ingen ramlade ner. 

Livat är det med tre små barn i huset. 

Söndagens första läsningen-text:

Jes. 42:1–4

Detta är min tjänare som jag ger kraft, min utvalde som jag har kär.

Jag låter min ande komma över honom,han skall föra ut rätten till folken. Han ropar inte, han höjer inte rösten, hans stämma hörs inte på gatorna. Det knäckta strået bryter han inte av, den tynande lågan släcker han inte. Trofast skall han föra ut rätten. Han skall inte tyna bort eller knäckas, innan han fört rätten till seger på jorden. Fjärran länder väntar på hans undervisning.

Den här texten, som ju vad jag förstår är en profetia om Jesus, fick mig att börja fundera kring hur Jesus skulle ha uppträtt på t.ex. facebook, typ What Would Jesus Do? 

Jag tycker att det skriks ganska ofta där, det är ju de som skriker högst som hörs, men ger kanske inte en positiv bild.

Leif Westerlund hade en intressant artikel (klick) också i Vbl idag om ord och deras betydelse, och hur religionen syns i vårt språkbruk.

till glädje

 

Julafton förflöt livat, som det brukar vara. Julklappsutdelningen var efterlängtad av barnen.

Tomte brukar vi inte ha, men vi hade en utanför dörren som jag i tidigt skede fotograferade och undrade hur han skulle hitta in, då snön täckt för både öron och päronnäsa. Men det var bara början på snöandet. Det kom mycket mer....

Hoppas de som måste ut på vägen kom sig lyckligt hem. 

Juldagens första läsningen-text:

Jes 52:7-10

Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är kung!" 

Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning. (Folkbibeln)

Det är inte tomten de här väntar på, utan något mycket bättre.

ha en bra adventstid!

Det första ljuset ska tändas. 

Det kom snö, mycket på en gång, ja, det kom ju nog överallt, inte bara på gången. Men på gången måste det skottas. Det är det jag håller på med, då jag fotograferar - det är en lagom paus i skottandet. 

Det första ljuset i advent är utelampan hos grannen. 

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 62:10-12

Fram, fram genom portarna! Bana väg för folket! Bryt väg, bryt väg, röj undan alla stenar! Höj ett fälttecken för folken! Herren förkunnar över hela jorden: Säg till dotter Sion: Se, din räddare kommer. Sin segerlön har han med sig, de han vunnit går framför honom. De skall kallas ”det heliga folket”, ”de som Herren befriat”. och du skall heta ”den man söker sig till”, ”staden som aldrig blir övergiven”.

På morgonen då jag skulle till arbetet hade inga vägröjare ännu farit fram på vår väg, det blev att ta det försiktigt på vägen. Stora vägen hade nog plogats, men ställvis väldigt skrovlig var den, men inte andra stenar än asfalten...

dags

spadarna strålar då det blir kallt....

Det är dags nu....

för första läsningen-texten för söndagen (domsöndagen): 

Dan. 12:1-3

Då träder Mikael fram, den store änglafursten, han som beskyddar ditt folk. Det blir en tid av betryck som aldrig förr, från det att folket föddes och intill den tiden. Men nu skall ditt folk bli räddat, alla som är skrivna i boken. Många av dem som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv, andra till skam och evig fasa. De som nått insikt skall lysa som det ljusa himlavalvet, de som fört många till rättfärdighet skall stråla som stjärnorna, alltid och evigt.

Är det dags nu....? 

-------------------------

En bok har också kommit till sitt slut till slut, jag har läst den. Henry Cloud & John Townsends Det finns gränser!. Och den var tröttsam att läsa, men jo - det finns gränser.

hittad

 "Allt som inte är stulet hittas."

Mattduken hittades nog i en låda som hade stått överst då jag lade dit den och hamnade underst i högen då högen flyttades. Det finns nog många mattväftslådor kvar att väva av. 

Högsängen vi flyttade ut syns på bilden till en del. Där såg jag också var min påse med klädnypor fortfarande hänger. Jag brukar nog ta in den till vintern, men....

Såg att det finns en första läsningen-text för måndagen också. Med rubriken "Femte söndagen i fastan"? Är det då söndag eller måndag? 

Nåja, men texten: 

Jes. 29:13–16

Herren sade: Detta folk nalkades mig med ord, deras läppar ärade mig, men deras hjärtan var långt ifrån mig, deras gudsfruktan var inlärda människobud. Därför skall jag än en gång slå detta folk med förundran genom förunderliga gärningar. Då är det slut med de visas  vishet, de förnuftigas förnuft är borta. Ve dem som i dolda djup vill gömma sina planer undan Herren och utför sina gärningar i mörkret, dem som säger: ”Ingen ser oss, ingen vet!” Ni vänder allting upp och ner! Är leran jämställd med krukmakaren? Skall verket säga om mästaren: ”Han har inte gjort mig”? Skall det som formats av lera säga om honom som formade det: ”Han kan ingenting”?

 

rätt sällskap

Då barnbarnen är med kan också en gammal människa klättra på stenar - förhoppningsvis. 

(Fast egentligen, de som vandrade förbi på vägen tittade inte ens, de gick rakt fram med hörlurar på öronen - i en annan värld?)

Det var ju egentligen inte så mycket av klättrande, snön hade körts mot stenen och frusit till, så det var bara att vandra upp. 

Världen ser annorlunda ut då man kommer sig högre upp - och ser på den genom en rönn. 

Morgondagens första läsning-text: 

Jer. 7:23-26 

Det bud jag gav dem var detta: ”Lyssna till min röst, så ska jag vara er Gud och ni ska vara mitt folk. Vandra helt på den väg jag befaller er, så ska det gå väl för er.” Men de ville inte höra eller lyssna till mig, utan följde sina egna tankar och sitt onda, hårda hjärta. De vände ryggen till mig, inte ansiktet.

Från den dag era fäder drog ut ur Egyptens land ända till i dag har jag sänt alla mina tjänare profeterna till er, gång på gång har jag sänt dem. Men de ville inte höra eller lyssna till mig. De var upproriska och gjorde ännu mer ont än sina fäder. (enl. Folkbibeln)

Bibel 2000 hade i texten att de gick bakåt och inte framåt. Beskrivande nog det också. 

Min tanke gick till att om man vänder om verkar det som att man går framåt fast man egentligen går bakåt. Om jag gick baklänges på vägen, alltså gick bakåt bokstavligen, så borde jag nog också ha barnbarnen med tänker jag. Men skulle någon våga säga: Vänd om! ?

vitt vitt

Det har kommit mycket snö. Jag har fått tillräckligt med motion idag - faktiskt. 

Började med att skotta. Tack och lov var grannen med traktorn i morse och tog bort det mesta, sen fanns det nog tillräckligt att ta bort runt kanterna ändå. 

Fotot tog jag genom köksfönstret. Så ser det inte ut mera, för barnbarnen kom på att gräva gångar och göra en koja under granen. 

Behövligt att de kom och trampade till snön lite, så det ryms eftersom det kommer mera. 

Morgondagens första läsningen - text: 

Jes. 1:16-20

Tvätta er, gör er rena! Ta bort era onda gärningar ur min åsyn. Sluta att göra det som är ont, lär er att göra det som är gott! Sök det rätta, tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak. Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. Om än era synder är blodröda ska de bli snövita, om än de är röda som scharlakan ska de bli vita som ull. Om ni är villiga och lyssnar ska ni få äta landets goda. Men om ni vägrar och trotsar ska ni förtäras av svärd, för Herrens mun har talat. (enl. Folkbibeln)

Snön ser nog vit och ren ut, men ändå  måste jag säga till då barnbarnet ville äta snön. Det är inte rent. 

(Måste söka på folkbibeln.net då jag mindes "Om än era synder är blodröda ska de bli snövita, om än de är röda som scharlakan ska de bli vita som ull." Och se då såg jag ju att det var samma text, enligt Bibel2000 var det ett frågetecken "När era synder är scharlakansröda, kan de då bli vita som snö? När de är röda som purpur, kan de då bli vita som ull?" Och ja, jag tror ju att de kan det, med Jesu frälsningsverk. Här (klick) finns en fundering om det.)

 

Så har jag ju också läst en biblioteksbok: Astri Valen-Sendstad: Lina Sandell Blott en dag. Jag trodde jag hade läst den förr, jag har läst en annan bok om Lisa Sandell förr nog, men minns inte vem som skrivit den. Sökte på bloggen, men hittade den inte, så det var så länge sen så jag skrev om det på de tidigare bloggarna som försvann sedan - om jag minns rätt får jag väl tillägga. 

Men hon skrev många kära psalmer, ett exempel ur Sionsharpan är: 

1. Hemma, hemma får vi vila efter slutad kamp och strid. Hemma, hemma hos vår Fader väntar oss en evig frid. Därför glatt framåt nu, vänner, löftesordet sviker ej, och vi kämpar inte heller för ett ovisst mål, o nej! 

2. Målet ligger ju framför oss, vägen dit är ej så lång, fast den går i djupa dalar och i mörker mången gång. Jesus slagit sig igenom, o, vad tröst för oss däri! Genom honom som har segrat övervinner också vi.

3. Litet mera eller mindre utav jordens nöd och lust, det betyder ju så föga när vi hunnit hemmets kust. När vi frälsta ser tillbaka på vårt korta vandringståg, vad betyder det om solsken eller moln däröver låg?

4. Hemma får vi ändå vila, vila ut i Jesu famn efter alla vedermödor både med och utan namn. Där skall ingen fruktan vara, ingen oro, ingen nöd, ingen frestelse och plåga, inga tårar, ingen död.

5. O, så låt oss ej förtröttas, låt oss medan än är tid verka Herrens verk på jorden, om än under mycken strid! Ty på mödan följer vilan som en ljuvlig nådelön, och vårt verk är ej förgäves, då ju Herren hör vår bön.

6. Hemma, hemma får vi vila! Låt det bli vårt fältrop här, medan striden ännu varar, ja, när den som hetast är. Låt oss ropa till varandra, var vi möts, vad än oss sker: Hemma, hemma får vi vila! Vad kan vi då önska mer?

 

sportlov

Det finns mänskor som trots vädret går på promenader, de lade i alla fall upp det på fb. Skrev jag igår då det hällregnade.

Jag brukar hålla mig inne mestadels vid sånt väder. Går mellan husen, eftersom vävstolen är i uthuset. Räknas det som promenad? Bilden är också från igår. (Sparken kom väl till pass nu på morgonen då gården är helt istäckt!) Det kom något emellan, så det blev inte färdigt då, men nu så...

Förstår mig inte på vädret, det är nu bara så här...

Dagens text (Joh. 12:25-33):

Jesus sade: ”Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv. Om någon vill tjäna mig skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall Fadern ära honom.
Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit. Fader, förhärliga ditt namn.” Då hördes en röst från himlen: ”Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.” Folket som stod där och hörde detta sade att det var åskan, men några sade att det var en ängel som hade talat till honom. Jesus sade: ”Det var inte för min skull som rösten hördes, utan för er skull. Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

Den här texten är inte heller så lätt att förstå. Men redan då, då Gud hördes tala, hörde en del åskan, andra en ängel. (Här finns en låååång text om någon vill läsa om olikheterna i kristenheten, men diskvalificerad skrivs med c!)

"Fader, förhärliga ditt namn."

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.  (Matt 11:28)

"Utan mig kan ni ingenting göra." (Joh. 15:5)

klara färdiga gå

Dagens text (Matt. 19:27-30):

Petrus sade till Jesus: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss?” Jesus svarade: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist.”

Då är ju frågan den, ska man försöka bli först eller ska man försöka bli sist då? Alltså den som försöker bli sist, försöker egentligen bli först? ...och hur blir det då? (1 Kor 9:24-27 är lite inne på samma ämne, och också Luk 22:26-27)

Vi har haft barnbarn på besök. Där är det också tävlande, både på skrinnskobanan och i pulkabacken. Vem kommer först, vem kommer längst. I alla fall konstaterade jag att den som inte hade smarttelefon åkte/lekte mer - jag åkte faktiskt inte alls. Allt har/tar sin tid

Om man åker till skridskobanan klockan nie på lördagmorgon, är det ganska så lite folk där. Sen togs en liten paus och sen åkte vi till pulkabacken, där rymdes vi nog också, om än vi nog såg folk. Sällan man är ute så mycket samma dag.

Idag körde det bilar i massor (alltså inte massor, men mer än vanligt) förbi vårt fönster (är det månne pilktävling?) och jag tänkte, med tanke på texten, då är det ju också det att ta i beaktande om det finns parkering för alla bilar. Den som kommer sist kan bli utan parkering.

Fast till himlen kommer man inte med bil. Jag kan inte tänka mig bilar vid 'världens återfödelse' heller...

Kör försiktigt! Och akta er för svaga isar!

vems pojk e du

Jag har läst en bok. Lita på att det ljusnar av Tomas Sjödin. Det är krönikor som han skrivit till Göteborgsposten, Korta stycken alltså. Boken är dedikerad till minne av mamma.

Läsvärd bok.

Men - den borde läsas ett stycke i taget, med en dags eller flera dagars paus emellan. Så man hinner smälta intrycken/uttrycken innan man tar in mera. Den borde få ta sin tid. Den kan läsas igen någongång.

Vår julgransgren tror på våren och har börjat tillverka egna små kulor på grenarna. (Lite tragiskt nog så lever hon ju inte så länge till eftersom hon (?) ju inte har någon rot. Fast moder/faderplantan - eller vad det nu heter, granen själv - lever i stor välmåga därute, som det ser ut. Hon har inte börjat med några synliga skott ännu.)

Dagens text (Joh. 10:22-30):

Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. Då omringade judarna honom och sade: ”Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet.” Jesus svarade: ”Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. Jag och Fadern är ett.”

Jesus visste vem hans fader var och vad han gett honom.

(Min pappa skulle ha fyllt år idag om han levat - och jo, jag har fått mycket av honom också. Dags för en tankepaus/patiens?)

Glad adventstid!

Jag åkte på söndagen riksåttan en bit och konstaterade att adventsljusstakarna lyser i många fönster redan. Lite bråttom tycker jag nog de har, det var ju "bara" domsöndagen ännu då.

Jag brukar ta det ganska lugnt med städande och sånt, bara då det behövs.

Men i fönstret vi brukar ha adventsljusstake i, i hobbyrummet, hade perlargonorna som kommit in i höstas nog ställt till med mycket skräp, så städande behövdes nog, så då jag ändå var ledig, tog jag itu med det på måndagen. Åtminstone det värsta. (Det kan ju hända att jag inte orkar sen till helgen.)

Skulle just ut och damma mattan, då jag tittade ut genom fönstret innan - och tänkte det får vänta, de får äta färdigt först.

De lite suddiga fläckarna på fotot är fåglar i flykt. Det får mig att tro på änglarna runt oss, fast vi inte så ofta ser dem. Skyddsänglar är bra att ha...

(Det är en gammal lykta som mist två av sina glassidor som får fungera som fågelmatare i år.)

Men stöpseln till adventsljusstaken är inte ipluggad än, det får vänta.

i vår Herres hage

Jag hade redan städat bort fågelbord och sånt, men tyckte synd om småfåglarna då det kommit så mycket snö och slängde frön på marken, där de brukar söka sin mat. Hängde också ut några bollar med mat.

Min utkiksplats är från köket, så jag såg nog att bollarna åts snabbt upp av kajorna och måsen försökte också hitta mat nedanför.

Däremellan var ju nog småfåglarna (här finns mera om fåglar) där också.

Dagens text (Joh. 10:11-16):

Jesus säger:
”Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde.”

Några vargar har jag inte sett än och det är ju tacksamt. 

Här (klick) fanns en gammal bild som också passar in i sammanhanget och texten på bilden har en bra point.

tktlvi

mössöron, snö och mås

Det var en annan värld att komma ut i idag på väg efter morgontidningen.

Igår och i flera dagar har det varit blåst genom märg och ben, kall nordanvind, men i dag morse var det vindstilla.

Det slog knut i synopserna i huvudet. Vår, fåglarna kvittrar och skriar, häggknoppar, pilen nästan grön, och snö. Hade det varit vinter och inte vår, skulle det inte ha varit frågan om man skulle skotta eller ej. Men nu får det nog vara.

Ändå är det vanligt, det har ju hänt många gånger förut att det kommit snö ännu i maj, varför känns det så fel?

Jag hade ju det sista av vinterledigheten efter påsk och det var som sommarsemester, så varmt och skönt. Hela jag inställd på att nu blir det sommar och så kommer 'takatalvi'.

Försökte googla 'takatalvi på svenska', men fick fram att det identifierades som hindi och blev tktlvi på svenska, hmmm.... Hur nu det skulle låta?

Kärt barn har många namn?

Namnet Jesus

Det var den första snöskottningen för i vinter - för mig, och den skedde på nyårsdagen.

återanvänd bild

En av dagens texter (Apg. 4:8-12) är av den allvarliga sorten:

Petrus fylldes av helig ande och svarade dem: ”Ni äldste och folkets ledare, när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad, då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er. Jesus är stenen som ratades av er husbyggare men blev till en hörnsten. Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss.”

Det räcker inte med Andersson, Petterson och Lundström och jag....

Men Jesus-namnet finns där och det räcker...