Jesus ger liv

Söndagens andra läsningen-text: 2 Kor. 4:7-14 tog jag upp här (klick, har inte haft den så ofta, men nog handtvättat den).

Evangelietexten: Joh. 11:21-29 (30-31) 32-45 hade jag opp här (klick).

Första läsningen-texten: Job 19:25-27 hade jag opp här (klick). (Då hann inte björnbären mogna.)

Alltså psaltarpsalmstexterna: 

Ps. 56:14:

Du har räddat min själ från döden och mina fötter från fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus. (Folkbibeln)

Ps. 86:10-13

för du är stor och du gör under. Du ensam är Gud.
 

Visa mig, Herre, din väg, jag vill vandra i din sanning. Ge mig ett odelat hjärta så att jag vördar ditt namn.

Jag vill tacka dig, Herre min Gud, av hela mitt hjärta och ära ditt namn i evighet, för din nåd över mig är stor, du räddar min själ ur dödsrikets djup. (Folkbibeln)

Jona 2:3

Han sade: ”Jag ropade till Herren i min nöd, och han svarade mig. Från dödsrikets buk
ropade jag på hjälp, och du hörde min röst. (Folkbibeln, hela versen)

Det varnades för nattfrost en kväll och det blev bråttom att samla in pelargonerna. Men jag tänkte att det blir inte så svår nattfrost, de klarar sig nog på bordet, vid väggen. Det blev inte alls nattfrost här. 

 

Men nu  är en del inne och andra ute, vem är avundsjuk på vem?

Här (klick) finns också en text som tangerar ämnet liv.

                                                                Anders Caringer Att sitta inne (det var inte den jag sökte, men jag fann den) (youtube) 

 

 

Guds omsorg

Andra läsnignen-texten för söndagen: 

 Fil. 4:10–14

Jag har glatt mig mycket i Herren över att er omtanke om mig äntligen har kunnat skjuta nya skott. Omtanke hade ni ju förut också, men inte tillfälle.

Inte för att jag har lidit någon nöd. Jag har lärt mig att klara mig med det jag har. Jag kan leva fattigt och jag kan leva i överflöd. Jag har verkligen erfarenhet av allt: att vara mätt och att hungra, att leva i överflöd och att lida brist.

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Men ni skall ha tack för att ni ville bistå mig i mitt svåra läge.

Det har varit rikligt med bär och frukt i år. T.o.m. björnbären har hunnit mogna och ge skörd. Så mycket som vi orkat äta vartefter, men hur går det att frysa bären, är de lika fina då de tinar?

Plommonträdet märkte jag plötsligt hade faktiskt ett (1) litet plommon högt oppe (måste kanske nog förstora bilden för att se). Man brukar väl skylla på sin barndom nuförtiden. Trädet blev planterat men om jag minns rätt tyckte någon hjort det smakade bra, så det blev uppätet ganska rejält. Men det har ju växt och blivit stort ändå och blommar vackert en stund varje vår. Men lite plommon. 

 

Möjligen har vi som skulle sköta det inte riktigt heller vetat hur vi skulle ha tuktat det...?

 --------

Finn Vilan vid Guds Fadershjärta av Jack Frost har lästs. En amerikansk frikyrkopastors berättelse kändes det som. Men vilan finns att fås (Hebr. 4:9-11).  

Här (klick) behandlas också ämnet.  

tacksamhet

Första bilden är min sådd, är glad då fjärilarna tydligen gillar dem. (Skulle också så en liten äng med blommor speciellt åt småkryp, humlor och förstås fjärilar, men det blev strul med fröpåsen och såddes något annat, som jag inte sett varken humla eller fjärilar på. Blommar nog vackert blått och rosa, men stundom blir det inte som man tänkt.)

Men fjärilarna gillar också den gula blomman som kommer av sig själv på åkern, renfanan, bara den får växa och blomma i fred.  

Söndagens andra läsningen-text:

2 Kor. 9:6-15

Men tänk på detta: Den som sår sparsamt får skörda sparsamt, och den som sår rikligt får skörda rikligt. Var och en ska ge vad han har bestämt i sitt hjärta, inte med olust eller tvång, för Gud älskar en glad givare. 

 

Och Gud har makt att ge er all nåd i överflöd, så att ni alltid och i allt har nog av allt och kan ge i överflöd till varje gott verk. Skriften säger: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet består för evigt.  Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, han ska ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god skörd. 

 

Då blir ni rika på allt och kan vara generösa i allt, och det väcker tacksamhet till Gud när vi överlämnar gåvan. Den hjälp ni ger i denna insamling fyller inte bara de heligas behov, utan bär också rik frukt genom att många tackar Gud.

När ni visar er äkthet genom denna hjälp prisar de Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och så godhjärtat delar gemenskapen med dem och med alla. De kommer också att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. Gud vare tack för hans obeskrivligt rika gåva! (Folkbibeln)

Det är alltså frågan om en insamling till Jerusalem. "Vi är nämligen noga med att göra det som är rätt, inte bara inför Herren utan också inför människor." (2 Kor 8:21)

Vattenposten (eller vad man ska kalla det) duger som rastställe där man kan vila sig och sola vingarna. 

                                                            Närmare Gud till dig (youtube) 

vår nästa

Våra  äppel börjar snart bli färdiga. De här hade fallit tidigare och som det syns så är de angripna av något. Först nu har jag uppfattat att det är någon som har gjort ett bo - för ägg?. Alla hål är tilltäppta med lavar, löv eller annat. Vems bo är det månne? 

Söndagens andra läsningen-text: 

1 Joh. 3:11-18

Detta är det budskap som ni har hört från början: att vi ska älska varandra. Vi ska inte vara som Kain, som var av den onde och mördade sin bror. Och varför mördade han honom? För att Kains gärningar var onda men hans brors rättfärdiga. 

 

Bröder, var inte förvånade om världen hatar er. Vi vet att vi har gått över från döden till livet, eftersom vi älskar bröderna. Den som inte älskar är kvar i döden. Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig. Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge våra liv för våra bröder. Om någon har jordiska ägodelar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom? (Folkbibeln)

Hittade i veckan ett annat kryp inne i wc-pappret, krypet såg speciellt ut (så litet så jag försökte inte ens fotografera). Googlade och fick det att vara en bokskorpion, som enligt Wikipedia inte är en skorpion, alltså har ingen gadd och egentligen är bra då den äter boklöss (som jag inte heller visste fanns).  

------------

En annan bok (ur samma bokhylla som i förra inlägget) Inre hamn, Dagar vid ett hav av Ulla Hannus har blivit läst. En lugn bok, vacker vy/berättelse från Björköby. Jag hade nog läst den förr, men det var länge sen. 

Själv är jag kanske då bokmal...

Här (klick!) finns en text som talar om ett stängt kassaskåp i stället för bo.  

Följande bok att läsa blev På andra SIDAN GLÄDJEN av Seré Prince Halverson, engelsk titel The Underside of Joy. Häftig början på boken, men glädje och sorg följs åt och sanningen kan vara jobbig att ta fram. ..

Jesus vår helare

Det var fjärilen jag skulle fotografera i bilden, men den syns knappt.

Söndagens andra läsningen-text:

Jak. 3:2-12

Vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp. Och tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår.

En liten eld kan sätta en hel skog i brand. Och tungan är en eld, själva den onda världen bland våra lemmar. Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet i brand och har själv sin eld från helvetet. Det finns ingen art bland fyrfotadjur, fåglar, kräldjur eller havsdjur som inte kan betvingas och har betvingats av människan. Men tungan kan ingen människa betvinga, oregerlig och ond som den är och full av dödligt gift.

Med den tackar och lovar vi vår Herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder. Från samma mun kommer lovsång och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten? Och, mina bröder, inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten.

På en utflykt till Skolparken i Jakobstad, såg jag den andra bilden (fotograferade fjärilen som ville illustrera texten) och tänkte. Om jag inte skulle få trampa på myror skulle jag inte kunna gå ut. Hela vår gård är full av myrbon, man ser bara det lilla hålet och lite sand runtomkring. Vi har inte försökt "betvinga" dem, för de är av den sorten som inte biter (svarta, inte röda), åtminstone inte så det känns. 

Men nu när jag såg den första bilden, kom jag på att dit opp kanske inte myrorna söker sig. Annars i andra lägre blomkrukor brukar de ibland sätta bo och blommorna måste ge plats åt dem.  

-----------------

En avskriven biblioteksbok har blivit läst: Blad ur höstens arkiv av Bo Carpelan, en roman. Igenkänningsbar beskrivning av mänskans höst.  

En pärmlös bok hittades i en hylla: Kära Alexander av Anita Wikman (1980). Lite har nog åldringsvården ändrat från den tiden, men en bra beskrivning av arbetet som sköterska på ett hem för äldre var den nog. 

Samhället har också ändrat, blev min tanke då jag därtill läste onsdagens krönika i Vbl. Jag har också ändrats, tänker jag. 

Läste i Henry Nouwens bok Ge oss idag lördagens text med rubriken Övegångsställen; 

"Döden är en övergång till nytt liv."

... 

"När vi föds övergår vi från ett liv i en livmoder till ett liv i en familj. När vi börjar skolan övergår vi från ett liv i hemmet till ett liv i ett större sammanhang. När vi gifter oss övergår vi från ett liv med många bindningar till ett liv i överlåtelse till en enda människa. När vi pensioneras övergår vi från ett liv med en klart definierad arbetsuppgift till ett liv som kräver ny kreativitet och vishet. 

Var och en av dessa övergångar är en död som leder till ett nytt liv."

Hmm?

självprövning

Söndagens andra läsningen-text: 

Rom. 7:14-25

Vi vet att lagen är andlig. Men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. Och om jag nu gör det jag inte vill, då erkänner jag att lagen är god. 

 

Men då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i mitt kött. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det goda. Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det utan synden som bor i mig. 

 

Jag finner alltså den lagen för mig som vill göra det goda: att det onda finns hos mig. I min inre människa gläder jag mig över Guds lag, men i mina lemmar ser jag en annan lag som kämpar mot lagen i mitt sinne och gör mig till fånge under syndens lag i min kropp. 

 

Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag. (Folkbibeln)

Inte helt lätt text! 

Hur kommer det sig att det är mycket lättare att pröva andra och deras handlingar än sig själv? 

Av någon orsak tänker jag på händelsen i veckan då polisen prejade en mopedist av vägen. Efteråt så skrevs det bara om polisen verkligen får göra så, men sen kom ledaren i Vasabladet: Du ska stanna när polisen ger tecken. Men om ungdomarna tror att de får köra - bara de inte kommer fast....?

Lagen i dagens text är andlig och det är inför Gud den seende (1 Mos 16:13) vi ska göra räkenskap. Då blir det nog: 

Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! 

----------------------------------

En gratisbok kom hem från biblioteket: OförSkämt av Fritt fram med Stefan och Staffan (2003).  Rubriken på den här boken stämde helt och fullt. Mest gick de åt politikerna, några mindes jag från förr.

kallelsetider

Andra läsningen-texten för söndagen:  

Rom. 11:17-24

Men om nu några av grenarna har brutits bort, och du som är en vild olivkvist har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets näringsrika rot, då ska du inte förhäva dig över grenarna. Om du förhäver dig ska du veta att det inte är du som bär roten utan roten som bär dig.

Nu invänder du kanske: "Grenarna bröts bort för att jag skulle ympas in." Det stämmer, de bröts bort på grund av otro, men du är kvar genom tron. Var inte högmodig, utan bäva. För om Gud inte skonade de naturliga grenarna ska han inte heller skona dig.

Se här Guds godhet och stränghet: stränghet mot dem som föll, Guds godhet mot dig om du blir kvar i hans godhet. Annars blir också du bortskuren. Men även de andra kommer att ympas in ifall de inte blir kvar i sin otro, för Gud har makt att ympa in dem igen. För om du blev bortskuren från vildoliven som du av naturen tillhörde och mot naturen inympad i ett äkta olivträd, hur mycket lättare ska då inte de naturliga grenarna ympas in i sitt eget olivträd? (Folkbibeln)

Det finns en risk att bli bortskuren... 

Bilden är avskurna/-sågade torrgranar, har det sagts mig. Då hjälper det inte att någon är hjärtformad.... Det är alltså inte olivträd.

----------------

Har läst Den fjärde åldern av Patricia Tudor-Sandahl  Barnbarnet frågade vad man blir då man blir så gammal som jag, är det pensionär. Men det är jag ju redan. Nu är jag i tredje åldern och där ingår även pensionären enligt författaren, sen blir det fjärde åldern. Wikipedia hade lite annan beskrivning än de specifika siffrorna på födelsedagskorten, på de olika åldrarna i livets slutskede. Och vilka första och andra åldern är har jag inte fått reda på.

Valde boken med tanke på rubriken och blev väldigt förvånad då jag fann mig läsa om de sju dödssynderna. Men helt klart nog en bra fundering. 

Roten på olivträdet i texten ovan hittade jag inte utsagt i boken, men fanns nog med. I alla åldrar är Han med och vill vara med och leda oss på vår väg.

Ett citat ur boken: 

På den yttersta dagen kommer jag inte att ställas till svars för varför jag inte blev Moder Teresa, utan varför jag blev ..........(eget namn).......... 

---------------- 

Följande bok jag läste hastigt var Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnes Martin-Lugand. Den valdes också utifrån titeln, jag tänkte den var en feelgood-bok, det var den inte.  

trofast förvaltning av Guds gåvor

Äppelträdet verkar också ge skörd i år. Ifjol hade det ett stycken äpple eller var det två, om jag minns rätt.  

Söndagens andra läsningen-text: 

2 Kor. 8:9-15

Detta säger jag inte som en befallning, utan för att pröva äktheten i er kärlek när andra visar en sådan iver. Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika. Jag ger mitt råd i den här saken för att hjälpa er.

I fjol var ni först både med att påbörja arbetet och att besluta om det. Fullborda nu arbetet, så att ni som med god vilja tog beslutet också genomför det utifrån vad ni har. Finns den goda viljan är den välkommen med vad den har och bedöms inte efter vad den inte har. Vi vill inte att andra ska få det bättre och ni få det svårt, utan att alla ska ha det lika. Just nu ska ert överflöd avhjälpa deras brist, så att deras överflöd en annan gång kan avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, som det står skrivet: Den som samlat mycket hade ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting. (Folkbibeln)

Bär har det varit överflöd av i år - åtminstone här.  

 ---------

Fyra döttrar av Ann-Sofi Carlsson har lästs. Lite för hemsk för min smak, måste läsa hela boken på en gång för att se hur den slutade - lite svårt att veta ändå.. 

sanning och sken

Söndagens andra läsningen-text (den svärtade texten):

Hebr. 4:1-2, 9-13

När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, låt oss då akta oss så att ingen av er visar sig gå miste om det. Evangeliet har förkunnats för oss liksom för dem, men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det inte smälte samman i tro med dem som lyssnade.  

 

Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Så svor jag i min vrede: De ska aldrig komma in i min vila. Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens skapelse, för på ett ställe säger han om den sjunde dagen: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. Men här säger han: De ska aldrig komma in i min vila.

 

Det står alltså fast att vissa går in i vilan, och att de som först fick höra evangeliet inte kom in på grund av olydnad. Därför bestämmer han på nytt en dag, i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är sagt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan. För om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte senare ha talat om en annan dag.

 

Alltså kvarstår en sabbatsvila för Guds folk. Den som går in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. Låt oss därför sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.

 

Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars. (Folkbibeln)

Genom åren har jag ofta då jag varit trött gått och sjungit inombords på Sionsharpsången vi i ungdomen ofta sjöng i ungdomskören: Hemma, hemma får vi vila (Sh 398). 

Tredje budet kom också i mina tankar: Tänk på vilodagen så att du helgar den. 

Bilderna berättar att det är dags för bären att komma sig i frysen. Tänkte skriva tid för syltning och saftning, men det gör jag inte mycket mera, eventuellt saftning av lingon sen när de mognar. 

Krusbärsbusken är överfull av bär, vildhallonbuskarna på åkern också, fast de börjar nog vara skördade vid det här laget. Trädgårdshallonen och jordgubbarna är färdigskördade. T.o.m. körsbären gav skörd i år. Ser blodigt ut då man måste få bort kärnorna (som lär vara väldigt giftiga om de går sönder). Men mina fingrar var nog hela. 

Såg på Strömsö-programmet att det nog finns en bra maskin enkom för körsbärskärnborttagning, men så mycket skörd får vi inte att det skulle behövas. 

Dessutom då jag skulle hämta nästa sats mogna körsbär, så var buskarna tomma, fåglarna  hade tydligen  sett att de var mogna. 

Fåglarna åt, det ska vi också göra i vinter om Herren vill, i texten läste jag "men de hade ingen nytta av ordet de hörde eftersom det inte smälte samman i tro med dem som lyssnade", det betyder väl just det - att äta. 

-----------

Jag har "ätit" en bok, för böckerna vi läser påverkar väl nog oss också på något sätt: Snö av Orhan Pamuk. Jag hade så ofta mött på snö eller Pamuk som svar på korsordsfrågor. Mycket att läsa och vad ska man tro...?

Kristus förhärligad

Söndagens andra läsningen-text:

Upp. 1:9-18

Jag, Johannes, er broder som i Jesus delar lidandet, kungavärdigheten och uthålligheten med er, hade kommit till ön Patmos för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull. Jag kom i hänryckning på Herrens dag och hörde bakom mig en stark röst, som en basun, och den sade: ”Vad du ser, skriv det i en bok och skicka den till de sju församlingarna, till Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.”

Jag vände mig om för att se rösten som talade till mig. Och när jag vände mig om såg jag sju lampställ av guld, och mitt bland lampställen såg jag någon som var lik en människoson, i fotsid klädnad och med ett bälte av guld om bröstet. Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor. Hans fötter liknade gyllene brons när den glöder i smältugnen, och hans röst var som rösten av stora vatten. I sin högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun kom ett skarpt, tveeggat svärd, och hans ansikte var som solen när den lyser i sin kraft.

När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Och han lade sin högra hand på mig och sade: ”Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.”

Det är Johannes, han som skrev Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken som berättar.

Och vers 3:

Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära. (Folkbibeln). 

Åkervindan på bilden finns på ett ställe i vår trädgård. Och jag blir så glad, den är så fin när den blommar. 

Jag minns när jag var liten fanns det ett ställe hemma på gården då, där det växte höga brännässlor, men plötsligt så blommade nässlorna med många stora vita blommor - så vackert!

Grässtrået som denna blomman använder för att klättra på är lite för vekt, så den står på snedden. 

 

kärlekens lag

Söndagens andra läsningen-text:

Jak. 2:8-13

Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare.

Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla. Ty han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare.

Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen. 

Allvarliga ord. Barmhärtighet är alltså ordet. 

Fick mig att tänka på då Jesus berättade om fienden som sått ogräs i åkern och lärjungarna ville rensa bort det, men han sa att de ska växa tillsammans så att inte säden också rycks opp vid rensningen. Vid skörden sedan skulle ogräset rensas bort. (Matt. 13:24-30) 

En del kanske ser rött då de ser tistlar i åkern, men jag odlar inget i åkern på bilden, så då är tistlarna en vacker färgskiftning i det gröna.  

Jag cyklade förbi stället där jag hittat pyrola-blommor tidigare, de hade blommat nästan färdigt.  Men där fanns - ja vad är det - en nattviol?

 

i Herrens tjänst

Vi tittade in till en auktion i närheten. Hittade inget annat än fotot att ta med därifrån. 

Först fanns det på platsen, vi kör ofta förbi, en i jämförelsevis rätt liten vindsnurra där, sen kom det en större. Och tydligen var de väldigt fruktsamma, då nu vartåt man än tittar finns det hopar av vindkraftverk.  

Med föregående inlägg i tankarna så funderade jag månne de är invasiva arter...? 

Söndagens andra läsningen-text:

Ef. 2:19-22

Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden. (Folkbibeln)

Återigen: Det därför hänsyftar till finns innan i kapitlet.

Motivet för fotograferingen var egentligen ett vetefält som gått i ax, för att se vindsnurrorna måste man kanske förstora bilden.

-----------

En loppisbok har blivit läst: Kulla-Gulla stretar vidare, lägesrapport vid 60+ av Cecilia Hagen. Har läst en annan av hennes Kulla-Gulla-serie tidigare. Den ursprungliga Kulla-Gulla läste jag nog som barn, men minns inte mycket av dem nu mera. 

...men kontentan av boken  är väl att det inte är lätt att åldras vackert...? Här (klick) finns också ett skriveri om åldrande.

De många vindsnurrorna fick mig att minnas ramsan jag lärde mig i skolan (?): Jag såg och såg och vart jag såg blott såg vid såg jag såg. Om jag minns rätt sades det handla om Kotka.

Hos oss blev det då så här: "Ja skåda och skåda och vart ja skåda blott Skoda vi Skoda ja skåda."   

var barmhärtiga

Söndagens andra läsningen-text:

Rom. 2:1-11

Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. 

 

När du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du som dömer handlar på samma sätt. Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. Men menar du att du ska komma undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör samma sak? 

 

Eller föraktar du hans rika godhet, mildhet och tålamod? Förstår du inte att Guds godhet vill föra dig till omvändelse? Med ditt hårda och envisa hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, då Guds rättfärdiga dom ska uppenbaras. Han ska löna var och en efter hans gärningar:evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, men vrede och straff åt dem som söker sitt eget och inte följer sanningen utan orättfärdigheten. Nöd och ångest över varje människas själ som gör det onda, juden först men också greken, men härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden först men också greken, för Gud är inte partisk. (Folkbibeln)

Vad ordet "därför" syftar på finns då i kapitel 1. 

Den här (klick) texten tyckte jag också passar in.  

Bilden är min midsommarbukett (men nej, inte sju sorter alls utan bara två, lupinerna och gräs - det är väl också blommor?). Plockade lupinerna i diket, där ska de ju inte vara nuförtiden, då de kallas invasiv art. Jag har nog lupiner i trädgården också - ännu är det väl inte förbjudet? - så länge de inte blir för många.

Och nej, jag lade inte buketten under kudden heller...

 -----------

Deckaren Vandrande skugga av Bo Carpelan har blivit läst. Han kan skriva. En annorlunda deckare koncentrerad på känslorna kring dödsfallen. 

förlorad och återfunnen

Barnbarnen hittade en vecka sedan en ödla i vår "lillstuga". Där vill vi ju inte ha den, så den togs fast och beundrades innan den fördes ut. Vi kunde inte släppa den genast i gräset då katten snurrade runt våra fötter, så vi släppte den i ett rabarberblad en bit bort, där den med glädje gömde sig. 

Sen efteråt gick jag och tittade efter så att allt var okej i lillstugan och då hittade jag en ödla på trappan. Den hade hittat hem igen.

Söndagens andra läsningen-text:  

Rom. 4:1-8

Vad ska vi då säga att Abraham fann, vår förfader efter köttet? Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.

Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet. Därför uttalar också David sin saligprisning över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren inte tillräknar synd.

Vi gick på en liten promenad med barnbarnen också. På en stig gick vi förbi fågeln på bilden. Den satt kvar fast jag stod ca en meter ifrån. Då de andra kom och vi började prata så flög den nog iväg.

Påminde mig om då katten kom in på morgonen med en levande fågel i munnen för någon vecka sedan. Vi ville ju inte ha in den i huset, men katten släppte fågeln och den flög och gömde sig efter att ha försökt ut genom två fönster. 

Efter att ha öppnat två fönster så flög den ut och jag fick börja putsa bort blodstänken. 

De fick åtminstone någon dag till att leva..... 

                                                          Så länge skutan kan gå /youtube.  

vägröjaren

Midsommardagens andra läsningen-text:

Apg. 14:15-17

"Människor, vad är det ni gör? Vi är också människor som ni! Vi kommer till er med evangeliet att ni ska omvända er från dessa tomma avgudar till den levande Guden, han som gjort himmel, jord och hav och allt som finns i dem. I forna generationer lät han alla hednafolk gå sina egna vägar. Ändå har han lämnat många vittnesbörd om sig själv. Han gör gott, han ger er regn från himlen och skördetider och mättar er med mat och glädje i era hjärtan." (Folkbibeln)

"Människor, vad är det ni gör?" hör också till vers 15 om än det lämnats bort i Kyrkoårskalenderns text. Paulus och Barnabas hade botat sjuka och blev kallade och behandlade som gudar av folket.

Regn har vi fått, skördetid är det inte riktigt än. Bara jag som har skördat/plockat nässlor och maskrosor - och fotograferat - det är väl också en sorts skörd. 

Glad midsommar!

----------

Har läst boken Air av Christian Kracht. En märklig bok om olika tänkta världar.

"Air" fick mig att tänka på Larry Normans UFO (youtube-klick) 

kallelsen till Guds rike

Söndagens andra läsningen-text:

1 Kor. 1:26-31

Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren. (Folkbibeln)

Bilden är försök att fotografera ett fenomen för någon vecka sedan. En haloring runt solen. Den stora skuggan är alltså min hand som försöker skymma solen. Om man hade varit skicklig kunde man ju ha fotat så att ringen skulle ha blivit en helgongloria - kanske....? 

(Kollade via google efteråt att det inte är bra att fotografera rakt mot solen, den kan skada både kameran och det egna ögat.)

-----------

En till bok av Ali McNamara har lästs: Solglimtar bland molnen, ännu en bok om staden St Felix. Faktiskt också om meteorologi, men i goodwill-romanform. 

 

förgängliga och oförgängliga skatter

Söndagens andra läsningen-text:

2 Kor. 8:1-9

Jag vill tala om för er, bröder, vilken nådegåva församlingarna i Makedonien har fått av Gud.

Under många svåra prövningar har deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste givmildhet. Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin förmåga har de gett. De kom självmant till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga. Och de gav inte bara det jag hade hoppats – efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig.

Därför kunde jag be Titus fortsätta som han börjat och se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er. Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva.

Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom.

Givmildhet är en nådegåva. 

Vi var åtminstone för en vecka sedan då kortet togs rika på det som vi som små kallade smörblommor (fi. voikukka), men som ju är maskrosor. Jag tog bilden och sedan plockade jag också lite av blommorna till te innan gräsmattan blev klippt. 

-------------

Det var länge sen jag har läst något av Lars Collmar, men nu hittade jag på loppis boken Evangelium enligt Johannes Larsson. Collmar var speciell i sitt skrivande/tänkande. 

den dolde guden

Bildens blommor (vad de nu sen heter) är jag glad åt, varje sommar på samma ställe.  

Söndagens andra  läsningen-text:

Ef. 4:1-6

Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Som motpol till dagens text mötte mig i fb i veckan följande länk från Hemmets Vän. Samma är ju på gång också i Finland.

Blommorna på bilden sitter lite trångt mellan stenfoten och stentrappan till vedförrådet. 

(Edit: Ev. heter de murreva....) 

------------

En biblioteksbok har blivit läst: Livets ekvation av Sofia Lundberg. Läsvärd bok, men ställvis jobbig. En man med demens försökte berätta sitt liv i matematiska formler. Helt förståeligt att de flesta inte förstod. 

Kristi kropp

Det finns texter också för veckan efter pingst:

Gammaltestamentliga texter: 1 Mos. 11:1-9 och 4 Mos. 11:11-12, 14-17, 24-25 har jag haft båda opp här (klick). Påsförslutarna finns fortfarande till glädje. 

Nytestamentliga texter: Apg. 2:36-41 och Apg. 10:44-48 hade jag opp här, 1 Kor. 12:1-11 här (prydnadsäppelträdet har nog knoppar i år också).

1. Kor. 12:12-13, 20-31

Kroppen är en och har många delar, men trots att kroppens alla delar är många utgör de en kropp. Så är det också med Kristus. I en och samme Ande är vi alla döpta för att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria. Och vi har alla fått en och samme Ande utgjuten över oss.  

... 

Men nu är kroppsdelarna många och kroppen ändå en. Ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver dig inte", inte heller huvudet till fötterna: "Jag behöver er inte." Nej, tvärtom är de delar av kroppen som verkar svagast så mycket mer nödvändiga. Och de delar av kroppen som vi tycker är värda mindre heder klär vi med så mycket större heder, och dem som vi blygs för skyler vi med så mycket större anständighet, något som våra anständigare delar inte behöver.
 

Men Gud har satt samman kroppen och gett de ringare delarna större heder, för att det inte ska bli splittring i kroppen utan att delarna i stället ska ha samma omsorg om varandra. Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den. 

 

Ni är alltså Kristi kropp och var för sig delar av den. Gud har i församlingen för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, sedan några till att göra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, styra och tala olika slags tungomål. Alla är väl inte apostlar? Alla är väl inte profeter? Alla är väl inte lärare? Alla gör väl inte kraftgärningar? Alla har väl inte gåvor att bota sjuka? Alla talar väl inte tungomål? Alla kan väl inte uttyda? Men sträva efter de nådegåvor som är störst. 

Och nu ska jag visa er en väg som vida överträffar alla andra: (Folkbibeln)

Texten fortsätter med kapitlet som kallas Kärlekens lov, som ju ofta blir läst vid bröllop. 

Det kom en ros till vårt hus, tack, den är vacker. Nu har den visat sig ha eventuellt mjöldagg  Den fick flytta ut på  terrassbordet, det är ju varmt ute. (Jag skriver ju lite på förhand, så ännu i går åtminstone. En dag hade det blåst, så jag hittade den under bordet - eller hade det varit fest ute på natten? )

Här (klick) fanns också en allvarlig utläggning om Kristi kropp..

den helige Andes utgjutande

Pingstdagens andra läsningen-text:

knoppen har slagit ut

Apg. 2:1-13 har jag haft opp tidigare. 

Evangelietexten Joh. 14:15-21 har jag haft opp också. Vitsipporna blommar nog nu också och verkar ha börjat sprida sig. 

Edit: - Fast det var ju harsyra på bilden och inte vitsippor.

Första läsnignen-texten Jer. 31:31-34 har jag också haft opp. 

Alltså psaltarpsalm-texterna:

Ps. 104:30

Du sänder din Ande, då skapas liv.

Ps. 68:5-11

Sjung till Gud, lovsjung hans namn, bana väg för honom som drar fram genom öknarna! Herren är hans namn, jubla inför honom, de faderlösas fader och änkornas försvarare, Gud i sin heliga boning.
 

Gud ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka. Men de upproriska bor i en öken.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela då bävade jorden, då strömmade regn från himlen inför Gud, själva Sinai bävade inför Gud, Israels Gud. Rikligt regn lät du falla, Gud, din trötta egendom gav du kraft. Din skara fick bo där, du sörjde för de svaga i din godhet, Gud. (Folkbibeln)

Psalmboken 107:

O du helge Ande, kom till oss!
I dina trognas hjärtan tag av nåd ditt hem,
och lågan av din helga kärlekseld upptänd i dem,
du som av skilda tungomål och land med fridens gyllne band
i enheten av Jesu Kristi tro församlar folken.
Halleluja! Halleluja!

Här finns också en text om andens utgjutande. 

-----------------

Har läst en biblioteksbok: Innan minnena bleknar av Toshikazu Kawaguchi. Märklig bok, liksom många andra av japanska författare. "100 frågor om världen gick under i morgon vilken av dessa saker skulle du göra?"