Apg. 2:1-13
När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.
I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de: ”Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? Vi är parter, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, både judar och proselyter, vi är kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar.”
I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varandra: ”Vad betyder detta?” Men andra gjorde sig lustiga och sade: ”De har druckit sig fulla på halvjäst vin.”
Konstaterar med fotot i alla fall att skuggan av äppelträdet ser helt krokigt ut då den lägger sig på en hög av hopkrattat löv, skräp. Det beror på underlaget/skräpet skuggan faller på hur den ser ut.
-----------
En loppisbok har blivit läst: Alexander MacCall Smith Giraffens tårar. Etiska problem söker sin lösning i Damernas detektivbyrå, inte alltid så lätt. Men på något vis mysig läsning och giraffens tårar kommer fram först i de sista styckena i sista kapitlet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar