Visar inlägg med etikett areena. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett areena. Visa alla inlägg

lördag 29 maj 2021

resultat

Det har blivit några tofflor av mitt restgarnsprojekt för att få bort alla små nystan. Finns nog flera om jag plockar fram ur gömmorna. 

Huvudsaken är ju att man är varm och torr om fötterna...!

På bilden syns också hur tofflorna ser ut innan man syr ihop dem. Det är lite knepigt att få dem rätt ihopvikta och -sydda, så att det blir tofflor av mönstret, men börjar nog löpa nu.

Morgondagens första läsningen-text är två stycken att välja mellan: 

4 Mos. 6:22-27

Herren talade till Mose. Han sade: ”Säg till Aron och hans söner: När ni välsignar Israels barn ska ni säga till dem: Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid. Så ska de lägga mitt namn på Israels barn, och jag ska då välsigna dem.”(folkbibeln)

eller

Jes. 66:1-2

Så säger Herren: Himlen är min tron och jorden är mina fötters pall. Vad för ett hus kan ni bygga åt mig, vad för en plats där jag kan vila? Allt detta har min hand gjort så att det blev till, säger Herren. Jag ser till den som är betryckt och har en förkrossad ande, som fruktar mitt ord. (folkbibeln)

Det är terapi med stickning framför TV-nyheterna eller vad jag nu tittar på. Och då ska det inte vara någon krånglig stickning. Ibland har jag svårt att hitta nystanen eftersom barnbarnen tycker om att använda dem som bollar, så det blir att krypa och titta under soffan, när jag vill byta färg. Om jag alls hittar nystanet.... Det är livet.

onsdag 23 december 2020

jul

Julgranen kom sig in hastigare än det var tänkt, eftersom hjälpredor till att klä granen kom sig hit. 

Det blev ingen gren i år (som vi hade i fjol), eftersom granen som levererade grenar inte längre finns på gården, den kom ner i stormen. 

Men det blev en topp av en stor gran - med två egna kottar som prydnad. Luktar mycket gran. 

Julaftonens gammaltestamentliga text

Jes. 11:1-5 

Men ett skott ska skjuta upp ur Ishais avhuggna stam, en telning från hans rötter ska bära frukt. Över honom ska Herrens Ande vila, Anden med vishet och förstånd, Anden med råd och styrka, Anden med kunskap och vördnad för Herren. Han ska ha sin glädje i vördnad för Herren. Han ska inte döma efter vad ögonen ser eller avgöra efter vad öronen hör, utan han ska döma de fattiga med rättfärdighet och med rättvisa skaffa rätt åt de ödmjuka på jorden. Han ska slå jorden med sin muns stav, döda de ogudaktiga med sina läppars ande. Rättfärdighet ska vara bältet runt hans midja, trofasthet bältet om hans höfter. (enl. Folkbibeln)

Och det skottet är det som julevangeliet talar om - Jesus. Det är honom vi firar i jul - Gud som blev människa. 

O helga natt, o helga stund för världen,
då Gudamänskan till jorden steg ned!
För att försona världens brott och synder,
för oss han dödens smärta led.
Och hoppets stråle går igenom världen,
och ljuset skimrar över land och hav.

Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.
O helga natt, du frälsning åt oss gav.

onsdag 26 augusti 2020

liv och

 
 
 En loppisbok har blivit läst: Doris Lessings Gräset sjunger. 

Jag hade aldrig hört om Doris Lessing, men Wikipedia vet (?) Hon lär vara Nobelpristagare i litteratur 2007. Det var titeln Gräset sjunger som fick mig att titta lite till på boken, och för 20 cent så.....

Boken är författarens debutbok och börjar med ett mord, sen får man följa med hur det blev så. Mycket intressanta personporträtt från en svunnen tid. Boken är utgiven 1950. 

Fick mig nog att fundera en hel del. 

Dessutom lyssnar jag på gamla Tack och lov-radioprogram på Arenan. Bl.a. Över floden. 

Som ju bl.a. handlar om att vi ska en gång gå över floden eller att livet tar förr eller senare slut. Det där enda som är säkert.

Det kan gå fort, enkelt, men ofta betyder det skröplighet, sjukdom, mycket tråkigheter egentligen. Finns det inte något sätt man kunde lära sig hur man ska klara av det med flaggan i topp eller åtminstone någotsånär gott humör?

Sångerna i Tack och lov-programmet handlar just om sånt och är så positiva, men de hörs inte så ofta nuförtiden. Borde inte glömmas bort i nuläget.

Busken på bilden växer varje sommar upp från roten och blir ganska stor. Så blommorna - vad de nu  heter? - har inte stor chans att synas mitt i busken, men om man ser något orange i busken och lyfter lite på buskens kvistar så finns de där. Bara man vet var man ska leta....

söndag 19 april 2020

på väg

fågel eller fisk ?
Efter en natt på "vår strand" med husbilen har vi kommit hem. På vägen såg jag skyltar "take away", alltså restauranger som annonserade att man kan köpa mat med sig att äta hemma. Bra så, men finns det inte något svenskt ord för "take away"? Eller kan alla mänskor engelska nuförtiden...? Eller vill de bara ha engelskspråkkunniga kunder?

Har annars blivit kollat en hel del på program från TV (som vi inte har, utan via datorn Arenan och SVTPlay), jag har ju haft semester. Och konstaterar att humor är svårt. Språkbruket är kiss och bajs och könsordsrelaterat - har vi inte kommit längre? De myckna kiss och bajs-orden hör i mitt tycke till en viss ålder i utvecklingen, men ska småningom hitta sin rätta plats och betydelse och behöver inte överdrivas. Det blir inte roligt i längden. (Alltså tänker i det offentliga rummet, hemmavid kan det ju finnas familjära roligheter nog....)

Förra inlägget var jag in på riktig mat och snabbmat, då i ekorrens ögon. Men det gäller ju nog också oss att se till att vi får riktig mat, sånt man kan må bra av.

Borde ju vara något som får oss att växa ifrån kiss och bajs-åldern, fast om det riktigt kniper kan det ju nog hjälpa... (hmm?)

Dagens evangelietext är samma som jag skrev om i onsdags (klick).

Lärjungarna fick fisk, det är bra mat.

söndag 12 januari 2020

focus

Dagens text (Joh. 1:29–34): 

Nästa dag såg Johannes Jesus komma, och han sade: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd. Det är om honom jag har sagt: Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig. Jag kände honom inte, men för att han skall bli sedd av Israel har jag kommit och döper med vatten.” Och Johannes vittnade och sade: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’ Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.”

Texten talar för sig själv, tycker jag. Min uppmärksamhet fästes på Johannes ord: Jag kände honom inte, i imperfekt.  - Han lever idag, man kan lära känna Honom/Jesus.

Det är det det hänger på, tänkte jag då jag såg avsnittet om religion i Utanför boxen från Arenan

lördag 12 oktober 2019

andas in - håll andan - andas ut

Jag har läst en bok - eller kan jag säga att jag har det?

Boken, Dean Koontz' Breathless, är alltså skriven på engelska och jag förstod nog inte varje ord jag läste. Många olika personporträtt igen och ett porträtt av en varelse som jag inte vet vad det var.

Morgondagens text (Luk. 14:1-6):

En sabbat var Jesus bjuden på måltid hos en farisé som var med i rådet, och man iakttog honom noga. Då stod det framför honom en man som led av vatten i kroppen. Jesus vände sig till de laglärda och fariseerna och sade: ”Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller inte?” Men de teg. Då rörde han vid mannen och gjorde honom frisk och lät honom sedan gå. Och han sade till dem: ”Om någon av er har en son eller en oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp dem, även om det är sabbat?” Det kunde de inte svara på.
utsikt från ett rödljus
Lite märkliga verkar de nog vara fariseerna också: Varför kunde de inte svara? Skulle de inte ha dragit upp sin son om han fallit i brunnen? (Eller skulle de ha behövt göra det i smyg, så att de andra inte skulle se?)

I dagens Vbl fanns en artikel om flickan som kastade zero waste-burken. Den tyckte jag bra beskriver tiden vi lever i, allting dras till sin spets, som kan bli lite fel.

Det finns ofta tre vägar att välja, tänker jag: Rätt väg, fel väg och Jesu väg. Och Jesu väg är ännu mer rätt än rätt väg. Men Jesu väg hittar vi inte själva, för att hitta den behöver vi Jesu hjälp.

Tänkte lite på detsamma då jag i veckan såg på Himlaliv.
                                                                                           Genomskådad.

söndag 3 mars 2019

esto mihi

hittat i tidningen Landbygdens Folk
Jag har tittat lite på ett program från SVTPlay som handlat om livets mening. Faktiskt ganska intressant med gäster som fått fundera kring temat och så frågade de på slump också mänskor de mötte på vägen vad de trodde var livets mening (förmodligen nog överenskommet med kameramän och allt). Svaren varierade. Hittar inte programmet där mera så det har tydligen gått ut.

Om de skulle ha frågat mig, så ganska utan att tänka skulle svaret vara 42. För det har jag läst mig till i boken Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams. Huvudsaken att man hade en handduk med sig på färden. (Tydligen finns talet 42 också i Upp. 13:5, är vi där nu?)

Någon gång länge sen köpte jag ett vykort med texten: Voi olla että elämän tarkoitus on olla varoittava esimerkki muille (Det kan hända att livet mening är att vara ett varnande exempel för andra). Vet inte hur jag tänkte, ville bara ha det kvar, men man kan ju inte skicka det åt någon, eller...? Såg i veckan också på Gambämark på Arenan och där fanns ännu byaoriginalet med. Är de utrotade nuförtiden?

Konsumtion (bilden) tror jag i alla fall inte är meningen med livet.

I dagens text (Luk. 18:31-43, klick!) berättar Jesus om sitt lidande och att det fanns beskrivet redan i profeterna (gamla testamentet). Det var meningen med hans liv? Att dö för vår skull, för våra synder, för att vi skulle gå fria. Köpt och betalning är given, talades det om förr. (Fast Jesus levde ju innan han föddes hos Gud/i Gud och lever än, uppstånden och uppfaren till himlen.)

Vems mening med livet, kan man också fråga?

torsdag 24 januari 2019

eden

...men vad heter fenomenet, det borde ju ha ett namn?
Jag brukar inte läsa ledaren i Vbl, men av någon anledning fastnade jag på den idag. Första stycket, inledningen handlade om då Jesus driver ut månglarna ur templet som 12-åring.

Ja, alltså det här var i papperstidningen, på nätet har "som 12-åring" tagits bort. För Jesus var nog betydligt äldre, närmare 30 år?, då han drev ut månglarna. Någon har tydligen påpekat detta.

12 år var han då han blev kvar i templet då föräldrarna trodde han var med sällskapet och var på väg hem, så de fick vända om och sedan hittade de honom i templet där han satt och diskuterade med de skriftlärde.

Klassiska berättelser har en tendens att ändra sig, blandas ihop, om man inte strikt håller sig till sanningen.

Däremot hörde jag om Greta Thunberg, som ledaren handlar om, genom Skavlan och jag tyckte bra om henne, rak och rejäl.
"Av barn och dårar får man höra sanningen."

Men det där som sades om Eden (i ledaren och mötet i Davos), att det inte finns längre, vet jag inte om jag ska tro på. Det står i Bibeln om att änglar/keruber med svärd vaktade att ingen fick gå in då de ätit av den förbjudna frukten. Men det står ingenting om att det skulle ha försvunnit - vad jag vet.

Det kanske är som anteckningsboken som kom till vårt hus med pärmen som på fotot. Någon har fört handen över och så ser bilden helt annorlunda ut och den gamla bilden finns inte mer (syns inte finns inte?) - eller finns den där bara man kan stryka på rätt sätt? Idag kan man läsa WOW där på pärmen, fotot är några dagar gammalt.

söndag 19 november 2017

på topp

herre på täppan?
Dagens tema är tydligen makt.

Läste i Domarboken 9:8-15 i min egen bibelläsning historien om då träden skulle smörja/välja en kung över sig. Olivträdet ville inte avstå sin olja och därigenom sin ära, fikonträdet ville inte avstå sin sötma osv. Törnbusken antog erbjudandet att bli kung över träden.

Intressant fundering, som ju sen visade sig vara en förbannelse/profetia som gick i uppfyllelse några år senare.

I Vbl handlade ledaren om Mugabe i Zimbabwe, som inte vill ge från sig sin makt.

annat ställe i Vbl talades om användandet av kvinnokroppen som lockbete: "Kvinnor får klä av sig och känna egenmakt. Men det är skillnad på att göra det privat och som representant för en förening...." Jag måste medge, som kvinna, att jag inte fick tag i vad som menas med egenmakt i sammanhanget. Det var ju frågan om en reklamfilm för herrmiddag där kvinnoben, de var knappast nakna heller, hade förmodligen tunna sidenstrumpor på, var lockbetet. Det har väl inte att göra med egenmakt, utan ett försök att få makt över herrarna, så de kommer till middagen....? Det är väl det som reklam går ut på? - Eller kallas det produktinformation?

Dagens text då?

Mark 13:33-37:
Jesus säger:
”Se till att ni håller er vakna, ni vet inte när tiden är inne. Det blir som när en man har rest bort; han har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en med sin uppgift, och han har befallt portvakten att vaka. Håll er alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i gryningen eller på morgonen. Se upp, så att han inte plötsligt kommer och finner er sovande. Jag säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!”

Vi är tydligen portvakter - åtminstone över eget hus, vår egen kropp och vårt sinne. Vad låter vi komma in? Ulv i fårakläder? Synd förklädd i vackra ord?

Ja, eller vems var huset?
                                                                       Dagens gudstjänst handlade också om någon som ville upp.