uppståndelsens vittnen

Första söndagen efter påsk, andra läsningen-texten: 

Apg. 3:12-20

När Petrus såg det sade han till folket: "Israeliter! Varför är ni förvånade över det här? Varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå?

Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus. Ni utlämnade och förnekade honom inför Pilatus när han hade bestämt sig för att frige honom. Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och krävde att få en mördare fri! Livets furste dödade ni, men Gud har uppväckt honom från de döda. Det är vi vittnen till. Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man som ni ser och känner. Tron som kommer genom det namnet har gett honom full hälsa, som ni alla ser.

Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era ledare visste vad ni gjorde. Men Gud har med detta uppfyllt det som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida. Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. (Folkbibeln)

För att veta vad det handlar om måste man nog läsa hela kapitlet.

Björkriset jag tog in till påsk vittnar om att det var levande kvistar, inta döda från marken, eller för den delen inte heller tryckta på tyg som på gardinen. 

Tussilagorna jag hittade igår på en cykeltur kommer år efter år, de är stadigt rotade vid vägkanten.  

--------

Har läst Där vassen viker av Linda Edgarsson. En roman om livet i slutet av 1800-talet. Gav lite frågor om vad som är rätt och vad som är fel. Alla blir någon gång sårade och behöver förlåta för att kunna gå vidare utan att göra mera skada. Visst gör det ont när knoppar brister, kom jag att tänka på. Har alltså läst första och sista delen i trilogin. 

saknad

Jag hittade ett Vasablad från 2004 då jag plockade i gamla virkade dukar. Dukarna var upprullade kring gamla tidningar.

Vasabladen var större i formatet den tiden. 19 sidor i stort format (fullformat) jämfört med 24 sidor idag (tabloid). Bilderna var ungefär lika stora?

Vbl hade en tom ruta idag på dagbokssidan. Där skulle ett bibelord ha rymts in. Men det tycks ha fallit bort i det nya formatet (Bonnier News).

Jag saknar bibelordet. 

Det var alltid intressant att läsa det och se om jag kände igen det från min bibelläsning. Jag läser vanligtvis Folkbibeln och jag antar det har varit Bibel2000 som gällde i tidningsklippet. Dessutom kunde de ha klippts av så jag inte förstod vad det var frågan om. 

Jag tycker nog bibelordet kunde rymmas med än.....

vald

Askonsdagens (eller dagen i säck och aska) andra läsningen-text, den ena: 

2 Petr. 1:1-11

vad är det som bestämmer hur froststjärnorna blir?

Från Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten hos vår gud och frälsare Jesus Kristus har fått samma dyrbara tro som vi.

Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår herre. Ty allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som i sin härlighet och kraft har kallat oss. Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld. 

Sök därför med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskap, till kunskapen självbehärskning, till självbehärskningen uthållighet, till uthålligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken kärlek. Ty om allt detta finns hos er och får växa till blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt. Men den som saknar detta ser ingenting i sin närsynthet; han har glömt hur han blev renad från sina tidigare synder.

Gör i stället allt ni kan, bröder, för att befästa er ställning som kallade och utvalda. Gör ni det kommer ni aldrig på fall, ty då skall ni få fritt och öppet tillträde till vår herre och frälsare Jesu Kristi eviga rike.?

Vi ska var och en tänka på vår egen synd, det här är det tillfälle vi får tänka på oss själva först och främst. 

Vi har fått en ny president, vi kristna är kallade och utvalda att be för honom, även om det blev en annan än vi tänkt. Versen som börjar Sök därför... kunde ju även vara en bön för Stubb i hans nya roll?

Och så är det vändag, Glad vändag vänner!: 

Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänaren vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, för jag har låtit er veta allt som jag hört av min Far. Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. Och detta befaller jag er: att ni ska älska varandra. (Folkbibeln, Joh. 15:13-17)

Fastetiden, som börjar med askonsdag, är den tid då Jesus började gå mot Jerusalem, sin död för vår skull.

att välja vist

Bilden blev till då jag kom in och på trappan såg att det såg så fint ut på himlen, men jag hade ju inte kameran med. Alltså hämtade jag kameran och gick ut och fotade, men molnen hade flyttat sig då redan, så det såg helt annorlunda ut. 

Det finns också en annan andra läsningen-text för veckan:

1 Kor. 1:20–25

Var finns nu de visa, de skriftlärda och denna världens kloka huvuden? Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap? Ty eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud genom visheten, beslöt Gud att genom dårskapen i förkunnelsen rädda dem som tror. Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, men vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten för judarna och en dårskap för hedningarna, men för de kallade, judar som greker, en Kristus som är Guds kraft och Guds vishet. Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna.

En text som passar bra i veckan innan presidentvalet (egentligen är det texten till andra söndagen före fastetiden). En annan bibeltext jag kom att tänka på i samband med presidentvalet är Dom 9:7-15.

Och i 1 Kor. 3:18-19:

Bedra inte er själva. Om någon av er tycker sig vara vis i den här världen, måste han först bli en dåre för att bli vis. Den här världens visdom är nämligen dårskap inför Gud. Det står skrivet: Han fångar de visa i deras slughet, (Folkbibeln)

svart på vitt?

En madonnabild i vardande på vår "svarta" tavla. Konstnären hade nog andra förklaringar till vad det var som ritades.

Söndagens andra läsningen-text: 

1 Joh. 1:5-7

Detta är det budskap som vi har hört av honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra, och blodet från Jesus, hans son, renar oss från all synd.

Jag sökte länge efter en bibelvers som jag visste fanns, men var, och hur löd den riktigt, det måste man ju veta för att kunna söka på nätet. 

Då jag inte kan sova och går upp för en paus mitt i natten, vill jag ofta inte ha på någon lampa. Mörkret är mindre mörkt, man ser mer i mörkret om man inte har artificiellt ljus någonstans. Tyvärr är det svårt då det alltid är någon liten röd lampa som säger att det finns ström i kabeln, eller att någon maskin är på.

Men så fick jag bibelversen via en vän, det tackar jag för:

Säger jag: "Låt mörker täcka mig och ljuset bli natt omkring mig", så är inte mörkret mörkt för dig. Natten lyser som dagen, mörkret är som ljuset. (Ps. 139:11-12)

Hela Ps 139 är väl värt att läsas. - liksom hela Bibeln nog, där finns alltid mer, kan jag säga efter alla dessa år jag har läst i den. 

----------

Har läst Liselotte Johanssons bok Alla paradis är inte stängda, om förlust och försoning.

Och Bo Setterlinds Det finns en glädje.

utveckling

 

Julen har städats ut, faktiskt någon dag innan tjugondedag Knut. 

Då man klär av den brukar man se om granen/grenen har växt eller barrat. Den hade nog börjat växa.

Dessutom märkte jag att den hade blommat, när man lite rörde i grenen, vilket man ju måste för att få ner allt krimskramset, så bara rasade det ner pollen.

Torsdagen är Böndagen för kristen enhet 2024, den ena texten för dagen:

Ef 2:12–22

Kom därför ihåg hur det var tidigare: ni var födda som hedningar och kallades oomskurna av dem som kallar sig omskurna, med den omskärelse som görs på kroppen av människohand. (v. 11)

På den tiden var ni utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och utan del i förbunden med deras löfte. Ni var utan hopp och utan Gud i världen. Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Kristi blod. Han är vår frid, han som har gjort de två till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen. I sin kropp har han satt lagen ur kraft med dess bud och stadgar, för att i sig själv göra de båda till en enda ny människa och så skapa frid.

Så skulle han försona de båda med Gud i en enda kropp genom korset, där han dödade fiendskapen. Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära. Genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern. 

Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren,  och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden. (Folkbibeln)

Grenen hade t.o.m. utvecklat början till en kotte, det var något nytt.  

Det fanns mycket liv i grenen bara den hade tillgång till vatten. 

-------

Har läst Nils Bolanders Nya Ögon från 1944. Märgfull, klar undervisning. Om än det fanns en del gamla ord och uttryck som jag fick googla för att förstå. Visade sig att jag hade läst den förr, men den dög nog att läsas en gång till.

de åt och drack

Skärtorsdagens första läsningen-text: 

2 Mos. 24:4-11

Mose skrev ner allt vad Herren hade sagt. Tidigt nästa morgon byggde Mose ett altare nedanför berget och reste tolv stenstoder för Israels tolv stammar. Därefter gav han några unga israeliter i uppdrag att offra brännoffer och slakta tjurar som gemenskapsoffer åt Herren. Mose tog hälften av blodet och hällde i skålar och hälften stänkte han på altaret. Så tog han förbundsakten och läste upp den för folket. De sade: ”Vi vill göra allt vad Herren har sagt och lyda honom.” Mose tog blodet, stänkte det på folket och sade: ”Med detta blod bekräftas det förbund som Herren har slutit med er på grundval av alla dessa befallningar.”

Mose och Aron, Nadav och Avihu och sjuttio av Israels äldste gick upp på berget, och de såg Israels Gud. Under hans fötter var som ett golv av safir; det liknade själva himlen i klarhet. Han lyfte inte sin hand mot de främsta i Israel. De skådade Gud, och de åt och drack.

Jag hade aldrig noterat i min bibelläsning tidigare att också Aron + 70 äldste gick upp på berget och såg Israels Gud och de åt och drack. Sen blev tydligen Mose kvar för att vänta på budtavlorna, medan Aron och de andra återvände till folket nedanför. - Och då krävde folket att Aron skulle ge dem en gud och han gjorde guldkalven, trots att han hade sett Gud och avtalet som de gjort.

Skärtorsdagen är till minne av Jesu sista måltid med lärjungarna, nattvardsmåltiden.

Bilden är från ett 70-årskalas, trevligt sådant. Jag tog bilden medan jag väntade på fyllkakan (Finlandssvensk ordbok föreslår att jag hellre ska använda tårta, men någon hade ju fyllt år så varför inte fyllkaka?) ....

medfaren

lite rött syns ju nog i toppen

Jag tog en tur med kameran runt gården för att föreviga (?) lite av höstens färger. Bl.a. den här bilden kom med. 

Den nuförtiden så omtalade dyrbara elen strömmar genom kablarna. Men den fångas inte så lätt med kamera.

Söndagens första läsningen-text: 

5 Mos. 6:4-9

Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. 

Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. 

Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

 

Jag har faktiskt på en dörrpost ett bibelord från Klagovisorna (Klag. 3:22-23: Herrens nåd är det att det inte är ute med oss...) på en tavla sen länge tillbaks. Fariséer avbildas ibland med en liten låda i pannan med en rem runt huvudet, i lådan har de bibelord. De tar det bokstavligt. 

Men jag tror det nog är bra att Guds-orden hänger med - åtminstone i tankarna.

Undrar om hackspetten har glömt kotten eller om den är där för att visa var det finns en passlig skåra att sätta nästa kotte i?

--------------------

Har återigen läst en bok: Erich Maria Remarque Tid att älska dags att dö. En bok om andra världskriget, men ändå mer om människorna som lever och dör i kriget. 

Mark 12:29-31

Jesus svarade: »Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte.«

Dessutom har jag ögnat igenom, läst valda delar av en bok: Inte så illa, herr Engel! Upp och ner i Helsingfors under 450 år. Om de som var med då skulle se vad staden blivit nu, skulle de känna igen sig?

en tid

Konstaterade att det fanns en ny första läsningen-text för måndagen i kyrkokalendern: 

Job 14:1-6, 13-15

Människan, av kvinna född, lever en kort tid och mättas av oro. Hon växer som blomman och vissnar, en skugga som snart är borta.

Och en sådan skärskådar du och drar inför rätta! Som om en oren kunde bli ren!

Om nu människans dagar är fastställda och hennes tid är utmätt av dig, om du satt den gräns hon inte överskrider, vänd då blicken ifrån henne, låt henne vara, tills daglönarens dag är slut.

Om du ändå ville gömma mig i dödsriket, hålla mig dold tills din vrede lagt sig, glömma mig, men blott för en tid – kan en som har dött få liv igen? – då skulle jag hålla ut på min post tills min avlösning kom. Du skulle ropa på mig, och jag skulle svara, du skulle längta efter den du skapat.

Om jag förstått det rätt talar Job, han som fick lida så väldigt, till Gud här. 

Kan en som har dött få liv igen? Idag är svaret där ja, med tanke på Jesu död och uppståndelse. 

Bilden är pelargonerna som kommit in för vintern och blommar så väldigt, söker sig till ljuset. Hoppas de klarar sig till nästa vår, de har hängt med ganska länge nu. Själv har jag sysslat med att plocka frön av ettåriga uteblommor för att ha att så nästa vår. En del blommar ännu, så mera frön tas senare. 

Ps. 90:10-14 passar väl här också: 

Vårt liv varar sjuttio år, eller åttio om krafterna räcker. När det är som bäst är det möda och bekymmer. Snart är det slut och vi flyger bort.

Vem känner din vredes kraft och din harm så att han fruktar dig?  Lär oss att våra dagar är räknade, så att vi får visa hjärtan.

Kom tillbaka, Herre! Hur länge dröjer du? Förbarma dig över dina tjänare! Mätta oss med din nåd när morgonen gryr, så att vi får jubla och glädjas i alla våra dagar. (Folkbibeln)

 

 

livets eller kunskapens träd

Kunskapens träd eller livets träd - nå nej, men en al som fastnade på bild under en promenad i närheten. 

Jag svängde här emedan jag inte gärna går på vatten. 

Helt lätt är det inte att undvika gå på vatten då det finns is överallt, om än man inte faller igenom den så  kan man ju halka, vilket inte är så lyckat i min ålder. Jag har tydligen kommit i den åldern då det är farligt i var backe. (Pred. 12)

Söndagens första läsningen-text: 

1 Mos. 3:1-7 (8-19)

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” Kvinnan svarade: ”Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.”

Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.” Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.

(De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. Men Herren Gud ropade på mannen: ”Var är du?” Han svarade: ”Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.” Herren Gud sade: ”Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?” Mannen svarade: ”Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.” Då sade Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Hon svarade: ”Ormen lurade mig, och jag åt.” 

Då sade Herren Gud till ormen: ”Du som gjorde detta, förbannad skall du vara, utstött från boskapen och de vilda djuren. På din buk skall du kräla och jord skall du äta så länge du lever. Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen.” Till kvinnan sade han: ”Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.” Till mannen sade han: ”Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden. Ty av den är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli.”)

Det var början på allt, nu verkar det mera som vi skulle vara i slutet av Bibeln. Jag tycker världen idag ser mera ut som i Uppenbarelseboken (med tanke på krig/Ukraina och rykten om krig). 

"Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.", sa Jesus. (Luk 21:28)

vad ser jag?

världen är lite opp och ner just nu

Askonsdag är det tydligen idag. 

I bibeln berättas om att de då där strödde aska i håret när de sörjde eller sitter i säck och aska då de kommer på att de är syndiga mänskor inför en helig Gud. Det är ingen sed jag förstår mig riktigt på.

Jag använder askan mest till gödning i trädgårdslandet eller till att putsa kaminens glasrutor från sot, vatten och aska - alltså en skrynklad tidningssida doppad i vatten och i askan i kaminen, sen putsa och putsa rent med bara vatten på en annan tidningssida. Har lite läst på/googlat att lut är gjord av aska, så det ska användas med förstånd. Lut är ju inte så hälsosamt att använda hur som helst. 

Ett annat användningsområde för aska som jag hört om är att strö ut det på snötäcket, så smälter det snabbare och askan hamnar ju i  jorden sen. 

Dagens första läsningen-text: 

Joel 2:12-17

Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud.

Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. 

Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: ”Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken.Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud?”

 Allvarliga ord i en tid som denna, då man betänker vad som är på gång i Ukraina just nu.

hjälp

Jag har många gånger tänkt att va' bra att jag inte behöver hålla mig ren på samma sätt som katten. Det verkar vara jobbigt, men hon gör det nog gärna. 

Och hittills har hon klarat det bra, trots sin långa päls. 

Tisdagen är en nationell böndag. 

Presidentens plakat om två böndagar år 2022 (klick). 

Den gammaltestamentliga texten för dagen: 

Neh 9:12

Rubriken över hela kapitlet är Folket bekänner sina synder

”Res er och prisa Herren er Gud, från evighet till evighet! Lovat vare ditt härliga namn, som är upphöjt över allt lov och pris. Du ensam är Herren. Du gjorde himlarna och himlarnas himmel och hela deras härskara, jorden och allt som är på den, haven och allt som är i dem, och du håller dem alla vid liv.

Himlens härskara tillber dig. Du är Herren Gud som utvalde Abram och förde honom ut från det kaldeiska Ur och gav honom namnet Abraham. Du fann hans hjärta trofast inför dig, och du slöt förbund med honom: att ge åt hans efterkommande kananeernas, hetiternas, amoreernas, perisseernas, jebusiternas och girgasheernas land. Du lät dina ord gå i uppfyllelse, för du är rättfärdig.

Du såg våra fäders nöd i Egypten och hörde deras rop vid Röda havet. Du gjorde tecken och under mot farao, mot alla hans tjänare och mot allt folket i hans land, för du visste hur arrogant egyptierna behandlade dem. Du gjorde dig ett namn, som är detsamma än i dag. Du delade havet framför dem, och de gick genom havet på torr mark. Men deras förföljare sänkte du i djupet, som en sten i väldiga vatten.

Du ledde dem med en molnpelare om dagen och en eldpelare om natten, för att lysa dem på vägen de skulle gå. På Sinai berg steg du ner och talade till dem från himlen, du gav dem rättfärdiga föreskrifter och sanna lagar, goda stadgar och bud. Du gav dem kunskap om din heliga sabbat och gav dem bud, stadgar och lagar genom din tjänare Mose.

Du gav dem bröd från himlen när de hungrade och lät vatten komma ur klippan när de törstade. Du befallde dem att gå och ta i besittning det land som du med upplyft hand hade lovat ge dem.

Men våra fäder blev övermodiga och hårdnackade och lyssnade inte till dina befallningar. De vägrade lyssna och tänkte inte på undren du gjort bland dem. De var hårdnackade och valde i sin upproriskhet en ledare för att vända tillbaka till sitt slaveri.

Men du är en Gud som förlåter, nådig och barmhärtig, sen till vrede och stor i nåd. Du övergav dem inte, fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade: ”Här är din gud som har fört dig upp ur Egypten.” Och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser. Men i din stora barmhärtighet övergav du dem ändå inte i öknen. Molnpelaren vek inte från dem om dagen utan ledde dem på vägen, och eldpelaren lyste i natten på vägen de skulle gå. Din gode Ande gav du för att undervisa dem. Ditt manna nekade du inte deras mun, och vatten gav du dem när de törstade.

I fyrtio år försörjde du dem i öknen, och de saknade ingenting. Deras kläder blev inte utslitna, och deras fötter svullnade inte. Du gav dem riken och folk och fördelade olika områden åt dem. De intog Sichons land, kungen av Heshbons land, och kung Og av Bashans land. Deras barn gjorde du talrika som stjärnorna på himlen. Du förde dem in i det land som du lovat deras fäder att få komma till och ta i besittning. Och deras barn kom och tog landet i besittning.

Du kuvade landets invånare kananeerna för dem och gav dem i deras hand, både kungarna och landets folk, och de gjorde som de ville med dem. De intog befästa städer och bördig jord och tog över hus fyllda med allt gott, uthuggna brunnar, vingårdar, olivlundar och fruktträd i mängd. De åt och blev mätta och feta och njöt av din stora godhet.

Men de gjorde uppror och trotsade dig, de kastade din lag bakom sin rygg. De dödade dina profeter som varnade dem och ville få dem att vända om till dig. De gjorde sig skyldiga till grova hädelser. Då gav du dem i deras fienders hand som förtryckte dem. Men i sin nöd ropade de till dig, och du hörde dem från himlen. I din stora barmhärtighet gav du dem befriare som frälste dem ur deras fienders hand.

Men när de kom till ro, gjorde de på nytt det som var ont inför dig. Då lämnade du dem i deras fienders hand, som fick råda över dem. Men de ropade på nytt till dig, och du hörde det från himlen, du räddade dem många gånger i din barmhärtighet. Du förmanade dem för att återföra dem till din undervisning. Men de var övermodiga och lyssnade inte på dina bud utan syndade mot dina föreskrifter, trots att den människa som håller dem ska leva genom dem.

De var envisa och hårdnackade och vägrade lyssna. Du hade tålamod med dem i många år och förmanade dem med din Ande genom dina profeter, men de lyssnade inte. Då gav du dem i de främmande folkens hand. Men du som är rik på barmhärtighet gjorde inte slut på dem och övergav dem inte, för du är en nådig och barmhärtig Gud. Och nu, vår Gud, du store, väldige och fruktade Gud, du som håller förbundet och nåden: Låt den inte vara liten i dina ögon, den plåga som har drabbat oss, våra kungar, våra furstar, våra präster, våra profeter, våra fäder och hela ditt folk – från de assyriska kungarnas dagar ända till i dag.

Du är rättfärdig i allt det som har drabbat oss, för du har visat dig trofast medan vi har varit ogudaktiga. Våra kungar, våra furstar, våra präster och våra fäder höll inte din lag och lyssnade inte till dina bud och de varningar du gav dem. Trots att de levde i sitt eget rike med allt det goda som du gav dem i det rymliga och bördiga land som du skänkte dem, har de ändå inte tjänat dig eller vänt om från sina onda gärningar.

I dag är vi slavar i det land som du gav våra fäder att äta dess frukt och dess goda, där är vi slavar. Dess rika skörd går till de kungar du satt över oss för våra synders skull. De råder över våra kroppar och vår boskap som de vill, och vi är i stor nöd.” (Folkbibeln, det svärtade är den egentliga texten)

Det blev lite biblisk historia då jag tog med nästan hela kapitlet. Men det skadar inte att påminna sig om den, vet inte helst om sådant undervisas idag i skolorna....? Det var Nehemjas böndagsplakat.

Funderingen gick för mig: Hur mycket ska det till, corona, säkerhetsläget, klimathot, innan Finlands folk utbrister Jumalauta i ursprungliga betydelsen: Jumala auta/Gud hjälp? Med tillhörande sökande efter Guds vilja och lydnad inför Gud.

då - nu - sen

Förödelsens styggelse talas om i bibeln, jag läste om den i min egen bibelläsning. Vad är det idag? Förr talades om avgudabilder i tempel...

Via fb kom jag att se en filmsnutt från Aftonbladet angående  ett chip som finns enl. filmsnutten att fås under huden på handen, där man kan ladda ner sitt coronaintyg - och bankkoder eller i alla fall något som gör att man kan betala med att hålla handen under en läsare. Börjar likna vilddjurets tecken, 666, det som man måste ha för att kunna köpa och sälja. Står att läsas om i Uppenbarelseboken i bibeln. (Upp 13:11-16)

Vilddjuret på bilden hittade jag utanför ett köpenskapens tempel. 

Minns att förr i tiden var det tanken att EAN-koden, streckkoden som finns på varorna nuförtiden, skulle skrivas på pannan eller handleden, så man kunde köpa med den, men av det blev det inget. 

För ca 30-40 år sedan, då var det också på tapeten. Chip fanns väl inte då än, men bankkorten var på kommande och bankautomater. Jag jobbade på bank den tiden. För att få en bankautomat till banken i fråga måste tillräckligt många bankkort ha getts ut, alltså gav ledningen besked att alla anställda måste ta bankkort, så att antalet fort skulle uppfyllas. 

Ere måst får e va, tänkte jag. Jag gick till en chef, förklarade mig varför jag inte kan ta bankkort, hänvisade till bibelordet och det var okej med det. Jag tog inget bankkort den gången.  

Nuförtiden finns det många ställen där man endast kan betala med bankkort, t.ex. kan vi inte tanka vår bil på närmaste mack utan. Så jo, nuförtiden har vi bankkort - men det är möjligt att kasta bort det, det är inte fast i handen. Räcker det så, eller är det själva köpenskapen som borde undvikas...?

Lördagens (alla helgons dag) första läsningen-text: 

Jes. 65:23–25 

De ska inte arbeta förgäves och inte föda barn till plötslig död, för de är ett släkte välsignat av Herren, de och deras efterkommande tillsammans. Och det ska ske att innan de ropar ska jag svara, medan de ännu talar ska jag höra. Vargar ska beta med lamm, lejon ska äta halm som oxar, och stoft ska vara ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg ska de göra något ont eller skadligt, säger Herren. (enl. Folkbibeln)

Vers 17 i samma kapitel:

Se, jag skapar nya himlar och en ny jord, och man ska inte mer minnas det förgångna eller tänka på det. (hela Jesaja-kaptilet tåls att läsas)

Texten handlar alltså om tiden efter vedermödan, det vi har att se fram emot, då vi går med Jesus. Han som kan rädda oss. 

 

 

att välja

Äpplet hittade jag under äppelträdet, då jag plockade in äppel till en äppelpaj. Spåren avslöjar vem som hållit i det, smakat, men inte tagit någon bit. Ser ut som en glad gubbe. 

Eller som Viveca Dahl kommenterade i Vbl idag: Varför gubbe, kanske hellre gumma?

Fick mig i alla fall att tänka på kunskapens träd i bibelns skapelseberättelse. Det hänvisas till ibland i fb i debatten om covid19-vaccinets godhet eller ondhet/vara eller icke-vara.

Men om man tror på de videor som florerar en hel del på fb (om än de sägs vara nertystade/cencurerade) att vaccinet är farligt och en del av någon konspiration, så är det lika mycket en frukt av kunskapens träd. 

Det var meningen att vi inte skulle äta av det trädet, utan ta vår hjälp direkt av Herren. 

Mediciner är ju nästan alla gifter. De ska intagas vid behov i rätt mängd. För någon kan det vara den hjälp de behöver (t.ex.: "ta nu lite vin för din mage"), medan för någon annan är det direkt "döden" (t.ex. för alkoholisten). 

Morgondagens första läsningen-text: 

Rut 1:7-11, 14-18

Medan de var på väg mot Juda sade Noomi till sina sonhustrur: ”Vänd nu hem till era mödrar, båda två. Må Herren visa trofasthet mot er, liksom ni har gjort mot våra döda och mot mig. Må han ge er båda ett liv i trygghet med hem och make.” Sedan kysste hon dem till avsked, men de började gråta högljutt och sade: ”Nej, vi följer med dig tillbaka till ditt folk!” Men Noomi svarade: ”Vänd tillbaka, mina döttrar! Varför skulle ni följa mig? Jag föder aldrig mer söner som kan bli män åt er.” (Enligt 5 Mos 25:5f hade änkor rätt att få sin försörjning garanterad genom att gifta sig med en bror till den döde mannen. Kommentar enl. Folkbibeln.)

Då började de gråta igen, och Orpa kysste sin svärmor till avsked, men Rut kunde inte skiljas från henne. Noomi sade: ”Du ser att din svägerska vänder tillbaka till sitt folk och till sin gud. Följ med henne tillbaka.” Men Rut svarade: ”Tvinga mig inte att överge dig och vända tillbaka. Dit du går, går också jag, och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud. Där du dör, vill jag dö, och där vill jag bli begraven. Herren må göra mig vad som helst – endast döden skall skilja oss åt.”

Då Noomi såg att Rut var fast besluten att följa henne talade hon inte mer om saken.

Herren verkade både vilja och gärning i Rut, för att hans vilja skulle ske. Hon skulle bli ett led i det släktled som födde fram David - och Jesus.  

-

Jag har också läst en loppisbok: Henri Nouwens Djupt personligt och den var ja - djupt personlig. Hans Guds hjälp/tilltal under en svår period av ångest. Borde ha lästs mycket litet i taget, korta stycken med mycken eftertanke, men....

lärosäte

Barnbarn är en Guds gåva (precis som barnen också). 

En gåva att få se på då nya färdigheter kommer till, hur barnet funderar på vad det ser och vad det betyder. Lär sig. 

Första gången det lär sig att släppa taget om en sak - eller matbit. Sen blir det kanske inte så roligt om det blir för mycket av slängandet. 

Av någon orsak kom jag att tänka på Newtons tredje lag: Lagen om verkan och återverkan. (Eller egentligen kom jag att tänka på Newtons lag och googlande upptäckte att det tydligen finns tre...)

Morgondagens text: 

Jes. 50:4-10

Herren Gud har gett mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att hjälpa den trötte med mina ord. Han väcker varje morgon mitt öra, väcker det till att lyssna som lärjunge. Herren Gud har öppnat mitt öra, och jag har inte varit upprorisk, jag har inte dragit mig undan. Jag höll fram min rygg åt dem som slog mig och mina kinder åt dem som ryckte ut mina skäggstrån. Jag dolde inte mitt ansikte för hån och spott. 

Herren Gud ska hjälpa mig, därför behöver jag inte skämmas, därför gör jag mitt ansikte hårt som sten. Jag vet att jag inte kommer på skam. Den som förklarar mig rättfärdig är nära. Vem vill då gå till rätta med mig? Låt oss träda fram tillsammans. Vem är min motpart? Låt honom komma fram till mig. Se, Herren Gud kommer att hjälpa mig. Vem ska då döma mig skyldig? De ska alla slitas ut som kläder, mal ska förtära dem. Vem bland er fruktar Herren och hör hans tjänares röst? Även om han vandrar i mörkret och inte ser någon ljusning, ska han förtrösta på Herrens namn och stödja sig på sin Gud. (enl. Folkbibeln)

Det finns mycket att lära och vi lär av varandra. 

 "Den som förklarar mig rättfärdig är nära." Det är väl Jesus det. 

(Newtons tredje lag - är det månne det som uttrycks i Bibeln med "Allt vad ni vill att människorna ska göra eder, det ska ni också göra för dem."?)

vispredikan eller vis predikan?

Såg ett program någonstans, där en biskop uttryckte sig positivt om att hunden kommer till himlen. Han kunde inte föreställa sig en himmel utan hundar.

Nu minns jag inte hur frågan ställdes. För jag hade ju frågan ur visan i mitt huvud, så jag hörde den: Får man ta hunden med sig in i himlen? enligt Hasse Anderssons Änglahund. 

Och nej, det tror jag inte på. För allt vad jag lärt mig så kommer vi nakna hit till jorden och nakna ska vi gå härifrån. Enligt begravningsritualen. Det enda vi själv kan göra är att få Jesus som vän vid vår sida. Den dagen är det han och endast han som är vår tröst. (En annan sak är då om Jesus kan "klä ut sig" till hund för att hjälpa någon som behöver tröst?) *)

Frågan om man får ta hunden med sig in i himlen, gick i kors med en annan (äldre) sång i mitt huvud: 

Cornelius Vreeswijks En fattig trubadur.

Rikedomen smälter då bort (åsnebrygga till bilden) som snön i skogen då solens strålar börjar värma (vilket de inte gör än?)

(Psalmboksteologi kallas det för när vi gör teologi på psalmtexter, som ju inte alltid är så rätta heller. Än mindre då schlager- och vistexter.) 

I mina funderingar kom jag mig också via bibeln och hittade Predikarens ord (Pred. 5:17-19): 

Detta är vad jag insett: Det är gott och skönt att människan äter och dricker och ser det goda i sin möda när hon strävar under solen de levnadsdagar som Gud ger henne, för det är hennes del. Om Gud ger en människa rikedom och skatter och dessutom förmåga att njuta av det och ta ut sin del och finna glädje i sin möda, då är det en Guds gåva. För han tänker knappt på sina levnadsdagar, eftersom Gud håller honom upptagen med glädje i hjärtat.

*) Egentligen är det mer bibliskt att säga att Jesus kan använda en hund för att t.ex. trösta, liksom han använde Bileams åsna då Bilean inte ville göra som Gud ville.

the end is near

 ...läste jag på ett elskåp på väg hem från jobbet häromdagen.

vacker också fast torkad och fallen

5 Mos. 32:36–39

Herren ska ta sig an sitt folks sak och förbarma sig över sina tjänare, när han ser att deras kraft är borta och att ingen finns kvar, varken slav eller fri. Då ska han fråga: Var är deras gudar, klippan som de flydde till, de som åt deras slaktoffers fett och drack deras dryckesoffers vin? De får komma och hjälpa er, de får vara ert beskydd. Se nu: Jag, jag är Gud, det finns ingen Gud vid sidan av mig. Jag dödar och jag gör levande, jag slår och jag helar. Ingen kan rädda ur min hand. (enl. Folkbibeln)

Morgondagens gammaltestamentliga text känns som hårda ord. ("När man kastar käpp i hundhopen är det den som träffas som gnyr.") Vet inte riktigt vad jag ska säga om det. I dagens coronaläge, då man måste tänka efter om man ska riskera att åka till någon butik bara för skojs skull utan att riktigt behöva något. "För att titta". Eller söka "köpandets glädje" (fast det kanske man också får ifall man skulle köpa på nätet - det vet jag inte, har inte provat.) Andra får försaka utlandsresor, de som absolut behövts (?) för att orka med. (Sådana har jag inte behövt tidigare heller.)

Försökte kolla in hela kapitlet för att se vad det var frågan om: Kapitlet börjar med

"Lyssna, ni himlar, jag vill tala! Hör, du jord, min muns ord! Som regnet ska min lära droppa,
som daggen ska mitt tal flöda, som rikligt regn på grönska, som regnskurar på gräs."

Åtminstone regnar det idag, fast det är snön som smälter av det. Vattnar jorden gör det nog också.
Sen i slutet av kapitlet, v. 45-47, säger Mose: 

"Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel,  sade han till dem: ”Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag.  Detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord ska ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning.”"

Sen togs Mose bort från världen, dog, han fick inte komma in i Israel fast han lett folket hela vägen genom öknen. "Han samlades till sitt folk"

Sök Herren medan han låter sig finnas!

 

Han är

 

Bilden visar en sak jag länge sedan skaffat av någon orsak(?). Den har legat i en burk som jag hittade i städningen inför julen. Min första tanke var att den skulle ju passa i en krubba, som Jesusbarnet. Det blev inte av. 

Den föreställer en baby, någon skulle kanske säga foster, i naturlig storlek vecka 21 i havandeskapet. Den vecka som, om jag minns rätt den tiden jag köpte den, var den vecka som man ännu kunde abortera. 

Den är så liten att den ryms bra i min knutna hand, helt innesluten. 

Om Maria, Jesu mor, hade blivit gravid idag, skulle hon förmodligen nog fått förslag om att abortera.

 

Söndagens gammaltestamentliga text: 

 

Ordspr. 8:1, 22-30 

 

Hör, visheten ropar och förståndet höjer sin röst! 

...

Herren hade  mig vid begynnelsen av sin väg, före sina gärningar i urtiden. Av evighet är jag insatt, från begynnelsen, innan jorden fanns. Innan djupen blev till föddes jag, innan källorna flödade av vatten. Innan bergen grundades, innan höjderna fanns föddes jag, innan han gjort land och fält och jordens första stoft. När han beredde himlen var jag där, när han välvde ett valv över djupen, när han fäste skyarna där uppe och djupets källor bröt fram med kraft, när han satte en gräns för havet och vattnet stannade där han befallt, när han lade jordens grund, då var jag verksam vid hans sida. Jag var hans glädje dag efter dag, ständigt jublande inför honom. (enl. Folkbibeln)

I julens gudstjänster, de som jag tittat på via youtube, svtplay och arenan har det nog någon gång talats som om Jesus föds varje jul, men enligt bibeln stämmer det nog inte, om jag förstått rätt. Han föddes en gång som människa i Nasaret i Galileen. Och det är det vi påminner oss om varje jul.

Enligt dagens text föddes han ('hade mig' kan tydligen enl. Folkbibelns kommentar betyda 'fick mig', det som enl. kyrkoårskalendern översatts till 'skapade mig' ) i begynnelsen, innan jorden fanns, hos Herren. Han är.

det är advent

Fotot är från en promenad i veckan. Konstaterade att mycket träd hade återigen fallit i Parken. Vattenståndet var högt i älven, men i alla fall ingen is. Is fanns däremot nog på vattenpölarna i skogen och på stigen. 

Men nu är det advent.

Adventsljusstakarna plockades fram redan igår och jag hann reta upp mig på att de brann hela natten i uthusen fast jag hade timer som skulle släcka vid given tidpunkt. Jag tycker inte det ska lysa alltför mycket nattetid då jag vaknar. Det kollades i morse och timern var inte riktigt inställd som den skulle, nu borde den vara....?

Morgondagens text ur första läsningen: 

Jes. 49:8-10 

Så säger Herren: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Jag ska bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, för att upprätta landet och fördela de förödda arvslotterna, för att säga till de fångna: "Kom ut", och till dem som sitter i mörkret: "Visa er!" De ska finna bete längs vägarna, betesmark på alla kala höjder. De ska varken hungra eller törsta, ökenhettan och solen ska inte skada dem, för deras förbarmare ska leda dem och föra dem till vattenkällor.

(Uppmärksam märker kanske att texten inte riktigt stämmer. Jag är van att läsa ur Folkbibeln, så jag tog mig friheten att ta den översättningen i stället för den som fanns på kyrkoårskalendern, de använder Bibel 2000. Jesaja-texterna är ibland väldigt olika i mitt tycke. Det som jag först märkte i den här texten var att det sades till de fångna "Kom ut" enligt folkbibeln, men Bibel 2000 hade "Gå ut!". "Kom ut." tycker jag är inkluderande, någon väntar på mig därute, medan "Gå ut" är exkluderande - gå bort från mig.)

Då Paulus hänvisar till den här texten (2 Kor. 6:2) så tillägger han: Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.

tungan på vågen?

ibland behövs inte mycket för att bli för mycket...

Det blev en snabbutryckning då en av mina tänder hade lite smulat sönder och bildat en vass kant, som gnagde på tungan.

Men nej, det blev ingen utryckning, det blev bara en nedslipning av den vassa kanten.

Inte trevligt att bli gammal varken för tänder, lappningar eller mänskor...

Men, jo, om man betänker alternativet att inte bli gammal så...?

Jag har läst en bok: Edin Lövås' Nära Mästaren. Av någon orsak föreställer jag mig att någon som heter Edin Lövås är ung, men i boken märker man nog att det är en mänska som mognat, levt länge Nära Mästaren. Mycket bra bok, har läst den förr, den kan nog läsas igen.

Dagens bibelord i Vbl: Den talträngde undgår inte synd, klok den som tyglar sin tunga.(Ords. 10:19) (Fast i  Folkbibeln låter det så här: Där orden är många uteblir inte synd, klok är den som styr sina läppar.)

Det är lättare nog att tygla sin tunga när man har ett sår/en blemma på densamma.

Det andra bibelordet i Vbl: Med den (tungan) välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. (Jak. 3:9-10)


Det var dagens reflektion, som jag kunde göra utan att destu mera röra på tungan....