lördag 29 augusti 2020

var stilla hjärta - orden bullra bara...

en salig blandning - i alla fall är jag glad åt den

Av någon orsak - igen - så vaknade jag alltför tidigt. Men jag hörde redan i sängen Vasabladsutdelarens bil knastra i gruset utanför. Så Vasabladet hade kommit. 

Tack till utdelaren, då han faktiskt kör så försiktigt (har han månne elbil?), så det är bara hjulens knaster mot gruset som hörs. Det kunde ju ha varit en ungdom med full dunkadunka-musik i bilen och rivstarter...

Läste i Vbl om lungläkaren som ville ha tystnad i alla officiella rum. 

Jag började fundera. Hur skulle det se ut på pubar, restauranger. Folk som sitter/står helt tysta. På biblioteken skulle det inte vara så stor skillnad. 

Skulle säkert finnas elektroniska lösningar också på det. Sitta och knapra på en padda och samtala via den? Fast det fick ju inte bli för roligt, så att man måste skratta, jag tänker att då skulle också virus spridas.

I alla fall kom jag att tänka på evangelietexten för i morgon

Matt. 12:33-37

Jesus säger:
”Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten dålig; på frukten känner man trädet. Huggormsyngel, hur skulle ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är fullt av. En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda förråd. Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.”

Egentligen skulle jag ju ha varit tyst, om jag tänker på vad orden säger. Är det jag säger nödvändigt?

Men i alla fall: Be kan man göra också utan att öppna munnen - i sitt inre.

                                                                                                         Jesus är min vän, den bäste

onsdag 26 augusti 2020

liv och

 
 
 En loppisbok har blivit läst: Doris Lessings Gräset sjunger. 

Jag hade aldrig hört om Doris Lessing, men Wikipedia vet (?) Hon lär vara Nobelpristagare i litteratur 2007. Det var titeln Gräset sjunger som fick mig att titta lite till på boken, och för 20 cent så.....

Boken är författarens debutbok och börjar med ett mord, sen får man följa med hur det blev så. Mycket intressanta personporträtt från en svunnen tid. Boken är utgiven 1950. 

Fick mig nog att fundera en hel del. 

Dessutom lyssnar jag på gamla Tack och lov-radioprogram på Arenan. Bl.a. Över floden. 

Som ju bl.a. handlar om att vi ska en gång gå över floden eller att livet tar förr eller senare slut. Det där enda som är säkert.

Det kan gå fort, enkelt, men ofta betyder det skröplighet, sjukdom, mycket tråkigheter egentligen. Finns det inte något sätt man kunde lära sig hur man ska klara av det med flaggan i topp eller åtminstone någotsånär gott humör?

Sångerna i Tack och lov-programmet handlar just om sånt och är så positiva, men de hörs inte så ofta nuförtiden. Borde inte glömmas bort i nuläget.

Busken på bilden växer varje sommar upp från roten och blir ganska stor. Så blommorna - vad de nu  heter? - har inte stor chans att synas mitt i busken, men om man ser något orange i busken och lyfter lite på buskens kvistar så finns de där. Bara man vet var man ska leta....

lördag 22 augusti 2020

i vingården

 Morgonen började med ett morgondopp - vid "vår strand" igen. Kvällens dopp var väldigt skön, inte så stora vågor då som senast. Morgonens dopp var lite kyligt, men också skönt - sen efteråt. 

 

Matt. 21:28-32


Jesus sade till översteprästerna och folkets äldste:
”Vad säger ni om det här: En man hade två söner. Han vände sig till den ene och sade: ’Min son, gå ut och arbeta i vingården i dag.’ Han svarade: ’Nej, det vill jag inte’, men sedan ångrade han sig och gick.
Mannen vände sig till den andre och sade samma sak. Han svarade: ’Jag skall gå, herre’, men han gick inte. Vilken av de båda gjorde som fadern ville? ”De svarade: ”Den förste.”
Då sade Jesus till dem: ”Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma före er till Guds rike. Johannes kom och han visade er vägen till rättfärdighet, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och hororna trodde på honom, och ni såg det, men inte heller då ångrade ni er och trodde på honom.”

vingården större än man tror?


söndag 16 augusti 2020

vinden blåser vart den vill

Meteorologerna hade lovat vackert och varmt väder så vi tog husbilen till "vår strand". (Det har blivit några gånger faktiskt.) Det var lite blåsigt, men vattnet var varmt igår.

Jag har aldrig tyckt om att simma i vågor, vad jag minns. Det är lite spännande, man vet ju inte vart det skulle bära iväg. Det var faktiskt så att jag inte vågade släppa taget med fötterna. Så jag var inte längre ut än att jag bottnade och det är ganska långt ändå att gå på den här stranden . När vågorna bröts så fick man sig en dusch. Det är mycket kraft i vågorna. 

Dagens evangelietext

Luk. 4:23-30

Jesus sade till dem som hade samlats i Nasarets synagoga:
”Snart kommer ni med talesättet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.”
Sedan sade han: ”Sannerligen, ingen profet blir erkänd i sin hemstad. Jag försäkrar: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav regn på tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd i hela landet. Ändå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i Sarefat nära Sidon. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, och ändå blev ingen av dem botad, däremot syriern Naaman.” Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta, de sprang upp och drev honom ut ur staden och förde honom fram till branten av det berg som staden låg på för att störta ner honom. Men han gick rakt igenom folkhopen och fortsatte sin väg.

Mänskorna bildade en våg, som förde Jesus ut till branten av ett berg, för att störta ner honom. Fast han var ju den som kunde säga till vågorna: Tig, var stilla! och de måste lyda. 

Söndagsmorgonen kändes så kall, så då blev det inget bad, knappt så man kom sig ut i blåsten (hade nog för tunna kläder på/med).

                                                                   När det stormar, när det stormar....(fast de har ändrat rörelserna från då mina barn var små)

(Ps. Jag har ju läst en bok också: Tom Clancy: Presidentens order, Del 1)

lördag 8 augusti 2020

däckad


Det hände sig att jag startade hemåt från arbetet. Jag hade tänkt hinna innan den värsta rusningstrafiken. Och så kom jag mig på motortrafikleden, där håller man 100 km/h om man vill hålla sig i takt med de andra. 

Jag körde efter en långtradare eller lastbil, något modell större var det i alla fall. 

Plötsligt låg där mitt i körbanan en fyrkantig sten, ca 10x10x10 cm, tydligen sprängsten. Jag försökte köra vid sidan om, hann inte. Punktering. Kom mig till sidan av vägen, ur vägen för trafiken. Fick ut varningstriangeln och ringde hjälp. 

Medan jag väntade började jag plocka fram verktyg, fick bort det söndriga däcket, men klarade inte av att få dit vinterdäcket/reservdäcket. Däckena har blivit större och tyngre än tidigare - eller har jag blivit svagare.

Då ser jag att framdäcket också är platt! Bara att ringa på nytt, jag hade ju inte två reservdäck i bilen. Men det fanns ju fler vinterdäck hemma. 

Att stå där precis vid vägkanten i rusningstid då de flesta körde om i 100 km/h eller mer trots varningstriangel. Då märker man skillnaden. Lite skrämmande faktiskt. (En person, som körde åt andra hållet, noterade och tutade. Det kändes bra, någon såg mig!)

Morgondagens evangelietext

Matt. 25:14-30

Jesus sade:
”Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och gjorde affärer med dem så att han tjänade fem till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop och gömde sin herres pengar. Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde redovisning av dem. Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: ’Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.’ Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ Den som hade fått två talenter kom fram och sade: ’Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat.’ Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ Den som hade fått en enda talent steg också fram. ’Herre’, sade han, ’jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd och gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.’ Hans herre svarade honom: ’Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.’ Där skall man gråta och skära tänder.”

Att byta däck hör tydligen inte till min talent/talang mera. Jag har nog hamnat att byta på våra tidigare bilar och också klarat det. 

Här (klick!) finns också en text som tangerar ämnet?

Jag kunde åtminstone be om hjälp, och jag fick den. Hoppas bara att det inte blev något värre fel på bilen.....



lördag 1 augusti 2020

vid ved

Sommarens/semesterns göromål är varierande. (Och semestern börjar vara på sitt sista.)

En sak som legat varmt om hjärtat (?) är att få de klabbar som kom till gården tidigt i våras kluvna - med användning av elektrisk vedklyv - för att de ska torka (i 'vedapinor') och så småningom komma sig in i vedboden och vidare därifrån till vedspisen och kaminen någon kall dag.

Processen tar nog några år. 

Klabbarna är av modell större. Intressant att se då en del klyvs så lätt i raka spår, medan sådana som den på bilden sen inte går alls då det finns inne i klabben en inväxt kvist som håller emot allt vad den orkar. Kvisten behöver inte alls synas på utsidan, den finns därinne ändå.

Men värmen stiger i alla fall då man arbetar med dem.

Söndagens evangelietext: 

Matt. 7:13-14
Jesus sade:
”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”

Veden ska klyvas ganska smått, då vedspisens lucka, där de ska in, är 10 x 10 cm.