 |
| en salig blandning - i alla fall är jag glad åt den |
Av någon orsak - igen - så vaknade jag alltför tidigt. Men jag hörde redan i sängen Vasabladsutdelarens bil knastra i gruset utanför. Så Vasabladet hade kommit.
Tack till utdelaren, då han faktiskt kör så försiktigt (har han månne elbil?), så det är bara hjulens knaster mot gruset som hörs. Det kunde ju ha varit en ungdom med full dunkadunka-musik i bilen och rivstarter...
Läste i Vbl om lungläkaren som ville ha tystnad i alla officiella rum.
Jag började fundera. Hur skulle det se ut på pubar, restauranger. Folk som sitter/står helt tysta. På biblioteken skulle det inte vara så stor skillnad.
Skulle säkert finnas elektroniska lösningar också på det. Sitta och knapra på en padda och samtala via den? Fast det fick ju inte bli för roligt, så att man måste skratta, jag tänker att då skulle också virus spridas.
I alla fall kom jag att tänka på evangelietexten för i morgon:
Matt. 12:33-37
Jesus säger:
”Antingen får ni säga
att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och
frukten dålig; på frukten känner man trädet. Huggormsyngel, hur skulle
ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är
fullt av. En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd,
och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda förråd. Men jag
säger er att varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få
svara för på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina
ord skall du fällas.”
Egentligen skulle jag ju ha varit tyst, om jag tänker på vad orden säger. Är det jag säger nödvändigt?
Men i alla fall: Be kan man göra också utan att öppna munnen - i sitt inre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar