En sak som legat varmt om hjärtat (?) är att få de klabbar som kom till gården tidigt i våras kluvna - med användning av elektrisk vedklyv - för att de ska torka (i 'vedapinor') och så småningom komma sig in i vedboden och vidare därifrån till vedspisen och kaminen någon kall dag.
Processen tar nog några år.
Klabbarna är av modell större. Intressant att se då en del klyvs så lätt i raka spår, medan sådana som den på bilden sen inte går alls då det finns inne i klabben en inväxt kvist som håller emot allt vad den orkar. Kvisten behöver inte alls synas på utsidan, den finns därinne ändå.
Men värmen stiger i alla fall då man arbetar med dem.
Söndagens evangelietext:
Matt. 7:13-14
Jesus sade:
”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”
Veden ska klyvas ganska smått, då vedspisens lucka, där de ska in, är 10 x 10 cm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar