den som väntar på något gott....

ingen bild från grannstaden utan från vattentunnan. Barkbiten jag brukar
sätta i den för att småkryp ska kunna klättra upp på den och torka sig i solen
hade försvunnit, så jag lade dit en ny och denhär krabaten klättrade upp

Vi kom oss hux flux på en tur till den finska grannstaden tillsammans med några av de yngre generationerna. Och det hände sig att vi blev hungriga. Då kom jag mig plötsligt till det nya köpcentret, som jag inte tidigare sett och inte planerat att se heller. Där skulle vi hitta mat.

Där fanns mycket folk, fast det fanns ju nog rum också för mycket folk. Många olika små butiker  - faktiskt också sådana som inte finns i varje stad (läs Vasa, Jakobstad eller Nykarleby), såg det ut som.

Av någon anledning har jag alltid dömt ut SubWay oprövat, att det inte har bra mat, aldrig besökt detsamma någonstans. Nu har jag prövat det också. Det var riktigt gott med en salladstallrik!

Morgondagens evangelietext:

Mark. 9:2-8

Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder. Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. Då sade Petrus till Jesus: ”Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia.” Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna. Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: ”Detta är min älskade son. Lyssna till honom.” Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.

På något vis kom jag att tänka att det var lite olika generationer där också. Alla på en gång.

"Detta är min älskade son. Lyssna till honom."