Lupinerna är på tapeten - igen.
Eller egentligen så är de ju inte där (på tapeten), utan de är på Vasabladet. (Och nuförtiden så används nog inte Vasabladet som tapet - tror jag?)
Jag tycker inte de är så överväldigande mycket här än, så att de borde utrotas. (Är lupinerna utrotningshotade då om det besluts att de inte får finnas?) Vissa ställen längs vägarna, förra sommaren då vi var på utflykt, fanns det nog mera av dem, men det var bara på vissa områden, andra områden var de färre.
Men det positiva i kråksången (lupinernas vara eller inte vara) är ju då att humlorna tycker om dem och det är väl viktigt idag.
Dessutom måste det ju anses vara en god gärning att plocka dem längs vägarna till buketter, så länge de är fina. Buketten på bilden fick jag, någon annan plockade.
Då jag var liten plockade vi ofta blombuketter längs dikesrenen, prästkragar, blåklockor - det som vi hittade.... (och nej, lupiner fanns då bara i blombänkarna, om jag minns rätt.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar