förlorad och återfunnen

 Barnbarnen hittade en vecka sedan en ödla i vår "lillstuga". Där vill vi ju inte ha den, så den togs fast och beundrades innan den fördes ut. Vi kunde inte släppa den genast i gräset då katten snurrade runt våra fötter, så vi släppte den i ett rabarberblad en bit bort, där den med glädje gömde sig. 

Sen efteråt gick jag och tittade efter så att allt var okej i lillstugan och då hittade jag en ödla på trappan. Den hade hittat hem igen.

Söndagens andra läsningen-text:  

Rom. 4:1-8

Vad ska vi då säga att Abraham fann, vår förfader efter köttet? Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.

Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet. Därför uttalar också David sin saligprisning över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren inte tillräknar synd.

Vi gick på en liten promenad med barnbarnen också. På en stig gick vi förbi fågeln på bilden. Den satt kvar fast jag stod ca en meter ifrån. Då de andra kom och vi började prata så flög den nog iväg.

Påminde mig om då katten kom in på morgonen med en levande fågel i munnen för någon vecka sedan. Vi ville ju inte ha in den i huset, men katten släppte fågeln och den flög och gömde sig efter att ha försökt ut genom två fönster. 

Efter att ha öppnat två fönster så flög den ut och jag fick börja putsa bort blodstänken. 

De fick åtminstone någon dag till att leva..... 

                                                          Så länge skutan kan gå /youtube.  

vägröjaren

Midsommardagens andra läsningen-text:

Apg. 14:15-17

"Människor, vad är det ni gör? Vi är också människor som ni! Vi kommer till er med evangeliet att ni ska omvända er från dessa tomma avgudar till den levande Guden, han som gjort himmel, jord och hav och allt som finns i dem. I forna generationer lät han alla hednafolk gå sina egna vägar. Ändå har han lämnat många vittnesbörd om sig själv. Han gör gott, han ger er regn från himlen och skördetider och mättar er med mat och glädje i era hjärtan." (Folkbibeln)

"Människor, vad är det ni gör?" hör också till vers 15 om än det lämnats bort i Kyrkoårskalenderns text. Paulus och Barnabas hade botat sjuka och blev kallade och behandlade som gudar av folket.

Regn har vi fått, skördetid är det inte riktigt än. Bara jag som har skördat/plockat nässlor och maskrosor - och fotograferat - det är väl också en sorts skörd. 

Glad midsommar!

----------

Har läst boken Air av Christian Kracht. En märklig bok om olika tänkta världar.

"Air" fick mig att tänka på Larry Normans UFO (youtube-klick) 

kallelsen till Guds rike

Söndagens andra läsningen-text:

1 Kor. 1:26-31

Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren. (Folkbibeln)

Bilden är försök att fotografera ett fenomen för någon vecka sedan. En haloring runt solen. Den stora skuggan är alltså min hand som försöker skymma solen. Om man hade varit skicklig kunde man ju ha fotat så att ringen skulle ha blivit en helgongloria - kanske....? 

(Kollade via google efteråt att det inte är bra att fotografera rakt mot solen, den kan skada både kameran och det egna ögat.)

-----------

En till bok av Ali McNamara har lästs: Solglimtar bland molnen, ännu en bok om staden St Felix. Faktiskt också om meteorologi, men i goodwill-romanform. 

 

förgängliga och oförgängliga skatter

Söndagens andra läsningen-text:

2 Kor. 8:1-9

Jag vill tala om för er, bröder, vilken nådegåva församlingarna i Makedonien har fått av Gud.

Under många svåra prövningar har deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste givmildhet. Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin förmåga har de gett. De kom självmant till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga. Och de gav inte bara det jag hade hoppats – efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig.

Därför kunde jag be Titus fortsätta som han börjat och se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er. Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva.

Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom.

Givmildhet är en nådegåva. 

Vi var åtminstone för en vecka sedan då kortet togs rika på det som vi som små kallade smörblommor (fi. voikukka), men som ju är maskrosor. Jag tog bilden och sedan plockade jag också lite av blommorna till te innan gräsmattan blev klippt. 

-------------

Det var länge sen jag har läst något av Lars Collmar, men nu hittade jag på loppis boken Evangelium enligt Johannes Larsson. Collmar var speciell i sitt skrivande/tänkande. 

den dolde guden

Bildens blommor (vad de nu sen heter) är jag glad åt, varje sommar på samma ställe.  

Söndagens andra  läsningen-text:

Ef. 4:1-6

Jag uppmanar er alltså, jag som är fånge för Herrens skull, att leva värdigt er kallelse, alltid ödmjuka och milda. Ha fördrag med varandra i tålamod och kärlek. Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.

Som motpol till dagens text mötte mig i fb i veckan följande länk från Hemmets Vän. Samma är ju på gång också i Finland.

Blommorna på bilden sitter lite trångt mellan stenfoten och stentrappan till vedförrådet. 

(Edit: Ev. heter de murreva....) 

------------

En biblioteksbok har blivit läst: Livets ekvation av Sofia Lundberg. Läsvärd bok, men ställvis jobbig. En man med demens försökte berätta sitt liv i matematiska formler. Helt förståeligt att de flesta inte förstod. 

Kristi kropp

Det finns texter också för veckan efter pingst:

Gammaltestamentliga texter: 1 Mos. 11:1-9 och 4 Mos. 11:11-12, 14-17, 24-25 har jag haft båda opp här (klick). Påsförslutarna finns fortfarande till glädje. 

Nytestamentliga texter: Apg. 2:36-41 och Apg. 10:44-48 hade jag opp här, 1 Kor. 12:1-11 här (prydnadsäppelträdet har nog knoppar i år också).

1. Kor. 12:12-13, 20-31

Kroppen är en och har många delar, men trots att kroppens alla delar är många utgör de en kropp. Så är det också med Kristus. I en och samme Ande är vi alla döpta för att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria. Och vi har alla fått en och samme Ande utgjuten över oss.  

... 

Men nu är kroppsdelarna många och kroppen ändå en. Ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver dig inte", inte heller huvudet till fötterna: "Jag behöver er inte." Nej, tvärtom är de delar av kroppen som verkar svagast så mycket mer nödvändiga. Och de delar av kroppen som vi tycker är värda mindre heder klär vi med så mycket större heder, och dem som vi blygs för skyler vi med så mycket större anständighet, något som våra anständigare delar inte behöver.
 

Men Gud har satt samman kroppen och gett de ringare delarna större heder, för att det inte ska bli splittring i kroppen utan att delarna i stället ska ha samma omsorg om varandra. Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den. 

 

Ni är alltså Kristi kropp och var för sig delar av den. Gud har i församlingen för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, sedan några till att göra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, styra och tala olika slags tungomål. Alla är väl inte apostlar? Alla är väl inte profeter? Alla är väl inte lärare? Alla gör väl inte kraftgärningar? Alla har väl inte gåvor att bota sjuka? Alla talar väl inte tungomål? Alla kan väl inte uttyda? Men sträva efter de nådegåvor som är störst. 

Och nu ska jag visa er en väg som vida överträffar alla andra: (Folkbibeln)

Texten fortsätter med kapitlet som kallas Kärlekens lov, som ju ofta blir läst vid bröllop. 

Det kom en ros till vårt hus, tack, den är vacker. Nu har den visat sig ha eventuellt mjöldagg  Den fick flytta ut på  terrassbordet, det är ju varmt ute. (Jag skriver ju lite på förhand, så ännu i går åtminstone. En dag hade det blåst, så jag hittade den under bordet - eller hade det varit fest ute på natten? )

Här (klick) fanns också en allvarlig utläggning om Kristi kropp..

den helige Andes utgjutande

Pingstdagens andra läsningen-text:

knoppen har slagit ut

Apg. 2:1-13 har jag haft opp tidigare. 

Evangelietexten Joh. 14:15-21 har jag haft opp också. Vitsipporna blommar nog nu också och verkar ha börjat sprida sig. 

Edit: - Fast det var ju harsyra på bilden och inte vitsippor.

Första läsnignen-texten Jer. 31:31-34 har jag också haft opp. 

Alltså psaltarpsalm-texterna:

Ps. 104:30

Du sänder din Ande, då skapas liv.

Ps. 68:5-11

Sjung till Gud, lovsjung hans namn, bana väg för honom som drar fram genom öknarna! Herren är hans namn, jubla inför honom, de faderlösas fader och änkornas försvarare, Gud i sin heliga boning.
 

Gud ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka. Men de upproriska bor i en öken.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, Sela då bävade jorden, då strömmade regn från himlen inför Gud, själva Sinai bävade inför Gud, Israels Gud. Rikligt regn lät du falla, Gud, din trötta egendom gav du kraft. Din skara fick bo där, du sörjde för de svaga i din godhet, Gud. (Folkbibeln)

Psalmboken 107:

O du helge Ande, kom till oss!
I dina trognas hjärtan tag av nåd ditt hem,
och lågan av din helga kärlekseld upptänd i dem,
du som av skilda tungomål och land med fridens gyllne band
i enheten av Jesu Kristi tro församlar folken.
Halleluja! Halleluja!

Här finns också en text om andens utgjutande. 

-----------------

Har läst en biblioteksbok: Innan minnena bleknar av Toshikazu Kawaguchi. Märklig bok, liksom många andra av japanska författare. "100 frågor om världen gick under i morgon vilken av dessa saker skulle du göra?"

kom helige Ande

Pingstaftonens andra läsningen-text:

Apg. 19:1-6

Paulus kom efter sin resa genom inlandet till Efesos. Där träffade han några lärjungar och frågade dem om de hade fått helig ande när de kom till tro. De svarade: ”Vi har inte ens hört att det finns någon helig ande.” – ”Vilket dop blev ni då döpta med?” frågade Paulus, och de svarade: ”Johannes-dopet.” Paulus sade: ”Johannes dop var ett omvändelsedop, och han uppmanade folket att tro på den som skulle komma efter honom, det vill säga Jesus.” Då lät de döpa sig i herren Jesu namn. Och när Paulus lade sina händer på dem kom den heliga anden över dem, och de talade med tungor och profeterade.

Bilden är inte ur någon rabatt utan på en stig i "gräset", alltså inte någon gräsmatta heller. Det som kallas ogräs i rabatter känner jag igen, blommar vitt och vackert om de inte blir klippta. Men det andra som sticker upp, vad är det?

Jag hoppades på att fåglarna spridit ut solrosfrön.....

Men när de växte till så visade det sig nog att det var balsaminer, de brukar spridas lättare än solrosor. 

 ------------

Har läst Man måste inte alltid tala om det av Åsa Foster. Olika berättelser om att leva i olika världar.

Allt är inte guld som glimmar....

....men Sanningen ska göra oss fria. 

väntan på den helige Ande

Söndagens andra läsningen-text:

Apg. 1:12-14

Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg därifrån.

När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen där de brukade vara: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son.

Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria och hans bröder. (Folkbibeln)

Verserna innan har de sett Jesus lyftas upp och försvinna i ett moln. Och nu väntade de, så som han hade sagt, att de skulle döpas i den helige Ande.

Amaryllislökarna från i julas väntar på att bli förflyttade ut under någon buske, när det inte längre är frostfara. En av dem  tyckte det var dags för blomning och gläntar lite på ett foderblad och visar lite av innehållet.

den upphöjde Herren

Kristi Himmelsfärdsdagens andra läsningen-text:

Apg. 1:1-11 har jag haft opp tidigare bl.a. här. 

Ef. 4:7-15

Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan. Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor. Det att han steg upp, vad innebär det om inte att han också steg ner till jorden? Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt.

 

Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp  tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.

 

Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. (Folkbibeln)

Bibel 2000 har verserna 8-10 (Det att han steg upp ... för att uppfylla allt.) inom parentes, jag vet inte varför.

 

Vers 16 fortsätter

Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.

Fotot är av ett träd jag såg på vår utflykt till skogs. Jag såg alltså inte så bra, så jag fotograferade och förstorade och kollade om det eventuellt skulle finnas ett örnbo där, det finns nog inte det. Borde ju ha sett örnar flyga däröver tidigare då också. 

Varför får granar ibland sådana grensamlingar i toppen? 

Alltså med tanke på tillväxt..... 

--------------

Har läst Emma Audas bok 42 teser om äktenskapet. Första reaktionen var att det var en svensk från Sverige som skrivit boken alltså att den var färgad av Sverigesvenska tankar. En tankeväckande bok om äktenskapet nog, men jag håller inte med om allt. Först till slutet av boken märkte man att det var en kristen och präst som skrivit (bilden på baksidan avslöjade nog ämbetet). 

Fick mig att tänka på Predikarens ord: "Där en blir övermannad kan två stå emot. Och en tretvinnad tråd brister inte så lätt. " Pred.  4:12  Min tanke är att det är bra att ta med Gud, också i äktenskapet.