Vi tittade in till en auktion i närheten. Hittade inget annat än fotot att ta med därifrån.
Först fanns det på platsen, vi kör ofta förbi, en i jämförelsevis rätt liten vindsnurra där, sen kom det en större. Och tydligen var de väldigt fruktsamma, då nu vartåt man än tittar finns det hopar av vindkraftverk.
Med föregående inlägg i tankarna så funderade jag månne de är invasiva arter...?
Söndagens andra läsningen-text:
Ef. 2:19-22
Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj. Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren, och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden. (Folkbibeln)
Återigen: Det därför hänsyftar till finns innan i kapitlet.
Motivet för fotograferingen var egentligen ett vetefält som gått i ax, för att se vindsnurrorna måste man kanske förstora bilden.
-----------
En loppisbok har blivit läst: Kulla-Gulla stretar vidare, lägesrapport vid 60+ av Cecilia Hagen. Har läst en annan av hennes Kulla-Gulla-serie tidigare. Den ursprungliga Kulla-Gulla läste jag nog som barn, men minns inte mycket av dem nu mera.
...men kontentan av boken är väl att det inte är lätt att åldras vackert...? Här (klick) finns också ett skriveri om åldrande.
De många vindsnurrorna fick mig att minnas ramsan jag lärde mig i skolan (?): Jag såg och såg och vart jag såg blott såg vid såg jag såg. Om jag minns rätt sades det handla om Kotka.
Hos oss blev det då så här: "Ja skåda och skåda och vart ja skåda blott Skoda vi Skoda ja skåda."