jul, jul strålande jul

Julstämningen börjar infinna sig....

Inte så som kanske mest förstås med julstämning, att man lyssnar på julmusik, pysslar och ställer till jul. 

Inte ens en stämning i betydelsen åtal - och det får man ju vara tacksam för. 

Men plötsligt då jag gör något annat egentligen så finner jag mig gå igenom ett skåp som inte ofta gås igenom för att se vad där finns. Och hittar mycket som jag glömt att jag ägt. Är det att vara rik?

Bland annat bildens lakan och handvirkade spetsar + tyg som skulle sys till kuddöverdrag. En gåva jag fått en gång ca 30 år sen. Givaren är numera hos Herren.

Jag försökte förklara vad överlakan är för barnbarnet, tror inte riktigt att jag klarade av det så att hen förstod. Hämtade i alla fall in det och ska försöka använda dem, enligt projektet att använda det som finns. Men det blir nog då som underlakan, jag börjar inte bädda med överlakan mera, då det finns påslakan. Få se om jag får kuddvaren sydda. 

Sen plötsligt hittade jag i köksskåpen kokosfett och påsar med nötter med utgånget bäst före-datum. Så då fick jag dem bortstädade ur skåpet då jag smälte fettet och blandade i nötterna och solrosfrön, vilket jag sedan satte i urgamla, skadade kaffekoppar (oanvändbara som kaffekoppar) för att stelna. Sen får fåglarna god mat för vintern. 

Jag glömde sätta i pinnar åt fåglarna att sitta på, så det är lite svårt för dem ibland att få fäste, men de är nog populära. 

Finns tydligen gammaltestamentliga texter i veckan i advent också: 

Jes. 63:15-16

Blicka ner från himlen,
från din heliga och härliga boning.
Var är din lidelse och din kraft?
Din ömhet och barmhärtighet
vägrar du mig.
Du är ju vår fader,
Abraham vill inte veta av oss,
Israel erkänner oss inte.
Du, Herre, är vår fader,
alltid har du hetat vår befriare.

det är advent

Fotot är från en promenad i veckan. Konstaterade att mycket träd hade återigen fallit i Parken. Vattenståndet var högt i älven, men i alla fall ingen is. Is fanns däremot nog på vattenpölarna i skogen och på stigen. 

Men nu är det advent.

Adventsljusstakarna plockades fram redan igår och jag hann reta upp mig på att de brann hela natten i uthusen fast jag hade timer som skulle släcka vid given tidpunkt. Jag tycker inte det ska lysa alltför mycket nattetid då jag vaknar. Det kollades i morse och timern var inte riktigt inställd som den skulle, nu borde den vara....?

Morgondagens text ur första läsningen: 

Jes. 49:8-10 

Så säger Herren: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Jag ska bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, för att upprätta landet och fördela de förödda arvslotterna, för att säga till de fångna: "Kom ut", och till dem som sitter i mörkret: "Visa er!" De ska finna bete längs vägarna, betesmark på alla kala höjder. De ska varken hungra eller törsta, ökenhettan och solen ska inte skada dem, för deras förbarmare ska leda dem och föra dem till vattenkällor.

(Uppmärksam märker kanske att texten inte riktigt stämmer. Jag är van att läsa ur Folkbibeln, så jag tog mig friheten att ta den översättningen i stället för den som fanns på kyrkoårskalendern, de använder Bibel 2000. Jesaja-texterna är ibland väldigt olika i mitt tycke. Det som jag först märkte i den här texten var att det sades till de fångna "Kom ut" enligt folkbibeln, men Bibel 2000 hade "Gå ut!". "Kom ut." tycker jag är inkluderande, någon väntar på mig därute, medan "Gå ut" är exkluderande - gå bort från mig.)

Då Paulus hänvisar till den här texten (2 Kor. 6:2) så tillägger han: Nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.

på grillen

Vi hade en grillkväll här i veckan, då det inte regnade. Strax efteråt då vi gått in började det nog regna. 

(Med grillkväll menar jag alltså inget spektakulärt utan en brasa ute vid grillplatsen, lite korv och senap och en del av familjen.)

Fotot är därifrån och grejen en bit ovanför den glödande veden är inte ett finger utan en korv på ett spett. 

Morgondagens (domsöndagens) evangelietext: 

Matt. 25:31-46

Jesus sade till lärjungarna:
”När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då skall han sätta sig på härlighetens tron. Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna. Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster. Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: ’Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.’ Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’ Kungen skall svara dem: ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’
Sedan skall han säga till dem som står till vänster: ’Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar. Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.’ Då kommer också de att fråga: ’Herre, när skulle vi ha sett dig hungrig eller törstig eller hemlös eller naken eller sjuk eller i fängelse och lämnat dig utan hjälp?’ Då skall han svara dem: ’Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.’ Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv.”

Jag har skrivit många gånger förr på denna blogg över samma text, olika aspekter: 2019,  2018, 2017, och 2016. (De som har bestämt vilka texter som ska predikas över enligt kyrkoårskalendern verkar tycka att det är en viktig text, som behöver predikas över varje år - och visst är den viktig. ) Undrar om jag skulle byta fr.o.m. första advent och skriva om texterna från första läsningen, alltså gamla testamentets texter...?

Det är skillnad på domsöndagen och domedagen. Domsöndagen vill påminna om att det kommer en dom en gång. Än är det nådens tid, ännu finns tid att lära känna Jesus, han som är vägen, sanningen och livet.

en god natt

är aftonrodnaden ett tecken?

Jag kom mig här i veckan - lite senfärdigt - på en cykeltur. Tänkte att jag behövde det för att kunna sova bra sen. Måste stanna på vägen och fotografera aftonrodnaden.

Av någon orsak kommer jag mig inte ut och rör på mig dagtid, utan det blir ofta till kvällen. 

Annars vill det vara lite si och så ibland med sovandet. Vissa nätter vaknar jag och ligger vaken så länge så jag till slut stiger upp och sitter uppe i mörkret och ser ut på det som nu syns i månsken - om det finns. Faktiskt har det hänt också att jag lagt en patiens, som jag minns någon annan också gjorde förr....

Någongång har jag skrivit inlägg här på bloggen också. Men jag undrar om man inte tänker annorlunda på natten - så man borde vara lite försiktig med vad man skriver nattetid....?

Morgondagens evangelietext: 

Mark. 13:33-37

Jesus säger:
”Se till att ni håller er vakna, ni vet inte när tiden är inne. Det blir som när en man har rest bort; han har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en med sin uppgift, och han har befallt portvakten att vaka. Håll er alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i gryningen eller på morgonen. Se upp, så att han inte plötsligt kommer och finner er sovande. Jag säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!”

Här borde man ju nog läsa hela kapitlet för att se vad det handlar om. Det är inte nattens sömn som man borde klara sig utan, den behövs - för att inte somna på jobbet....

Två verser innan den här texten lyder så här i Folkbiblen: 

Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. Men den dagen eller stunden känner ingen – inte änglarna i himlen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.

Förra gången jag skrev om den här texten funderade jag att vi var portvakter, åtminstone över eget liv. Portvakten vaktar över vad som kommer in och vad som går ut. Ibland är det okej med munskydd...

plockepinn

Bl.a. jag gjort idag så har jag lekt plockepinn, då jag skulle klyva ved, som fanns på gården. Så här långt som på bilden kom jag. Nu är det inget mer vedträ som är så lös att jag kan ta det utan att andra rasar. 

Fast egentligen så är det ju mer som leken "tornet", som skulle byggas och sen skulle man plocka ur i tur och ordning så många klossar man kan utan att det rasar.

Fast det kan ju nog finnas något vedträ där som ännu är fri att tas.


Morgondagens evangelietexst:

Matt. 18:15-22

Jesus sade till lärjungarna:
”Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig har du vunnit tillbaka din broder. Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras. Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som en hedning eller en tullindrivare. Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.”
Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?” Jesus svarade: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.”

Jag kollade in förra texten jag skrev på samma bibelställe 2017 (klick).  Jag hade inte sett efter, men nu måste jag ju kolla, Kärleksörten blommar nog i år också.

Förlåtelse är frigörande av sig själv och av andra, eller...?

Och så är det ju farsdag också i morgon. Far i huset får äran att försöka få de övriga vedträna fria....

med fruktan och bävan

Bilden är från min arbetsväg nuförtiden. Efter det här är det flera kilometer med grävmaskiner, skogsmaskiner, blinkande ljus i det som förr var skog. I mörkret på morgonen är det svårt ibland att veta var vägen går för vägen ligger i mörker, medan det finns mycket ljus vid sidan av vägen.

Det är svenska dagen idag. Då kanske det är på plats att redovisa en bok jag läst: Sören Kierkegaards Fruktan och bävan. 

Han är ju då alltså inte svensk, men boken är översatt till svenska. 

Jag har aldrig läst något av honom förut, bara diverse citat av vad han sagt. Boken fastnade i handen i biblioteket. 

Det första som slog mig var mängden ord, svenska ord jag inte förstod i boken. Ett var ordet inkommensurabel, det hade jag inte sett i tryck eller hört förr, det användes ofta (jag tänkte skriva frekvent, men ofta är väl nog mer förståeligt).

Det fanns också citat på många olika språk och alfabeten jag inte känner igen, men de fanns ofta som noter längst bak i boken med förklaringar. 

Det här gör ju nog att jag inser att det kanske inte är en bok som jag kan förstå mig på, men jag har läst den. Om jag förstod rätt, så var det tron som är det allra viktigaste - att det var det den vill säga. Men då är det väl nog också viktigt vad vi tror, vem vi tror på?

                Här (klick) en predikan (en timme lång) som också talar om tro, värt att lyssna på nog om än orden är många.

väderprat

en fisk sprattlade nog i vattenytan, men hur stor var den?

På dagens program stod en tur ut till skären efter mera plankor, som där har samlats för uppkommande behov. Sen vi lastat på tog vi en tur ner till strandboden, tillsammans med korv och lite torr ved. 

Det hade lovats uppehåll enligt väderrapporten, men hela vägen ut till skären så småduggade det, så det såg ett tag lite otrevligt ut. Men när vi kom fram så ljusnade det. 

När vi grillade och åt korven, såg vi på vattenytan att det nog kom ner lite duggregn då också, men åtminstone jag kände inte av något regn där jag stod på stranden. Det tackar jag för.

Dagens evangelietext: 

Matt. 16:1-4

Fariseerna och saddukeerna kom fram till Jesus, och för att sätta honom på prov bad de att han skulle låta dem se ett tecken från himlen. Han svarade dem: ”På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, himlen är röd, och på morgonen: I dag blir det oväder, himlen är röd och dyster. Himlens utseende kan ni tyda men inte tecknen för tiderna. Detta onda och trolösa släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet.” Sedan lämnade han dem och gick sin väg.

Har mänskorna/meteorologerna blivit sämre på att tyda väderleken? Hur är det då med de andliga tecknena (och då menar jag inte halloweenandligheten som nu är aktuell)?

Jona-tecknet, som vi har fått, är Jesu död och hans uppståndelse - för att vi ska bli fria.