lördag 14 november 2020

en god natt

är aftonrodnaden ett tecken?
Jag kom mig här i veckan - lite senfärdigt - på en cykeltur. Tänkte att jag behövde det för att kunna sova bra sen. Måste stanna på vägen och fotografera aftonrodnaden.

Av någon orsak kommer jag mig inte ut och rör på mig dagtid, utan det blir ofta till kvällen. 

Annars vill det vara lite si och så ibland med sovandet. Vissa nätter vaknar jag och ligger vaken så länge så jag till slut stiger upp och sitter uppe i mörkret och ser ut på det som nu syns i månsken - om det finns. Faktiskt har det hänt också att jag lagt en patiens, som jag minns någon annan också gjorde förr....

Någongång har jag skrivit inlägg här på bloggen också. Men jag undrar om man inte tänker annorlunda på natten - så man borde vara lite försiktig med vad man skriver nattetid....?

Morgondagens evangelietext: 

Mark. 13:33-37

Jesus säger:
”Se till att ni håller er vakna, ni vet inte när tiden är inne. Det blir som när en man har rest bort; han har lämnat sitt hus och låtit sina tjänare ta hand om det, var och en med sin uppgift, och han har befallt portvakten att vaka. Håll er alltså vakna, ni vet inte när husets herre kommer, om det blir på kvällen eller vid midnatt eller i gryningen eller på morgonen. Se upp, så att han inte plötsligt kommer och finner er sovande. Jag säger till er, och jag säger till alla: Håll er vakna!”

Här borde man ju nog läsa hela kapitlet för att se vad det handlar om. Det är inte nattens sömn som man borde klara sig utan, den behövs - för att inte somna på jobbet....

Två verser innan den här texten lyder så här i Folkbiblen: 

Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå. Men den dagen eller stunden känner ingen – inte änglarna i himlen, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.

Förra gången jag skrev om den här texten funderade jag att vi var portvakter, åtminstone över eget liv. Portvakten vaktar över vad som kommer in och vad som går ut. Ibland är det okej med munskydd...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar