Frid!

4

Det kom en amaryllis till vårt hus, ja, egentligen kom det två, tack för dem!

Den här blommar med fyra blommor på en stängel, en till knopp slog ut efter det att fotot var taget.

Andra läsningen-texten för fjärde advent: 

Fil. 4:4-7

Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.

Folkbibeln har ordet vänliga i stället för fördragsamma.  Fördragsamhet syns sällan i tidningarna...?

Läste någonstans om "fria ytor", det finns det inte på mina fotografier, de är sällan ordnade och genomtänkta, utan tagna så att säga "i flykten". Därför barnböcker på bordet och "frukt"skål med små restnystan, till glädje för barnbarn och katter. Så de kan hittas också under soffan, bland annat. Ja och pappersflygplanet hittades väl just där och placerades på bordet. Vi lever i huset. Och jag tycker det får synas.

Frid är något som ska finnas inom en, i hjärta och tankar. 

Borde det julstädas där också...?

--------------

Jag har inte läst Louis L'amours böcker tidigare, men blev rekommenderad en: Bendigo Shafter. En vilda västern-bok om indianer, guldfeber och samhällsbygge och vad som blev av det kan man fundera på. En riktigt bra vilda västern-bok faktiskt. 

Jag vill minnas, eller minns jag fel, att vi hade ett spel om vilda västern hemma då jag var liten...?

Men som Little Gerhard sjöng: Vilda västern är ej som förut.

Här (klick) skrivs också om friden.

tungans frukt

Fick äntligen tagit upp löken, tänkte glömma bort den. Men det blev ingen stor skörd. Fick ungefär tillbaka det som sattes dit. 

Men krusbär och hallon (trädgårdstypen) har jag fått äta så mycket jag vill. 

Fågeln på bilden, en nötskrika om jag sett rätt, uppenbarade sig på granngården och katterna var förstås intresserade. Han hade hittat ett nedfallet äpple och hackade frenetiskt i det. Annars har jag förstått att de äter cembratallfrön och cembratallar har grannarna på gården.

 Söndagens första läsningen-text: 

Ordspr. 18:4-8, 21

Människors ord är som djupt vatten
men vishetens källa en strömmande bäck.

Illa är att ta parti för en skyldig
och vägra en oskyldig hans rätt.

Dårens ord leder till strid,
hans mun tigger stryk.

Dårens mun blir hans fördärv,
hans ord en fälla för honom själv.

Baktalarens ord är som läckerheter,
de slinker ner i människans inre.

Tungan har makt över liv och död,
de som kan tygla den får njuta dess frukt.

Tröjan på bilden hittade jag i en mattväftlåda inne i en plastpåse. Har nog några förslag vem och vad den varit till för, men hur den i så fall hade hamnat i lådan har jag ingen aning om. Det har förblivit ett frågetecken, de blir fler och fler för mig verkar det som....

Funderar att den där sista versen i söndagens text gäller också bloggen och övrig social media...., borde jag vara tyst?

Det här (klick) blogginlägget har också med ämnet att göra. 

"Tigga stryk" som uttryck har jag inte märkt att används så ofta numera (och bra så!), men kanske med andra ord?

pryttel

Återigen har jag läst en bok, som nog var tänkt att läsas med eftertanke en liten bit i taget, med diskussion/funderingar emellan, men..... Livet är inte spikrakt av Markus Leandersson. 

Sista stycket fick mig att komma ihåg bilden och prytteln, som jag skrivit om lääänge sen (klick). 

Det berättas om en dåtida lärare som har samlat sina elever och säger: "Innan ni går skulle jag vilja visa er något", sa hon. "Det här är en sak jag fick av en god vän för många år sedan, och den innehåller det bästa Gud har gjort. När jag känner mig nere, brukar jag titta på det. Egentligen är det min hemlighet vad som finns i lådan, men i morse kände jag att jag ville ta med den till er och visa. Jag skickar runt lådan och var och en får titta i lådan och sedan stänga den och skicka den vidare."

Prytteln kunde fungera på samma sätt som lådan.
 

Söndagens första läsningen-text, en av dem: 

Jes. 33:20-22 (fetstil)  (15-24)

Den som vandrar i rättfärdighet och talar vad rätt är, den som föraktar det som vinns genom förtryck och som avhåller sina händer från att ta mutor, den som stoppar till sina öron för att inte höra om blodsgärningar och sluter sina ögon för att inte se det onda, han ska bo på höjderna, klippfästen ska vara hans värn. Sitt bröd ska han få, vatten ska aldrig fattas honom.

En kung i sin skönhet ska dina ögon se, de ska blicka ut över ett vidsträckt land. Då ska ditt hjärta tänka tillbaka på skräckens tid: "Var är nu skrivarna, var är skatteindrivarna, var är de som räknade tornen?" Du slipper då se det vildsinta folket, folket med obegripligt språk som ingen kunde förstå, vars stammande tungomål ingen kunde tyda.

Se på Sion, våra högtiders stad! Dina ögon ska skåda Jerusalem, en säker boning, ett tält som inte flyttas bort. Dess tältpinnar ska aldrig ryckas upp, och av dess tältlinor ska ingen enda brista, för Herren ska vara där i sitt majestät. Han ska vara för oss som floder och breda strömmar. Inget skepp med åror ska där gå fram, inget mäktigt skepp färdas däröver, för Herren är vår domare, Herren är vår lagstiftare, Herren är vår kung. Han är den som frälser oss.

Dina tåg hänger slaka, de håller inte masten stadig, seglet är inte spänt. Då ska mycket rövat gods utskiftas, även de lama ska då ta byte. Och ingen av invånarna ska säga: "Jag är sjuk." Folket som bor där har fått sin synd förlåten. (Folkbibeln)

Fast om jag minns rätt så hette det i min barndom: Vill du se ett troll? 

1-majdags

Ett svanpar brukar alltid stanna i viken i skären varie sommar. Andra drar vidare i V-formation längre norrut. De vet när det är dags och söker sig vidare. 

Söndagens första läsningen-text: 

Hes. 34:11-16

Så säger Herren Gud: Jag skall själv ta hand om mina får och vårda dem. Som herden vårdar sig om sin hjord när han har sina får omkring sig, de skingrade, så skall jag vårda mina får och rädda dem från de platser dit de skingrades den dag då moln och töcken rådde. Jag skall hämta dem hos de främmande folken, samla in dem från främmande länder och föra dem till deras eget land. På Israels berg, i dess dalar och bebodda trakter skall jag valla dem. På ett gott bete skall jag driva dem i vall. Deras ängar skall vara på Israels höga berg. Där skall de få komma till ro på härliga ängar. Saftigt bete skall de finna på Israels berg. Jag skall själv valla mina får och låta dem komma till ro, säger Herren Gud. Jag skall leta efter de vilsegångna och hämta hem de bortsprungna, jag skall förbinda de skadade, hjälpa de sjuka och se till de starka och välmående. Jag skall valla dem på det rätta sättet.

Själv trodde jag också att det var dags att dra vidare, tänka på refrängen (klick), skrev jag om, men det fanns tydligen mera bete/ då jag vände på bladet (...så vad hittar vi väl där, ja vad hittar vi där, sjöng min folkskollärare i tiden då vi gick genom matematikbokens tal) så fanns några verser till innan det blir dags för refrängen.

eld

Ett gammalt hus i byn skulle bort för att ge plats för ett annat. 

Ett sätt att göra det på är att ge brandkåren möjlighet att öva släckning samtidigt som de ser till att huset brinner säkert ner, utan risk för spridning av elden. Bra att de får öva sig. 

Kom mig på en promenad och fick se det. Ursäkta bildkvaliteten, jag hade bara telefonen med och den kameran är jag inte alls sams med. 

Det ser ut att vara ganska hett där.

Söndagens första läsningen-text: 

Sak. 3:1-5

Herren lät mig se Josua, översteprästen, där han stod inför Herrens ängel. På hans högra sida stod Anklagaren, beredd att anklaga honom. Herrens ängel sade till Anklagaren: ”Herren skall tillrättavisa dig, Anklagare, ja, han som har utvalt Jerusalem skall tillrättavisa dig. Är inte denne man en brand ryckt ur elden?” Josua bar smutsiga kläder där han stod framför ängeln, och ängeln befallde sina tjänare: ”Ta av honom de smutsiga kläderna!” Och han sade till Josua: ”Jag befriar dig från din skuld, och du skall kläs i högtidsdräkt.” Sedan befallde han: ”Sätt på honom en ren turban!” Och de satte på honom en ren turban och klädde honom, medan Herrens ängel stod bredvid.

 "En brand ryckt ur elden", det talas mycket om elden i Bibeln. Elden som renar från allt orent, Gud som visade sig som en eld för Israels barn då de gick i öknen bland annat.

När jag gick förbi kyrkan stod också där två brandbilar parkerade. Jag hann tänka: Månne någon skulle ha ringt efter brandkåren om den helige Ande skulle visa sig som eldtungor, såsom den första pingsten?

Här (klick) finns en uppmaning att söka Herren och hans skydd i dagens situation. Håller med.

glädje

ingen brevduva/budbärare, men nog till glädje

Det finns en gammaltestamentlig text också för onsdagen, lär vara biskop Henriks minnesdag: 

Jes. 52:7-10

Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är kung!" Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion.  Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem.  Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning. (Folkbibeln)

Av någon orsak kom jag att minnas i barndomen, då posten kom per cykel från grannbyn. Undrar om den kom varje dag då? Nåja det gör den ju inte nuförtiden heller....

Men jag tror nog att vi gladdes mera åt posten då. Den tiden kunde det komma brev också, nuförtiden kommer det mest räkningar. 

Jag borde ju inte klaga, skriver inte heller brev nuförtiden. Det jag skriver mest är här på bloggen.

tji fick jag

Jag tänkte för en gångs skull kommentera på en text i en annans blogg. Skrev vad jag tänkte skriva, men då jag skulle skicka iväg det, så gick det inte. Datorn klagade på att jag inte var inloggad på den mejl jag angett - det trodde jag att jag var. Men tji fick jag....

Bilden har inget med det att göra, det är en påsförslutare jag fick för bra länge sen, men jag tyckte den passade in.

Det finns en eller egentligen två gammaltestamentliga texter också för måndagen och ja, hela veckan efter pingst:

1 Mos. 11:1-9

Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. ”Nu skall vi slå tegel och bränna det”, sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: ”Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden.”
Då steg Herren ner för att se staden och tornet som människorna byggde. Herren sade: ”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.” Och Herren skingrade dem från denna plats ut över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. Därför kallas den Babel, ty där skapade Herren språkförbistringen på jorden, och därifrån skingrade han människorna ut över hela jorden.

4 Mos. 11:11-12, 14-17, 24-25

Mose och sade till Herren: ”Varför handlar du så illa mot din tjänare? Varför har jag råkat i onåd, varför har du gett mig hela detta folk att bära? Är det jag som är deras mor, är det jag som har fött dem? Du säger ju att jag skall bära dem i min famn, som om jag vore amma åt ett dibarn, ända fram till det land som du med ed har lovat deras fäder. Ensam orkar jag inte med detta folk, det är en för tung börda för mig. Om du skall behandla mig så, döda mig då hellre. Visa mig den nåden, så att jag slipper det onda du gör mig.”
Då sade Herren till Mose: ”Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana som du vet hör till folkets äldste och förmän. För dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där bredvid dig. Jag skall stiga ner och tala med dig där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den börda som folket är, så att du slipper bära den ensam.
Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa sig kring tältet. Då steg Herren ner i molnet och talade till honom. Han tog av anden som vilade över Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom över dem greps de av profetisk hänryckning, för första och enda gången.

Intressant att Gud tog bort det gemensamma språket vid Babels torns bygge, men på pingstdagen gav han tillbaka förståelsen så att alla hörde apostlarna tala på sitt språk. 

Skulle behövas i dagliga livet nu också, att man bättre skulle förstå varandra, jag tycker att det fallerar där nuförtiden....

 

 

Amen

 

Påskannandans första läsningen-text: 

Ps. 73:23-28 

Men jag är alltid hos dig, du håller mig i min högra hand. Du leder mig med ditt råd och tar sedan emot mig med ära.Vem har jag i himlen utom dig? Och har jag dig, söker jag inget på jorden. När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt. De som är fjärran från dig går under, du förgör alla som är otrogna mot dig. Men för mig är det gott att vara nära Gud. Jag tar min tillflykt till Herren, Gud, för att förkunna alla dina gärningar. (enl. Folkbibeln)

Här finns ett blogginlägg (klick) som passar in.

blodigt

vändagskort av ett barnbarn

Torsdagens första läsningen-text: 

2 Mos. 12:1-8, 11-14

Herren sade till Mose och Aron i Egypten: ”Denna månad skall inleda raden av månader; den skall för er vara årets första månad. Säg till Israels menighet att varje familjefar den tionde i denna månad skall ta ett lamm eller en killing, ett djur för varje hushåll. Men om hushållet är för litet för ett helt djur skall husfadern och hans närmaste granne tillsammans ta ett djur, alltefter antalet personer; ni skall göra beräkningen med hänsyn till vad var och en äter. Djuret skall vara felfritt, årsgammalt och av hankön och tas från fåren eller från getterna. Ni skall spara det till den fjortonde dagen i denna månad; då skall hela Israels församlade menighet slakta det mellan skymning och mörker. Man skall ta av blodet och stryka på båda dörrposterna och på tvärbjälken i de hus där man äter det. Köttet skall ätas samma natt; det skall vara stekt över eld och det skall ätas med osyrat bröd och beska örter.

Vid måltiden skall ni ha kläderna uppfästa, skor på fötterna och stav i handen. Ät i hast. Detta är Herrens påsk. Den natten skall jag gå fram genom Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom – jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen där ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi, och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten.

Den dagen skall vara en minnesdag för er. Ni skall fira den som en Herrens högtid; i släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar den.”

Någon måste dö för synden. Redan på Adam och Evas tid måste någon dö för att de skulle få kläder att klä sig med, då de tyckte de måste gömma sig för Herren då de var nakna. 

Då Israel skulle fly från Egypten måste ett lamm dö för att de skulle gå fria då Herren slog allt förstfött i Egypten. Blodet av lammet på dörrposten visade att dödsängeln skulle gå förbi. Inget första aprilskämt, sådana var inte uppfunnet då än.

Jesu blod renar från all synd, för den som vill ta emot.  

                                                                                                                (inlägget lagts in på förhand)

regnbågens färger

n

Det är lätt att låta sig luras - av sitt eget huvud. 

Min tanke var att väva mattor/dukar, alltså smala, men ändå mattjocklek. Jag har en bänk som man kan sitta på, där de skulle passa. Och jag har mycket mattväft t.ex. av jeans kvar och kanske jag berättat tidigare att jag hittade varptråd, som passar till duk men inte är tillräckligt tjock för mattor. 

Rött och blått och - vitt - är det en färg?

Men eftersom väven var smalare så fick mitt huvud till det att i samma proportion kunde fransarna bli kortare. Så de blev för korta att klara av att knyta dem som fransar. För dumt huvud får kroppen lida....

Men så hade jag inte kunnat motstå ett nystan då vi gick i butiker inför julen. Och nu kom det väl till pass. Så nära i nyansen att det inte syns/stör sen när det är färdigt - hoppas jag. Syr in varptrådarna, som jag knutit vad jag kunde, med täta langettstygn (måste googla för att hitta ordet). Känns lite fuskigt, men åt mig duger det....

Morgondagens ena gammaltestamentliga text:

1 Mos. 9:12–16

Gud sade: ”Detta är tecknet för det förbund jag instiftar mellan mig och er och alla levande varelser ni har med er, för alla kommande släktled: min båge ställer jag bland molnen. Den skall vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden. När jag hopar moln över jorden och bågen blir synlig bland molnen, då skall jag tänka på mitt förbund, förbundet mellan mig och er och alla levande varelser av alla slag, och aldrig mer skall vattnet bli till en flod som utplånar alla varelser. När bågen står bland molnen skall jag se den och tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser av alla slag på jorden.”

 

Regnbågen har ju nuförtiden fått en annan symbolisk betydelse för gemene man. Men om jag förstått det rätt så är det här ur bibeln ursprungsbetydelsen -den äldsta. Det finns ju inte bara sex eller sju färger i regnbågen, det finns ju alla nyanser däremellan också. 

Förbund är väl ett slags överenskommelse. Då vore det väl skäl att minnas/påminna sig om vad som ingår i överenskommelsen - där vi, "alla levande varelser" är med?

mat för dan

Förra årets fågelmat duger nog än, fast fotot är ju från i fjol - eller igår. Gamla koppar kom till användning och gamla nötter likaså.

Årets första gammaltestamentliga text: 

Jes. 42:5-8

Så säger Gud, Herren som har skapat himlen och spänt ut den, han som har brett ut jorden med allt som växer där, han som har gett liv åt folket som bor där och ande åt dem som vandrar på den.  Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet. Jag ska hålla dig i handen, jag ska bevara dig  och göra dig till ett förbund för folket, till ett ljus för hednafolken, för att du ska öppna blinda ögon och föra fångar ut ur fängelset, ur fångenskapen dem som sitter i mörker. Jag är Herren, det är mitt namn.  Jag ger inte min ära åt någon annan eller mitt lov åt avgudabilder. (enl. Folkbibeln)

 Den här texten handlar tydligen om Jesus, syns då man läser omkringliggande text.

Vad har vi för avgudabilder nuförtiden, undrar om de finns i telefonen? eller på fb? eller bloggen? Eller vilka fängelser sitter vi i?

Mer än dig själv hav kärt ditt hem, 

din moders bön, din faders bud, 

men fosterlandet mer än dem

och mer, långt mer än allt din Gud. 

(Zacharias Topelius ur en bok i hyllan)

dela med dig

fick en bukett på trappan för någon vecka sedan....

Det är böndagen för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar 2020 enligt kyrkoårskalendern (där jag hämtar alla texter) idag. 

Med texterna: 

1 Mos 18: 1–8

Herren visade sig för Abraham i Mamres lund. Abraham satt i tältöppningen under den hetaste tiden på dagen. Han såg upp och fick se tre män stå där framför honom. Då reste han sig från sin plats i tältöppningen och skyndade emot dem och kastade sig till marken. ”Herre”, sade han, ”visa mig den hedern att du inte går förbi din tjänare. Låt mig hämta lite vatten så att ni får tvätta av era fötter. Sedan kan ni lägga er och vila under ett träd, så tar jag fram lite mat som ni kan styrka er med innan ni fortsätter – nu när ni ändå har kommit vägen förbi.” De svarade: ”Ja, gör det!” Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: ”Fort, tag tre mått av det bästa mjölet och baka bröd.” Sedan sprang Abraham bort till boskapen, tog en fin spädkalv och gav den till en tjänare, som skyndade sig att anrätta den. Han tog tjockmjölk och sötmjölk och kalven som han låtit anrätta och satte fram åt dem. Själv stod han bredvid dem under trädet medan de åt.

Heb 13: 1–3

Håll broderskärleken levande. Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det. Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp.

Matteus 14: 13–21

När Jesus hörde detta drog han sig undan och for över sjön till en öde trakt för att vara ensam. Men folket i städerna fick reda på det och följde efter honom till fots. När han steg i land fick han se en stor skara människor, och han fylldes av medlidande med dem och botade dem som var sjuka. På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: ”Trakten är öde och det har redan blivit sent. Låt folket gå härifrån, så att de kan köpa sig mat borta i byarna.” Jesus svarade: ”De behöver inte gå härifrån. Ge dem något att äta, ni själva.” De sade: ”Här har vi inte mer än fem bröd och två fiskar.” – ”Lämna dem till mig”, svarade han. Han sade åt folket att slå sig ner i gräset, och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem till lärjungarna, och lärjungarna gav dem till folket. Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop de överblivna bitarna, tolv fulla korgar. De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

Den sista texten börjar med "När Jesus hörde detta ..." Jag kollade upp vad det var han hade hört och det var ett sorgebud han hade fått: Johannes hade blivit halshuggen och begravd för att han hade sagt för mycket sanningar om Herodes och hans hustru. Mänskliga rättigheter?

Men folket kom och blev omhändertagna med helanden och mat. 

                                                      Här (klick) finns en lång text angående samma tema, vad ska man säga eller ska man säga?

 

visst finns de

Inte Betesdadammen utan Kyro älv,
men kan nog finnas änglar  där också

Hemkommen från en barnvälsignelse är huvudet fullt av intryck. 

Det är välsignat att få välsigna ett barn. Minns att själv när barnen var nya, så ville jag ha Guds hjälp att ta hand om dem. Jag tänker att han gjorde nog det. 

Läste texten där från Mark. 10:13-16. Låt barnen komma till mig - texten. Också fastän barnen är bråkiga, ljudliga och i vägen, så fick de komma. Vi, lite större, som ju ska ta emot Guds rike som barn, får också komma trots att vi är bråkiga, ljudliga och i vägen ibland. 

Morgondagens evangelietext: 

Joh. 5:1-15

Vid en av judarnas högtider gick Jesus upp till Jerusalem. Vid fårdammen i Jerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar, och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta. Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år. Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit sjuk länge frågade han honom: ”Vill du bli frisk?” Den sjuke svarade: ”Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit hinner någon annan ner före mig.” Jesus sade till honom: ”Stig upp, ta din bädd och gå.” Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick.
Men det var sabbat den dagen, och judarna sade till honom som hade blivit botad: ”Det är sabbat. Du får inte bära på din bädd.” Han svarade: ”Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta min bädd och gå.” De frågade: ”Vem var det som sade åt dig att ta den och gå?” Han som hade botats visste inte vem det var, för Jesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på platsen. Efteråt fann Jesus honom i templet och sade till honom: ”Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.” Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

Det sades att en ängel steg ner i Betesdadammen ibland och rörde upp vattnet, den förste som då steg ner i vattnet blev frisk från sin sjukdom.  

Här (klick) funderas också på vad som är vad....

                                                                                                                Agnus Dei

 

det är dags

nu finns lingon i skogen om någon vill ha

Det är den här tiden nu. Lite lingonsylt vill jag att det ska finnas. Ibland vill jag ha, ibland inte. Jag brukar ta latmansvägen och frysa in sylten. Fast nu börjar nog frysen bli ganska full redan...

Morgondagens text: 

Matt. 5:43-48

Jesus sade:
”Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.”

 På en blogg här (klick) talas om tystnaden som fiende, medan man uppfattar att facebook är en fiende där till tystnaden. Enligt texten ovan är det fienderna man ska älska...?

Men långt är det nog till fullkomligheten....

arv eller miljö

Jag kom mig till biblioteket på en cykeltur och hittade bl.a. Ann-Luise Bertells bok Vänd om min längtan. Så nu är den läst. 

Precis som förra boken jag läste är det kvinnoliv som beskrivs - som jag uppfattade det. Inte alltid så trevligt, fast det kändes som att det var nästan bara de tråkiga bitarna som det skrevs om. 

Fast också lite det där om hur vi påverkar varandra.

Läste en blogg (klick) som lite tangerade detta plus en massa funderande hit och dit (det var ett långt inlägg). Intressanta funderingar. 

Bilden är av vår pelarasp. Växer som sådan rakt upp utan några avstickande kvistar hit och dit. 

Liksom aspar gör så skickar den upp många rotskott, men min undring är: Blir de då också pelaraspar, eller är det vanliga aspar? Hur djupt sitter pelaraspgenerna?

Hur mycket är det miljöpåverkan som styr vad vårt liv blir till och hur mycket är det arv, generna efter far och mor?

Min fundering gäller också förbön, hur mycket påverkar det vad mitt liv blivit till, då jag vet att det fanns bedjande mänskor bland mina förfäder? Det finns mycket att vara tacksam över...

tårta på tårta

Jag har inte den appen som skulle behövas för att läsa denna bild. Har nog detta kvar att lära mig någondag. Ingen brådska - det kanske kommer något annat nyare att lära sig, så behöver jag inte den här lärdomen.

Hittade via en blogg denna sida, där man kan göra sådana bilder, qr-koder om lite av varje.

Men man ska nog ha ganska bra fantasi för att se vad den säger.

Men det var ju appen som skulle 'läsa' bilden.

Nej, jag ska inte börja blogga med sådan här text...

Det är lite som ett hemligt språk, som ung höll vi på med rövarspråket.

(Mest ser det ut som ett korsord med för många svarta rutor. )

någon?

höst i rätt tid

Dagens text (Luk. 7:11-16):

Jesus begav sig till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom. Just som han närmade sig stadsporten bars det ut en död. Han var ende sonen, och hans mor var änka. En stor skara människor från staden gick med henne. När Herren såg henne fylldes han av medlidande med henne och sade: ”Gråt inte.” Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade, och han sade: ”Unge man, jag säger dig: Stig upp!” Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor. De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: ”En stor profet har uppstått bland oss”, och: ”Gud har besökt sitt folk.”

Det står inte något om hur gammal den unge mannen var. Jag tänker att det inte var ett barn i alla fall, då han benämns "unge man". Men ändå dött före sin mor, alltså en för tidig död.

Jesus gav honom liv igen.

Kom mig att läsa i en blogg om en medelålders man (klick - om man vill läsa lååång text), nåja, jag ögnade mig igenom texten.  Jag kände lite igen funderingarna och undringarna: hur blev det så här?

Finns det liv att fås än?

paus?

Först av allt: Bilden är absolut inte reklam för någonting! Varken det ena eller det andra.

Det var slut på körsbärssäsongen och jag plockade ner de blåa banden, eller skulle plocka ner. Jag hade satt några på plommonträdet också. Jag vet inte om fåglar el.dyl. alls bryr sig om plommon, det är första året vi fått något på dem, men för säkerhets skull tänkte jag.

Den här remsan lämnade lite längre då nyckelpigan hade satt sig så tryggt på den.

Vän av miljön skulle kanske tänka att det skulle ha varit en välgärning att flytta på nyckelpigan bort från plasten, miljöbov av stor rang idag. Men vem är jag att säga vad som är bra för nyckelpigan eller inte, hon hade själv valt att placera sig där.

Få se hur länge bandet hänger i trädet....?

Annars börjar det vara dags för höstgöromålen. Plocka in allt som har flyttat ut. Försökte mig på att frisera kinarosen så hon skulle rymmas in igen. Många knoppar som jag ju inte nänns ta bort, få se hur det går.

Men på min lediga dag pockar soffan också på min uppmärksamhet....

Läste någonstans frågeställningen: Ska man alltid göra sitt bästa? Nästa fråga blir då: Vad är mitt bästa? Jag tänker att det viktiga skulle vara att lära sig lyssna till sin egen kropp, vad behöver den just nu. Just pauser är viktiga - också pauser från pauser.

Följande fråga blir ju då: Får man vara så egoistisk så man bara tänker på sig själv?

avslöjad

Dagens text (Luk. 16:1-9): 

Jesus sade till sina lärjungar: ”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus, när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’ Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’ – ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’”
Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.”

Jag har hållit på att blogga länge - alltför? - då dagens texter börjar komma igen på nytt, de samma som jag skrivit om tidigare. Den här texten tycker jag är lite svår. Behöver man skaffa vänner i evighetens hyddor?

Blev lite allvarligt då jag läste på nät-Vbl. Förvaltare av sjukhusuppgifter har inte skött sig, tydligen. Eller något har gått snett, då uppgifter har "rymt" från sjukhuset. Mänskligt är det att fela, men...

Bilden är ett nässelsnår på gården, men mina ögon fastnade på det lilla röda. Tydligen har några vallmofrön spridit sig dit från odlingen vi hade tidigare på vår gård.

strumpor och sockar - eller är det sockor

inte mina spår, men jag såg dem....

Tydligen dagens tema: Att ha på fötterna.

Då jag såg vilket väder det var i morse, så av någon anledning tog jag halkskydden med på resan. Jag har vanligen en bit att gå från där jag parkerar bilen. Och jag använde dem också. (I mitt huvud kunde de heta "dubbletter", tänkte jag då jag sökte efter det svenska ordet på liukueste. Men det gör de ju inte!)

På jobbet kom jag lite i diskussion med våra datamänskor. Förritiden sade man att datan ju bara gör vad vi säger åt den att göra, undrar om det stämmer mera. Jag tycker ibland att då de ska förklara hur något fungerar, så har de "inget på fötterna". De kan inte förklara så att jag förstår....hmmm? Men jag vet att det finns sådana datamänskor också som, då de inte förstår hur jag tänker, så frågar de tills de förstår och sen kan de nog också få mig att förstå. Men jaa...

Sedan läste jag några bloggar. Den här, om trånga skor, som nog är tänkvärd.

Tittade på Fråga doktorn i går och där handlade det också om fötter och träning som "äldre" mänskor borde göra för att hållas på fötterna längre.

Den här bloggen handlade om sockor. Och ja, jag går mest i sockor hemmavid inne. Och stickar också sockor så det ska finnas att ta till.

Jag har förstått att det är en ny grej att ta på sig flera sockor utanpå varandra och springa ute t.ex. i lös snö, alltså utan skor, att det ger en skön känsla och bra träning. Jag har inte provat, men har sett någon filmsnutt om det någonstans (men var?).

Man kan göra på många sätt....

                                                               Tramp int, tramp int tånana å me, jag har Adams tofflona på me.... finns inte på Youtube.