Jesus sade till sina lärjungar: ”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus, när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’ Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’ – ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’”
Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.”
Jag har hållit på att blogga länge - alltför? - då dagens texter börjar komma igen på nytt, de samma som jag skrivit om tidigare. Den här texten tycker jag är lite svår. Behöver man skaffa vänner i evighetens hyddor?
Blev lite allvarligt då jag läste på nät-Vbl. Förvaltare av sjukhusuppgifter har inte skött sig, tydligen. Eller något har gått snett, då uppgifter har "rymt" från sjukhuset. Mänskligt är det att fela, men...
Bilden är ett nässelsnår på gården, men mina ögon fastnade på det lilla röda. Tydligen har några vallmofrön spridit sig dit från odlingen vi hade tidigare på vår gård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar