medfaren

lite rött syns ju nog i toppen

Jag tog en tur med kameran runt gården för att föreviga (?) lite av höstens färger. Bl.a. den här bilden kom med. 

Den nuförtiden så omtalade dyrbara elen strömmar genom kablarna. Men den fångas inte så lätt med kamera.

Söndagens första läsningen-text: 

5 Mos. 6:4-9

Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. 

Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. 

Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

 

Jag har faktiskt på en dörrpost ett bibelord från Klagovisorna (Klag. 3:22-23: Herrens nåd är det att det inte är ute med oss...) på en tavla sen länge tillbaks. Fariséer avbildas ibland med en liten låda i pannan med en rem runt huvudet, i lådan har de bibelord. De tar det bokstavligt. 

Men jag tror det nog är bra att Guds-orden hänger med - åtminstone i tankarna.

Undrar om hackspetten har glömt kotten eller om den är där för att visa var det finns en passlig skåra att sätta nästa kotte i?

--------------------

Har återigen läst en bok: Erich Maria Remarque Tid att älska dags att dö. En bok om andra världskriget, men ändå mer om människorna som lever och dör i kriget. 

Mark 12:29-31

Jesus svarade: »Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte.«

Dessutom har jag ögnat igenom, läst valda delar av en bok: Inte så illa, herr Engel! Upp och ner i Helsingfors under 450 år. Om de som var med då skulle se vad staden blivit nu, skulle de känna igen sig?