lymfa

 

Jag har läst en bok: Katarina Mazettis Mitt liv som pingvin. Välskriven bok om en kryssning till Antarktis. De olika deltagarnas syn på det de får se och det som sker. Läsvärd nog.

Samma författare har också skrivit Grabben i graven bredvid och Familjegraven. 

Förmodligen var det därför jag drömde så konstigt efteråt om en gruppresa till en kyrkogård där vi skulle ta hand om/plantera på gravarna? Jag vaknade med ett ord: lymfomani - sånt finns inte i Google. 

Om jag förstått det rätt rensar lymfan kroppen från bakterier och skadliga ämnen. Men kan det bli för mycket, för rent? (Är det det evangelietexten handlar om?)

 

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 44:21-23 

Tänk på detta, Jakob, du Israel, för du är min tjänare. Jag har format dig, du är min tjänare. Israel, du blir inte bortglömd av mig.

Jag har utplånat dina brott som ett moln, dina synder som en sky. Vänd om till mig, för jag har återlöst dig. Jubla, ni himlar, för Herren har gjort det! Höj glädjerop, ni jordens djup, brist ut i jubel, ni berg, du skog med alla dina träd, för Herren har återlöst Jakob, han visar sin härlighet i Israel. (Folkbibeln)

 

Då jag steg upp efter drömmen fick jag för mig att fotografera hösten, bara från trappan, eftersom allt bladverk ännu var kvar och meteorologerna förutspått starkare vindar..... Hur ser det ut då skogen med alla sina träd brister ut i jubel?