Julafton förflöt livat, som det brukar vara. Julklappsutdelningen var efterlängtad av barnen.
Tomte brukar vi inte ha, men vi hade en utanför dörren som jag i tidigt skede fotograferade och undrade hur han skulle hitta in, då snön täckt för både öron och päronnäsa. Men det var bara början på snöandet. Det kom mycket mer....
Hoppas de som måste ut på vägen kom sig lyckligt hem.
Juldagens första läsningen-text:
Jes 52:7-10
Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är kung!"
Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning. (Folkbibeln)
Det är inte tomten de här väntar på, utan något mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar