måndag 27 december 2021

rop och lek

Första läsningen-text för 27.12.:

Ordspr. 8:1, 22-30

Hör, visheten ropar, insikten låter höra sin röst.

Herren skapade mig som det första, som begynnelsen av sitt verk, för länge sedan. I urtiden
formades jag, i begynnelsen, innan jorden fanns. Innan djupen blev till föddes jag, när det ännu inte fanns källor med vatten, innan bergen fått sin grund, innan höjderna fanns föddes jag, när han ännu inte gjort land och fält eller mullen som täcker jorden. 

När han spände upp himlen var jag där, när han välvde dess kupa över djupet, när han fyllde molnen däruppe med kraft och lät djupets källor bryta fram, när han satte en gräns för havet och vattnet stannade där han befallt, när han lade jordens grundvalar, då var jag som ett barn hos honom. Jag var hans glädje dag efter dag och lekte ständigt inför honom.

trångt i fönstret i juletid

 Det är tydligen aposteln Johannes dag idag. Han som skrev i sitt evangelium: 

I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. (Joh. 1)

Hos oss var det igår också mycket lek och stoj, men plötsligt när de åkt hem blir det väldigt tyst.  Det gäller att hänga med, klara av både stoj och sen tystnad. 

*tacksam för både stoj och tystnad*

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar