söndag 5 januari 2020

vems pojk e du

Jag har läst en bok. Lita på att det ljusnar av Tomas Sjödin. Det är krönikor som han skrivit till Göteborgsposten, Korta stycken alltså. Boken är dedikerad till minne av mamma.

Läsvärd bok.

Men - den borde läsas ett stycke i taget, med en dags eller flera dagars paus emellan. Så man hinner smälta intrycken/uttrycken innan man tar in mera. Den borde få ta sin tid. Den kan läsas igen någongång.

Vår julgransgren tror på våren och har börjat tillverka egna små kulor på grenarna. (Lite tragiskt nog så lever hon ju inte så länge till eftersom hon (?) ju inte har någon rot. Fast moder/faderplantan - eller vad det nu heter, granen själv - lever i stor välmåga därute, som det ser ut. Hon har inte börjat med några synliga skott ännu.)

Dagens text (Joh. 10:22-30):

Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. Då omringade judarna honom och sade: ”Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet.” Jesus svarade: ”Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. Jag och Fadern är ett.”

Jesus visste vem hans fader var och vad han gett honom.

(Min pappa skulle ha fyllt år idag om han levat - och jo, jag har fått mycket av honom också. Dags för en tankepaus/patiens?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar