Hade ärende till syskrubben och möttes av det som syns på första bilden utanför fönstret. Gardinen är utanför fönstret den här gången. Det kändes som att jag tittade ut ur ett gap, som sakta sluts, med mycket tänder.
Andra bilden är tagen utifrån av samma fönster.
Men nu har ju allt smält och rasat ner, finns inte mer. Eller jo, finns nog i en annan form och vattnar jorden.
2. Kung. 20:1-7
Vid denna tid blev Hiskia allvarligt sjuk, och profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: ”Så säger Herren: Se om ditt hus. Du ligger för döden, du kommer inte att överleva.” Då vände Hiskia ansiktet mot väggen och bad: ”Herre, tänk på att jag troget och av hela mitt hjärta har hållit mig till dig. Jag har gjort det som är gott i dina ögon.” Och han grät häftigt.
Innan Jesaja hade hunnit lämna den mellersta borggården kom Herrens ord till honom: ”Gå tillbaka och säg till Hiskia, fursten över mitt folk: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön och sett dina tårar. Jag skall göra dig frisk igen – i övermorgon får du gå upp till Herrens hus. Jag lägger ytterligare femton år till ditt liv, och jag skall rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand, ja, jag skall värna denna stad för min och för min tjänare Davids skull.” Sedan lät Jesaja hämta en kaka fikon; den lade man på det onda stället, och Hiskia blev frisk.
Hiskia lär ha varit 39 år då han fick sin dödsdom.
Fikonkaka, är det en bakad kaka eller en kaka av bara fikon? Finns det hälsobringande medel i den?
Men i alla fall är liv och död i Herrens hand.
(Bilderna vill inte alls som jag vill, har bestämt plats själv.)
-------------------
Jag har läst Ann-Luise Bertells Heiman. Jag var inte helt överens med hennes beskrivning av den tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar