I alla fall struntade barnen i staketet. Visste förmodligen inte de heller varför det fanns där.
I vilken ålder lär sig barnen att staket ofta betyder att de inte får gå dit? Hos oss har grannens staket mest lockat till klättring, vilket absolut är förbjudet - åtminstone då jag ser det (hjälper ju inte alltid att säga till heller).
De enda staket vi har är vintertid gallren runt vissa buskar som hjortarna/hararna tycker om att beta av. Ja, och så finns det en början till stenmurshinder på en gammal väg som inte får användas som väg mera eftersom det tydligen bara får finnas en väg till varje tomt här och det gjordes en annan infart. En färdig stenmursstump finns också där det tidigare fanns ett stenröse. Den tappade sin poäng när den nya infarten gjordes, men är kvar ändå
Söndagens första läsningen-text:
5 Mos. 31:6-8
Mose sade till folket:
”Var tappra och starka! Var inte rädda och låt er inte skrämmas av dem, ty Herren, din Gud, går själv med dig. Han skall inte svika dig, inte överge dig.”
Så kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför alla israeliterna: ”Var tapper och stark! Ty du skall föra folket in i det land som Herren med ed lovade deras fäder att ge dem, och du skall göra det till deras egendom. Herren skall själv gå före dig. Han skall vara med dig. Han sviker dig inte och överger dig inte. Var inte rädd, tappa inte modet!”
Rädsla är nog också ett staket. (Tacksam att draken inte var levande!)
------------------
Har läst en bok: Hila Blums Att älska sin dotter. Märklig roman om gränser mellan förälder och barn. (Påminde mig om ett urklipp jag haft någongång någonstans, men tydligen städat bort i någon drive. Nu minns jag inte helt hur det gick.)
Sen kom vi oss att se filmen Jesus Revolution. Där överskreds också många mänskliga staket, men Jesus var med. Dörrar stängdes och andra öppnades.
(Datorn har bråkat så det kan se annorlunda ut nu på sidan, men hoppas det inte blir något oöverkomligt hinder.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar