Rom. 14:7-12
Ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och levande. Hur kan du då döma din broder? Eller hur kan du förakta din broder? Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol. Ty det är skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig skall alla knän böjas, och alla tungor skall prisa Gud.
Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.
.... oberoende om jag har "prästkrage" eller ej. 😏(åsnebrygga till bilden)
_______________--
En bok från bokbytarbåset, alltså en bokbytarbåsbok, har lästs: Yvonne Granqvists Falskspel och manglade lakan. Borde man kanske vara bekant med Peter Gabriels låtar för att förstå boken, det är jag inte? Jag förstod alltså inte boken. Valde den nog utifrån rubriken - manglade lakan. De uppenbarade sig i sista kapitlet.
Ska jag göra räkenskap inför Gud: Varför läser du sådant?
Manglade lakan fick mig att minnas. Vi hade i vårt uthus i mitt barndomshem en gammal mangel, stor, tungarbetad. Den manglade man inte ensam med. Var det en byamangel och varför stod den i vårt uthus?
Att mangla lakan, och också att vika lakan är en ritual i sig. Hur man ska slå (inget våld), enligt boken två gånger, då måste man vara två och sen dra och sen vika, så att lakanet blir W-format (eller för den delen M-format) innan man viker/rullar ihop. Manglade man ovikta lakan i den stora mangeln, tror nog att det skulle ha rymts? I min elmangel måste man vika först. Undrar om nutida lakan skulle klara av behandlingen? Gamla, stadiga, grova, ofta hemvävda lakan blev nog mjukare och behagligare av den. Undrar om nutida ungdomar får lära sig sådant som att vika lakan?
Den gamla stora mangeln försvann i en olycksalig brand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar