 |
| en skogspromenad |
Söndagens andra läsningen-text:
Fil. 3:7-14
Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus.
För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror.
Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans – kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda.
Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.
___________
En roman skriven av Susanne Skogstad, Svartstilla har blivit läst. En skrämmande känslofylld roman för en som börjar komma till åren. Men jag tror och hoppas och ber att Jesus ska ha mig i sitt grepp och inte släppa mig helt ensam. Och att det finns en framtid.
Jesus är min vän den bäste (Youtube)
En annan liten roman blev också läst: Hönan som drömde om att flyga skriven av Sun-Mi Hwang.
Min reaktion på bara titeln var att också burhöns som får leva mera fritt kan lära sig flyga - åtminstone lite. Det hände på den tiden vi hade sommarhöns, de lärde sig flyga upp i häggen bredvid deras tillhåll och sen ville de inte komma ner till natten heller - längtan efter frihet, men det är ofta farligare i "frihet". Duvhöken tog först tuppen och sen någon höna... Vi slutade med sommarhöns.
