Dagens text (Mark. 7:31-37):
Jesus lämnade trakten kring Tyros och gick över Sidon till Galileiska sjön, i Dekapolisområdet. Där kom de till honom med en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus lägga sin hand på honom. Han tog honom avsides från folket och stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: ”Effata!” (det betyder: öppna dig!). Med ens öppnades mannens öron och hans tunga löstes och han talade riktigt. Jesus förbjöd dem att berätta det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de ut det. Och alla blev överväldigade och sade: ”Allt han har gjort är bra: de döva får han att höra och de stumma att tala.”
Den handlar tydligen om en dörr som behövde öppnas.
Mina öron är mycket nöjda just nu med att det är ganska så tyst runtomkring. Vi var gäster på ett bröllop med mycket musik och prat och skratt igår och det känns som att öronen gärna vill vila idag. Vackert bröllop, god mat och trevligt folk. Brudparet önskas all lycka!
You raise me up hade de som ingångsmarsch.
Varför tänker man alltid på öppnade dörrar som mer positiva än stängda? Dörrar är ju tack och lov sådana att man kan öppna om det blir för varmt och stänga då man inte vill ha korsdrag eller kyla in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar