söndag 7 november 2021

lutande tornet

Fredag eftermiddag var jag och tände ljus på släktens gravar på gravgården, allhelgonadagen till ära. Det brukar lysa så fint på gravgården den kvällen, men det var bara eftermiddag än, så strömningen av mänskor var konstant. 

Konstaterade liksom förr att alla hälsar på alla på gravgården. Jag såg ingen jag kände, men alla sa hej. Vissa släktdrag kände jag nog igen.

Bra att påminna sig om dem som gått före och sända en tacksamhetens tanke - jag finns till. Trevligt att andra också tänt ljus före mig.

På väg därifrån hördes plötsligt svirr, svirr uppe i luften. Björken, på bilden, var alldeles full av sidensvansar som tydligen hittat någon bärbuske i närheten. 

(Jag tror inte att kyrkstapeln lutar, det bara ser ut så och jag vet inte om jag ska redigera så den står rakt och träden lutar eller hur det ska vara, så det får vara.)

Dagens första läsningen-text

Dan. 2:31-41, 44

Profeten Daniel sade:
Konung, du såg i din syn en väldig staty. Den stod där framför dig, mäktig och starkt glänsande, en förfärande anblick. Huvudet på statyn var av rent guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar, benen av järn, fötterna delvis av järn, delvis av lera.
Medan du såg på den rycktes en sten loss, utan att någon hand rörde vid den, och träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. Då krossades alltsammans, järn, lera, koppar, silver och guld. Det spreds som agnar från tröskplatserna om sommaren, fördes bort av vinden och stod ingenstans att finna. Men stenen som hade träffat statyn blev till ett stort berg, som uppfyllde hela jorden. Detta var drömmen. Nu vill vi tyda den för konungen.
Du, konung, konungarnas konung, åt vilken himlens Gud har givit riket och makten, styrkan och äran och i vars hand han har lagt alla varelser: människorna, djuren på marken och fåglarna under himlen, var de än vistas, och som han har satt till herre över dem alla – du är det gyllene huvudet. Efter dig uppstår ett annat rike, ringare än ditt, och sedan ett tredje rike av koppar, vars makt omfattar hela jorden. Det fjärde riket skall vara starkt som järn: liksom järnet krossar och slår sönder allt skall det riket krossa och bryta sönder alla de andra. Fötterna som du såg, delvis av krukmakarlera, delvis av järn, betecknar ett söndrat rike, med bara något av järnets fasthet; du såg ju att järnet var blandat med lera.
Under dessa kungars tid skall himlens Gud låta ett rike uppstå som aldrig någonsin skall gå under. Inget annat folk skall få makten över detta rike. Det skall krossa och tillintetgöra alla de andra rikena, men självt skall det bestå för evigt.

 Märklig dröm och märklig uttydning, för att få hela historien bör man nog läsa hela kapitlet.  

Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlens Gud och sade: 
”Lovat är Guds namn från evighet till evighet, för vishet och makt tillhör honom. Han låter tider och stunder skifta, han avsätter kungar och tillsätter kungar, han ger de visa deras vishet och de förståndiga deras förstånd. Han uppenbarar det som är djupt och fördolt, han vet vad som finns i mörkret och ljuset bor hos honom. Dig, mina fäders Gud, tackar och prisar jag för att du gett mig vishet och förmåga och uppenbarat för mig det vi bad dig om. Du har visat oss vad kungen ville veta.” (Dan.2 19-23, Folkbibeln)
                                                                                         Klippa du som brast för mig

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar