bullor

Plötsligt på min lediga dag, sitter jag i köket och ser ut vid fågelmatningen i den lilla björken bredvid, vad är det jag ser....?

Jag fick t.o.m. fotografera inifrån. 

En rovfågel, men jag hoppas att ingen av de små strukit med. Katten tror jag inte den rår på....

Söndagens första läsningen text: 

Jes. 58:1-9

Ropa för full hals, håll inte tillbaka. Höj din röst som en basun och förkunna för mitt folk deras brott, för Jakobs hus deras synder. De söker mig dag efter dag och vill gärna lära känna mina vägar, som om de vore ett folk som handlar rättfärdigt och inte överger sin Guds domslut. De frågar mig om rätta domslut och vill komma nära Gud. 

"Varför fastar vi när du inte ser det? Varför späker vi oss när du inte märker det?" 

Men se, på er fastedag sköter ni era sysslor och driver alla era arbetare hårt. Ni håller er fasta med gräl och bråk, ni slåss med onda nävar. Ni fastar i dag inte på sådant sätt att er röst blir hörd i höjden. Är det en sådan fasta jag vill ha, en dag då människan ödmjukar sig? Att man hänger med huvudet som ett sävstrå och sitter i säck och aska, kallar du det en fasta, en dag som behagar Herren? 

Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok! Dela ditt bröd med den hungrige, ge de fattiga och hemlösa en boning, klä den nakne när du ser honom och dra dig inte undan för den som är ditt kött och blod. Då ska ditt ljus bryta fram som gryningen och ditt helande växa fram med hast. Din rättfärdighet ska gå framför dig och Herrens härlighet följa i dina spår. Då ska Herren svara när du åkallar honom. När du ropar, ska han säga: "Här är jag." Om du gör dig av med alla ok, om du slutar att peka finger och tala onda ord, om du delar med dig av vad du har åt den hungrige och mättar den som lider nöd, då ska ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli som middagens ljus.

Och Herren ska alltid leda dig, han ska mätta dig i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du ska vara som en vattenrik trädgård och likna en källa vars vatten aldrig sinar.

Dina avkomlingar ska bygga upp de gamla ruinerna, du ska återställa grundvalar från forna generationer. Du ska kallas "den som murar igen sprickor", "den som återställer stigar så att man kan bo i landet". Om du hindrar din fot på sabbaten från att sköta dina sysslor på min heliga dag, om du kallar sabbaten en fröjd, helgad åt Herren och ärad, om du ärar den genom att inte gå egna vägar och inte sköta dina sysslor eller tala tomma ord, då ska du få fröjda dig i Herren, och jag ska föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel.

Så har Herrens mun talat. (enl. Folkbibeln, den svärtade delen var dagens text, varför har de slutat mitt i en mening?)

Det är alltför lätt att peka finger och skylla på någon annan, men, tydligen var det inte det vi skulle göra i fastan, som vi ju nu går in i, eller?

Slutar man servera fastlagsbullar då....?

---------------------

Ja, och så har jag läst en till bok av Frank Mangs Fungerande gemenskap. Också intressanta funderingar kring t.ex. kristen gemenskap. Han skiljer på organisation och organism, organismen måste leva. Döda lemmar faller bort ur organismen, men kan finnas kvar inom organisationen, namnet finns i församlingsmatrikeln.... 

---------------------

Det här skrevs på förhand, före ryska intrånget i Ukraina - borde finnas bannbullor...-

skugga

Fotot är taget ganska länge sen, men nog i vinter. Nu finns det mycket mer snö än på bilden. Skuggan är alltså jag som skottar snö. 

Jag kom ihåg från dagmammetiden då en liten tulting plötsligt fick syn på sin skugga och blev så rädd. Det tog ett tag innan jag fattade vad felet var. 

Minns också att vi som barn hade någon lek med just skugga, ett barn var inne i skuggan, av t.ex. ett  hustak, och visade sin egen skugga och de andra utanför skulle försöka hinna trampa på skuggan.... Är det förståeligt beskrivet?

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 55:6–11

Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Må den gudlöse överge sin väg, den ondskefulle sina planer. Må han vända om till Herren, så skall han förbarma sig över honom, vända om till vår Gud, som alltid vill förlåta.

Mina planer är inte era planer och era vägar inte mina vägar, säger Herren. Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, mina planer högt över era planer. Liksom regn och snö faller från himlen och inte vänder tillbaka dit utan vattnar jorden, får den att grönska och bära frukt, och ger säd att så och bröd att äta, så är det med ordet som kommer från min mun: det vänder inte fruktlöst tillbaka utan gör det jag vill och utför mitt uppdrag.

Följande vers i Jesaja låter riktigt trevlig också....

Skuggan visar ju i alla fall att jag finns. 

Dessutom att det finns en stark ljuskälla. Skuggan syns ju inte då det är mulet. 

nåd

Det är glädjande att se då barnbarnen lär sig nya saker. 

Snart två-åringen har lärt sig att flytta pallen så att man når till de högre regionerna, dit allt intressant läggs undan. 

Söndagens första läsningen-text:

Jer. 9:23-24

Så säger Herren: Den vise skall inte vara stolt över sin vishet, den starke inte över sin styrka, den rike inte över sin rikedom. Den som vill vara stolt skall vara stolt över detta: att han har insikt och kunskap om mig, om att jag, Herren, verkar i kärlek, i rätt och rättfärdighet på jorden, ty däri har jag min glädje, säger Herren.

Rubriken för söndagen är Den oförtjänta nåden. Och det är nog en nåd med barnbarn!

synd eller synd om

Det tog länge efter pådragande av varp och solvande tills jag började på med att väva. Men nu plötsligt hände det, få se om det fortsätter....?

Det finns en första läsningen-text för måndagen också: 

Hes. 33:10–16

Herrens ord kom till profeten:
Människa! Säg till israeliterna: Ni frågar: ”Hur skall vi kunna leva, då våra brott och synder tynger oss och får oss att tyna bort?” Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren Gud, jag önskar inte den gudlöses död. Jag vill att han upphör med sina gärningar och får leva. Vänd om! Vänd er bort från era onda gärningar. Israeliter, ni vill väl inte dö?

Människa! Säg till dina landsmän: Om den rättfärdige gör något brottsligt kan hans rättfärdighet inte rädda honom. Upphör den gudlöse med sin gudlöshet leder den inte till hans fall. Börjar den rättfärdige synda räcker inte hans rättfärdighet för att han skall få leva. Om jag säger till den rättfärdige: ”Du skall leva” och han förlitar sig på sin rättfärdighet och handlar orätt, skall alla hans rättfärdiga gärningar vara glömda. Han skall dö för den orätt han gjort. Och om jag säger till den gudlöse: ”Ditt straff är döden” och han upphör att synda och handlar rätt och rättfärdigt – återlämnar vad han tagit i pant, återställer vad han plundrat, håller sig till livets bud och undviker att handla orätt – då skall han få leva. Han skall inte dö. Alla synder han har begått skall vara glömda. Han har handlat rätt och rättfärdigt. Han skall leva.

Det här som beskrivs är före Jesu födelse, död och uppståndelse. Nu har han dött för våra synder och jag tänker att det borde (?) vara lättare att bli fri från synden/hålla sig borta från den. (Fast nuförtiden är det svårare att veta vad som är synd? En del synder blir bestraffade i domslut, så de är väl synd, men det hänger ju inte på om man blir fast eller ej.... Gud ser till hjärtat/genom mig.)

I vävtermer (väven som livets väv) borde alltså det röda (blodröda synder har man läst om) småningom bli mindre och mera av det ljusa/vita. (Fast nuförtiden får man ju inte döma enligt färg, så det kan ju hända att den vita och blåa randen är synden...? Då skulle det ju se liite bättre ut!)

-------------

Så har jag läst färdigt inte bara en utan två böcker: Frank Mangs Högst personligt 1 och 2. Tydligen finns det en tredje också, som alltså är oläst - än. Hans böcker är helt läsvärda nog. Som han berättade det kom folket i mötena ofta i syndanöd - händer det mera?

vissa dagar

Ibland känns det så....

Plötsligt hade jag en dag med mycket nysningar och mycket hushållspapper gick åt. Men följande dag var det bra igen. 

Började undra om det var de säkrare ansiktsmaskerna, som vi måste använda i jobbet en tid, som var orsaken. Jobbiga var de att använda, jag kunde inte andas via näsan alls, men det syntes  ju inte att jag hade öppen mun.... Lyfter på hatten (den obefintliga) för dem som måste jobba med sådana hela tiden!

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 52:8-10

Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning. (Folkbibeln)

Fortsättningen på texten är också intressant.....

De såg framåt. Vi har fått höra om Jesus, Guds son och har ännu mera "kött på benen", och får också se framåt mot det som komma skall. 

                                                                Här en blogg (klick) som jag tycker är intressant att läsa.