Rom. 8:18-23
Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår.
Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.
Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas. Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. (Folkbibeln)
En annan text som kanske till en del handlar om samma sak är Jes 55:12:
Bergen och höjderna ska brista ut i jubel inför er, markens alla träd ska klappa i händerna.
Jag har många gånger tänkt "Hur ska det se ut?" - som en jordbävning, storm?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar