söndag 18 mars 2018

liv

 Det har kommit mycket mera snö sedan den här bilden togs. En dag i veckan då jag kom hem från arbetet, det var kall vind den dagen, så var det lite spookigt, sådär så man tittade en gång till - vad händer? Gungan svängde fram och tillbaka, som om någon satt och gungade i den.Det var ju vinden som låg på och gungade av alla krafter. Och gungan ser ju nersnöad ut, men inte - den är nog fri att gunga om den vill.

Dagens ord (Luk. 1:46-55) är det som kallas Marias lovsång. Det är tydligen Marie bebådelsedag.

Då sade Maria: ”Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min frälsare: han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna. Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig: stora ting låter den Mäktige ske med mig, hans namn är heligt, och hans förbarmande med dem som fruktar honom varar från släkte till släkte. Han gör mäktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har övermodiga planer. Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa. Hungriga mättar han med sina gåvor, och rika skickar han tomhänta bort. Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.”

Det är Gud som har allt i sin hand. Vi ser och förstår kanske inte varför saker och ting sker, men det kan vara Andens vind som blåser. I det fördolda händer saker, precis som i påskriset jag tog in för några dagar sedan. Såg ju så dött ut, och inte ser det mycket ut, men det pickar fram små gröna knoppar. Det syns kanske inte på fotot, men det finns liv där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar