flygaredagen

Minnet är inte riktigt vad det varit ...

Jag minns att det var något särskilt med Kristi Himmelsfärdsdag, att jag lagt det som tidsgräns för när något ska vara gjort - men vad? Det är i så fall ogjort.

Jag tog en runda i trädgården i morse - nåja förmiddan, jag sov faktiskt ganska länge, tack och lov.

Jag har många gånger försökt fotografera humlorna i t.ex.  äppelträden, som ju blommar som bäst. Men det är inte enkelt att få något bra foto av dem, fast de är ganska många. Den här däremot satt på altansbordsduken och vilade sig (?). Jag fick fotografera den (geting?) innan den sedan flög iväg.

Från barndomen minns jag att det alltid var flyguppvisning vid Kronoby flygfält på Kristi Himmelsfärdsdag. Jag minns inte om vi nånsin åkte dit för att se på det, men det talades alltid om det.

Dagens text (Mark. 16:14-20):

Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden. Han sade till dem: ”Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall räddas, men den som inte tror skall bli dömd. Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska.”
När herren Jesus hade talat till dem blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

Herren bistod dem och bekräftade ordet....

den som söker, han letar

Jag skulle söka ett papper, som jag eventuellt skulle ha sparat från typ 15 år sen. Det skulle inte alls vara omöjligt, jag sparar men mera sällan kommer jag på att slänga det som inte behöver sparas mera.

Men nu rasade hela hyllan ihop under tyngden av "viktiga" papper.

Så då blev det städande av.

Tydligen tyckte jag om bönen här bredvid, urklippt ur någon tidning för - ja, länge sen. Mappad, men nu blev den slängd. Men nu sparar jag den här då i stället, så får datorn, när den pajar och bloggsajten, när den läggs ner, sköta om att den kastas.

Pappret jag sökte efter, fann jag inte, tydligen hade jag nog städat och slängt gammalt någon gång i alla fall. Bra så!

var inte oroliga

Det är körsbärsbuskens tur att stå vit i trädgården.

Jag har läst - igen - en bok som kom till vårt hus länge sen: Gene Edwards The chronicles of the Door, The Escape. På engelska.

Den läste vi - alltså försökte översätta vartefter - för barnen till kvällslitteratur. Mycket trevligare då det var en bok man själv också tyckte om att läsa. Jag tyckte fortfarande om att läsa den.

Den  handlar om hur Gud möter utvalda mänskor och det som händer i himlens värld, t.ex. då när Israels barn flydde ur Egypten med Moses som ledare. Det som står att läsas om i Bibeln i Moseböckerna. Men ur himlens perspektiv.

De där tillfällena t.ex. när en typ dörr öppnades mellan himlen och jorden och en glimt av himlen och himlens härskara/änglarna syns. Det finns mycket vi inte vet - men får tro på.

Morgondagens text (Joh. 16:23-33:

Jesus sade till sina lärjungar:
”Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig.
Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, ty Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Jag kom från Fadern och trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern.” Lärjungarna sade: ”Nu talar du med klara ord och inte i bilder. Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.” Jesus svarade: ”Nu tror ni. Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med mig. Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.”

det vete fåglarna

Vi var på väg hem efter jobb och en timme i simhallen. Plötsligt är det något som kryper på chauffören. En liten nyckelpiga.

Hon (finns säkert han av dem också?) har ju ingen framtid i bilen, så jag plockade upp henne på fingret och öppnade fönstret så att hon skulle få flyga ut i det fria. Nyckelpigorna gör ju bra nytta utomhus. Men se det ville hon inte, utan hamnade på fönstrets överkant och höll sig väldigt bra fast i fartvinden.

Så småningom fick jag henne lirkad på fingret och viftade lite med handen för att hon skulle flyga iväg (undrar vad mänskorna i bilen som kom efter trodde jag gjorde?). Vad blev det av henne, hur gick det? Det vete fåglarna....

Av någon anledning kom jag att tänka på den bilden när jag läste dagens text (Joh. 16:5-15):

Jesus sade:
”Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er, och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. Synd: de tror inte på mig. Rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte längre. Dom: denna världens härskare är dömd.
Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta.”

vår vår

Jag började redan undra om ullsockorna skulle lossna av fötterna alls i år, men nu är de borta - åtminstone för tillfället.

Det blev första lunchen på terassen, med vyn som synes på bild. Med påskgräs, morsdagsviol och bockhorn som någon lämnat på gräsmattan.

När jag är ensam blir det ofta att jag tittar i kylskåpet och ser vad som borde ätas innan det blir gammalt. Idag hittade jag lite kvark som blivit över efter bak. Kvark (eller kvarg?), banan och äppelmos blev faktiskt riktigt gott, uppfriskande att stoppa i sig.

Kom att tänka på då jag skrollade (scrolla?) (något annat nog än skrållade!) genom fb, förritiden då mamma serverade brödkok. Det var gott, tyckte jag då, vet inte vad jag skulle tycka idag. Försökte googla och kom till denna sida (klick), som nog är en bra utredning över hur maten såg ut tidigare, det har nog ändrat en hel del.

Ha det gott i värmen, sola försiktigt!

(Ps. Faktiskt tog jag mitt första dopp för i år på kvällen, ett snabbt dopp var det.)

nu doftar det också

Mera plommonträdsbilder.

går vidare

Vi köpte ett familjeplommonträd för några år sedan.

Sen var det något djur som hade tyckt om att gnaga av stammen. Vi hade tydligen inte haft förstånd att skydda den tillräckligt.

Från roten kom det dock ett skott som växte till sig, lite busklikt. Så det fick vara kvar.

Ifjol hade busken två (2) blommor men ingen frukt. I år ser den ut så här.

Återstår att se om det blir något mer än blommor...

En bok fastnade på ett loppis: Adrian Plass' He(m)ligaste som innehåller två av hans böcker: Adrian Plass' he(m)liga dagbok och Adrian Plass' ännu he(m)ligare dagbok. Åtminstone den första hade jag läst förut och då tyckte jag den var otroligt rolig och också tänkvärd.

Vet inte varför, men nu tyckte jag inte den var sådär väldigt rolig, mycket beskrivande scener ur församlingsliv, främst då frikyrkligt, nog. Den har sina poänger, men något har ändrat och jag antar att det inte är boken...?

ett år

Vi fick bevista ett 1-årskalas igår. Ettårskalasen är de bästa. Barnet har ännu inte lärt sig att man får saker. Paketet betyder egentligen ingenting. Är nog glad åt sakerna. Men den här ettåringen tittade mera på alla mänskor han hade runt sig. Så att säga kollade in alla sina mänskor. Kom och hälsade, på sitt sätt, ofta. Hade nog också koll på sina allra närmaste mänskor, men så länge de var runtomkring också så ....

Och idag är det morsdag. En liten tankeväckare nog ledaren i Vbl. Mödraskap kan betyda väldigt mycket olika saker.

För egen del kom jag ihåg uttrycket min mor ofta sa, ungefär (om jag minns rätt): Jos ei kissa itse nostaa hännänsä niin kuka. (= ungef. Vem ska lyfta kattens svans om inte katten själv.)

Dagens ord (Joh. 16:16-23): 
...När en kvinna skall föda har hon det svårt, för hennes stund har kommit. Men när hon har fött sitt barn minns hon inte längre sina plågor i glädjen över att en människa har fötts till världen. Nu har också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er....

fyrkantigt

Bilden är från en promenad tidigare i veckan. Ett vårtecken, fjolårets vass håller på att lägga sig. Och givetvis blåser in i hamnvikar...

Googlade på vass och det är tydligen användbart till mycket. Finns tydligen en legend om att Jesus skulle ha legat på vass i krubban.

Minns inte varifrån men jag har hört att det går bra att odla potatis i gammal vassbädd. På samma sätt som att odla potitis i halmbädd. Inga jordiga nypotatisar då....

Vet inte vad det blir för sentens här - men kanske att det nya skuffar undan det gamla, men det gamla har ännu någon uppgift? (Åtminstone ett foto utan snö!)

(Fotot blev fyrkantigt då jag skar bort en jordig sten i nedre kanten. (Därmed inte sagt att jordiga stenar inte har något värde, det har de nog.) Förritiden var fotografierna mer fyrkantiga (alltså kvadratiska).

i vår Herres hage

Jag hade redan städat bort fågelbord och sånt, men tyckte synd om småfåglarna då det kommit så mycket snö och slängde frön på marken, där de brukar söka sin mat. Hängde också ut några bollar med mat.

Min utkiksplats är från köket, så jag såg nog att bollarna åts snabbt upp av kajorna och måsen försökte också hitta mat nedanför.

Däremellan var ju nog småfåglarna (här finns mera om fåglar) där också.

Dagens text (Joh. 10:11-16):

Jesus säger:
”Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde.”

Några vargar har jag inte sett än och det är ju tacksamt. 

Här (klick) fanns en gammal bild som också passar in i sammanhanget och texten på bilden har en bra point.

tktlvi

mössöron, snö och mås

Det var en annan värld att komma ut i idag på väg efter morgontidningen.

Igår och i flera dagar har det varit blåst genom märg och ben, kall nordanvind, men i dag morse var det vindstilla.

Det slog knut i synopserna i huvudet. Vår, fåglarna kvittrar och skriar, häggknoppar, pilen nästan grön, och snö. Hade det varit vinter och inte vår, skulle det inte ha varit frågan om man skulle skotta eller ej. Men nu får det nog vara.

Ändå är det vanligt, det har ju hänt många gånger förut att det kommit snö ännu i maj, varför känns det så fel?

Jag hade ju det sista av vinterledigheten efter påsk och det var som sommarsemester, så varmt och skönt. Hela jag inställd på att nu blir det sommar och så kommer 'takatalvi'.

Försökte googla 'takatalvi på svenska', men fick fram att det identifierades som hindi och blev tktlvi på svenska, hmmm.... Hur nu det skulle låta?

Kärt barn har många namn?