Vi fick bevista ett 1-årskalas igår. Ettårskalasen är de bästa. Barnet har ännu inte lärt sig att man får saker. Paketet betyder egentligen ingenting. Är nog glad åt sakerna. Men den här ettåringen tittade mera på alla mänskor han hade runt sig. Så att säga kollade in alla sina mänskor. Kom och hälsade, på sitt sätt, ofta. Hade nog också koll på sina allra närmaste mänskor, men så länge de var runtomkring också så ....
Och idag är det morsdag. En liten tankeväckare nog ledaren i Vbl. Mödraskap kan betyda väldigt mycket olika saker.
För egen del kom jag ihåg uttrycket min mor ofta sa, ungefär (om jag minns rätt): Jos ei kissa itse nostaa hännänsä niin kuka. (= ungef. Vem ska lyfta kattens svans om inte katten själv.)
Dagens ord (Joh. 16:16-23):
...När en kvinna skall föda har hon det svårt, för hennes stund har kommit.
Men när hon har fött sitt barn minns hon inte längre sina plågor i
glädjen över att en människa har fötts till världen. Nu har också ni det
svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen
skall ta er glädje ifrån er....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar