barmhärtighet

Jag har läst en bok.

Kerstin Ekmans Vargskinnet - Guds barmhärtighet. En bok som hamnat i vårt hus från något lopptorg - igen.
Jag minns inte varifrån den kom, men papperslappen på fotot hittade jag i den, så ....

Boken är den första i en trilogi, alltså två böcker som jag inte läst kvar. Så det är lite vanskligt att säga något om den.

Vargskinnet hittade jag i boken, men Guds barmhärtighet var inte så lätt att hitta där, fanns nog ändå. Då det inte blir som vi vill och kanske planerar kan det vara just Guds barmhärtighet...

Många knepiga personporträtt fanns i boken, precis som på lappen.

dags

När jag skulle börja fundera på dagens text, så hade jag denna (klick) i huvudet. Jag har Hälge i mitt flöde i fb. (Vill inte kopiera och klistra in, då jag inte vet om man får göra sånt. Vad får man göra nuförtiden?)

Morgondagens text (Luk. 19:41-48):

När Jesus kom närmare och såg staden började han gråta över den och sade: ”Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu är det fördolt för dig. Det skall komma en tid då du får se dina fiender bygga vallar runt dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll. De skall slå dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök.”
När han kom till templet körde han ut dem som drev handel där och sade till dem: ”Det står i skriften: Mitt hus skall vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste.” Sedan undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte röja honom ur vägen, men de visste inte hur de skulle göra, för han hade hela folket med sig och alla lyssnade på honom.

Det passade liksom med meningen jag skrev med grövre text. 

Grova ord i Bibeln?

Löken har kommit sig upp ur landet. Kanske nog tidigare än jag brukar, jag tycker de hade så grova stjälkar i år, mera grönt än det brukar vara. Vi är inga storkonsumenter av lök, men lite ska det vara sådant också i maten.

Vi kom oss också i år till Juthbacka marknaden. Hem kom jag utan handlingar, jag hittade inget jag ville ha - ja, förutom varm korv och kaffe och bulle då.

Och idag har vi kommit hem från en begravning där prästen talade om vad allt som Jesus gav upp, då han lät sig födas som människa. Han var Gud, men blev ett barn, som sedermera blev korsfäst, för vår skull. För att vi ska ha möjlighet att komma till himmelriket - ha en framtid och ett hopp.

"...eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök."

avslöjad

Dagens text (Luk. 16:1-9): 

Jesus sade till sina lärjungar: ”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus, när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’ Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’ – ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’”
Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.”

Jag har hållit på att blogga länge - alltför? - då dagens texter börjar komma igen på nytt, de samma som jag skrivit om tidigare. Den här texten tycker jag är lite svår. Behöver man skaffa vänner i evighetens hyddor?

Blev lite allvarligt då jag läste på nät-Vbl. Förvaltare av sjukhusuppgifter har inte skött sig, tydligen. Eller något har gått snett, då uppgifter har "rymt" från sjukhuset. Mänskligt är det att fela, men...

Bilden är ett nässelsnår på gården, men mina ögon fastnade på det lilla röda. Tydligen har några vallmofrön spridit sig dit från odlingen vi hade tidigare på vår gård.

noa (=inte tabu)?

Jag kom mig på en cykeltur häromdagen. Trots att det lite kändes vått i luften, så kom jag mig iväg.

Och regnet kom aldrig. Hela cykelturen såg jag regnbågen, stundom hel, stundom någon del. Vackert. På bilden vid kyrkan.


Vasabladet hade på ledarplats en skrivelse om vår underbara vackra värld, som nuförtiden godkänner homosexualitet. (På tal om regnbågen.) Ja, förutom då konservativa kristna - de borde inte få finnas?

Gäller inte åsikts- och yttrandefrihet politiker? Päivi Räsänens uttalande gällde, om jag förstått det rätt, kyrkan, den som borde hålla sig till det Guds ord vi har i Bibeln.  Kyrkan borde ju åtminstone ta med Gud i beräkningarna.

Regnbågens betydelse enligt Bibeln började jag fundera på.:

När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha. Då sade Herren: ”Min Ande ska inte bli kvar i människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid ska vara hundratjugo år.”

Vid denna tid, då Guds söner gick in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem, och även senare, levde våldsverkarna på jorden. Detta var forntidens väldiga män som var så ryktbara.

Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. Då sörjde Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. Herren sade: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jordens yta – både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag sörjer att jag har gjort dem.”

Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon. (1 Mos 6:1-8)

Och sen kom floden.

Vidare sade Gud till Noa och hans söner: ”Se, jag ska upprätta mitt förbund med er och era efterkommande efter er och med alla levande varelser som är hos er: fåglar, boskapsdjur och jordens alla vilda djur, alla som har gått ut ur arken, alla djur på jorden. Jag ska upprätta mitt förbund med er: Aldrig mer ska allt liv utrotas genom flodens vatten. Aldrig mer ska en flod komma och fördärva jorden.”

Och Gud sade: ”Detta är tecknet på det förbund som jag för all framtid sluter med er och med alla levande varelser hos er: Min båge sätter jag i skyn, och den ska vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden. När jag låter moln stiga upp över jorden och bågen syns i skyn ska jag tänka på mitt förbund, det som har slutits mellan mig och er och alla levande varelser, allt liv, och vattnet ska inte mer bli en flod som utplånar allt liv. När bågen syns i skyn och jag ser på den, ska jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden.” Och Gud sade till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt liv på jorden.”(1 Mos 9:8-17)

...Fungerar det med regnbågsflaggor också?

Och sen kom det nya förbundet i och med Kristi död och uppståndelse. Det finns förlåtelse! Och alla behöver vi den.

läst?

Av någon anledning kom en bok med mig hem från ett lopptorg: Agneta Sjödins En kvinnas resa. Den handlar om Marias vandring på Santiago de Compostela. Hon startade ensam och kom i mål ensam.

Och nej, jag tänker inte vandra. Den tiden är förbi - om den någonsin har varit.

Den inre vandringen är i alla fall intressant. Något som vi alla går igenom antar jag.

Dagens ord (Matt. 7:15-23):

Jesus sade till sina lärjungar:
”Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar? Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt. Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden. På deras frukt skall ni alltså känna igen dem.
Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja. På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’ Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’”

Ett första äpple hade fallit ur vårt äppelträd. Jag tog in det, det såg så fint ut, kanske de redan börjar bli mogna? Äppelträdet är gammalt och har gett bra skördar genom åren. Men äpplet som hade fallit visade sig se bra ut bara på utsidan, insidan var brun och rutten. Hmmm?

Får det finnas en viss felmarginal?

Ödlan på bilden hade sökt sig i trygghet in i ett vedträ. Plötsligt befinner hon sig på en bilkärra 70 km hemifrån....
                                                                              När du går över floden....

                                                                                                               Det tarvas nåd....

tid

Vi kom oss på en liten tripp med husbilen till en välbekant strand, där vi övernattat många gånger förr.

Nuförtiden har de gjort parkeringsrutor, med elstolpar där, vilket gör att det nu kostar att stå där en natt.

Knappast blir de stenrika på det, men det är de ju redan....

Vi kom oss på en skogspromenad sen och det var riktigt trevligt, lite mygg nog, men....

Konstaterade att stenholstren som finns i skogen hemmavid är nog ett stort hinder för trevliga promenader. Stenholster är förmodligen ett ord som håller på att försvinna eller har det redan....?

Via fb kom jag mig att se en film från Oravais från 1958-60 (nästan en timme lång). Där talade de om stenbunden mark. Mycket sten har flyttats sedan dess, annat har också ändrat sedan den tiden (min barndomstid).

Bilden till höger visar att "vårt husdjur" klarar bra av att fånga sin egen mat. Den håller på att äta upp en fluga den fångat. Det gällde att ta sig tid att titta länge innan man såg att spindeln faktiskt rörde på sig/åt. Den som väntar på något gott....

i alla fall

jag har ingen bild på någon orm...

Jag har också läst färdigt en bok:
Kopparormen av Paul Hoffmann, utgiven 1958, alltså en gammal bok.

Den behandlade Israels barns vandring i öknen under Mose ledning. Så att säga satte mera kött på benen på händelserna än vad Bibeln gör.

Men jag är inte helt överens med författaren i hur folket gjorde då.

Jag kan inte föreställa mig att de då skulle ha använt Jehova, Guds namn som förstärkningsord. De hade fått budorden, bl.a. Du ska inte missbruka Herren din Guds namn. De hade dessutom sett vad Gud kunde göra för att få ut dem ur Egypten, delade på Röda havet så de kunde gå torrskodda över, ge vatten ur en klippa m.m. Herren var synligt närvarande hela vägen som rökstod på dagen och som en eldstod på natten.

Men visst, de var felbara människor, precis som också Mose, som inte fick gå in i landet då han inte hade gjort som Herren sagt då vatten skulle fås att komma ur klippan. Gud sade tala till klippan, men Mose var irriterad och slog på klippan. Vatten fick de i alla fall tillräckligt.

Mose fick inte komma in i det utlovade landet, men i dagens text (förra inlägget) var han med Jesus på förklaringsberget.

imse vimse

Semestern är slut och den första veckan (för mig tre arbetsdagar!) är slut. Det är alltid lika tungt att få igång hjärnkontoret igen efter ledighet. Men tacksam för att datan finns där i huvudet och går att fås fram, om än man måste tänka till lite ibland. Hur var det nu man gjorde det här?

Hoppas man varit till någon nytta i alla fall och inte glömt bort något viktigt...

Morgondagens text (Matt. 17:1-8) handlar om Jesus på förklaringsberget:

Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och hans bror Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset. Och de såg Mose och Elia stå och samtala med honom. Då sade Petrus till Jesus: ”Herre, det är bra att vi är med. Om du vill skall jag göra tre hyddor här, en för dig, en för Mose och en för Elia.”
Medan han ännu talade sänkte sig ett lysande moln över dem, och ur molnet kom en röst som sade: ”Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom.” När lärjungarna hörde detta, kastade de sig ner med ansiktet mot marken och greps av stor skräck. Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: ”Stig upp och var inte rädda.” De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus.

Jag uppfattar lite att Petrus också där ville göra lite nytta: "Herre, det är bra att vi är med."

Vi får gå med Gud och ta åt oss av det han säger: "Stig upp och var inte rädda."

Bilden är tagen genom köksfönstret, spindeln befinner sig på utsidan. Men det har varit roligt att följa med. Den (vet inte om det är en han eller en hon) har växt till det dubbla under tiden jag följt med. Gjort ett bra jobb med nätet och efterhand lappat, ibland har jag sett hål i det, så något har den nog fångat och fått att äta. (Det där fläskiga som syns på bilden bakom är troligen en spegling i fönstret, av mig i så fall. Vet inte vad det annars skulle vara. Ser jag ut så där?) Bra med husdjur man inte behöver mata...

                                                           Hemma, hemma får vi vila....