dags?

Plötsligt häromdagen såg jag en bil på våran gård och några människor som med sågar i handen gick lös på våra träd och grannens.

Jag gjorde mig ärende ut och kollade, det var de som skulle hålla kvistar och träd borta från trådarna, de som ska ge oss kontakt med hela världen och den livsnödvändiga (?) elektriciteten. Bra så! De gick nog noga tillväga.

Tänkte kolla hur mycket de sågat ner idag (egentligen skulle jag hämta in lakanen som torkat ute, men jag blev lite nyfiken) och började lite flytta på kvistarna. Då såg jag det som syns på fotot. Såg lite konstigt ut där på ett ställe... Det som göms i snö - eller ris....

Morgondagens text (Joh. 4:39–42): 

Många samarier från den staden hade kommit till tro på Jesus genom kvinnans ord när hon försäkrade: ”Han har sagt mig allt som jag har gjort.” När samarierna kom till honom bad de honom stanna hos dem, och han stannade där två dagar. Många fler kom till tro genom hans egna ord, och de sade till kvinnan: ”Nu är det inte längre vad du har sagt som får oss att tro. Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens frälsare.”

Det är fortsättningen på berättelsen från förra söndagen.  De fick lite höra om Jesus av kvinnan, men blev nyfikna själv och ville själv höra och konstatera fakta.

Jag tror ju nog att vi här i Finland inte kan skylla på att ingen har berättat om Jesus och vad han gjort, när den dagen kommer. Så mycket har nog berättats och talats om Honom att man kunde förvänta sig lite nyfikenhet.

Om än jag inte orkade städa bort allt ännu, så fick jag i alla fall kvistar att ta in i vas - visst börjar det bli dags för det?

sista?

En sista bild av den avklädda julgranen/grenen.

Den prydnaden lämnade jag kvar och tog inte till vara för nästa år.

Det är lite olika med olika växter, men frukten är inte alltid väldigt prålande och synlig. Det är inte julgranskulorna som är frukten på granen.

Inte ens kotten, den är bara fodralet för fröet.

Fröet, om det inte hade ramlat ur redan innan vi tog in grenen, så hamnade det inte i god jord utan i trasan jag torkade underlaget med. Där fanns också mycket frömjöl.

levande vatten?

Barnbarnen med familj har varit på besök och då jag idag kom ut till vävkammaren för en stund vid väven, så hittade jag det här, se fotot.

Vet inte vad tillverkaren har tänkt att det ska föreställa, men mina tankar har sysslat med orden "levande vatten", så ditåt gick mina tankar.

Mindes från Narniaböckerna musen Ripipip, som med sin båt for uppför en vägg av vatten - om jag minns rätt, borde läsa böckerna igen....

Levande vatten finns i texten för i morgon (Joh. 4:5–26): 

...
En samarisk kvinna kom för att hämta vatten. Jesus sade till henne: ”Ge mig något att dricka.” Lärjungarna hade nämligen gått bort till staden för att köpa mat. Samariskan sade: ”Hur kan du, som är jude, be mig om vatten? Jag är ju en samarisk kvinna.” (Judarna vill inte ha något med samarierna att göra.) Jesus svarade henne: ”Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.”
....

Det är en lång text, men en fantastisk berättelse. Hela kapitlet är en fin berättelse om hur en syndfull ("fem män har du haft och den du nu har är inte din") kvinna (som just sagt att hon inte har någon man), som inte vill gå och hämta vatten då andra kvinnor hämtar vatten (?), träffar Jesus och sen springer in till stan och berättar åt alla hon möter om Jesus - är han Messias. Och många kommer till tro...

focus

Dagens text (Joh. 1:29–34): 

Nästa dag såg Johannes Jesus komma, och han sade: ”Där är Guds lamm som tar bort världens synd. Det är om honom jag har sagt: Efter mig kommer en som går före mig, ty han fanns före mig. Jag kände honom inte, men för att han skall bli sedd av Israel har jag kommit och döper med vatten.” Och Johannes vittnade och sade: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’ Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde.”

Texten talar för sig själv, tycker jag. Min uppmärksamhet fästes på Johannes ord: Jag kände honom inte, i imperfekt.  - Han lever idag, man kan lära känna Honom/Jesus.

Det är det det hänger på, tänkte jag då jag såg avsnittet om religion i Utanför boxen från Arenan. 

smart?

oredigerad ängel

Jag har blivit smart, eller....?

Jag har läst -

- en Kalle Anka-pocket, köpt från loppis, som bl.a. handlade om skogens betydelse i klimatfrågan. Måste kolla, den var utgiven 1992! Walt Disney visste något redan då, som nu först är aktuellt i våra dagstidningar?

- Nils Ferlins Med många kulörta lyktor. Och ja - han kan skriva. Men att läsa dikterna som nattlektyr innan man somnar är inte att rekommendera, det är sådan knorr i skriverierna, så man vet inte riktigt vad man ska tänka - än mera vad man sen drömmer...

Sen har jag nu blivit med smarttelefon. Det är alltså telefonen som är smart. Frågan är om jag är smart nog att använda den? Meddela gärna om ni börjar få underliga meddelanden eller missade samtal! Ber så mycket om ursäkt i så fall.

Om kommunikationen blir bättre är ju sedan en annan fråga....

Kollade kameran i den och det gick ju bra att ta selfies (dem visar jag inte) och också att redigera dem. "Skönheten" kunde tydligen förbättras, nästan till oigenkännlighet. Ett knapptryck och hälften av alla rynkor borta, mörka ringar under ögonen borta osv.

Tidigare sade man att kameran aldrig ljuger, men bilden kan nog ljuga, fotografen väljer vad hen vill visa. Och särskilt porträtt på sociala medier, som oftast också är så att säga "förskönade"....

Men vad gör det med ens självbild om man i sociala medier ser sig själv som rynkfri, medan spegeln säger något helt annat. För all del speglar ljuger ju nog också...

- Någon har sagt något om att ett glatt leende är det bästa skönhetsmedlet...(tror jag, fast google vet inte om det - tydligen, - eller så minns jag fel...?)

"Om någon är för trött för att ge dig ett leende, 

ge denne ditt, 

för ingen behöver ett leende 

så mycket som de som inte har några att ge."

vad söker du?

bild ur Jeppo kyrka, om man ser från ett håll,
lite beroende på tillställning kan där nog finnas frid också.

Vår matberedare har gått hädan.

Men jag kan inte klaga, den hade hållit i över 30 år. Den kom till oss då barnen var små. Då var det någon som förundrade sig: Hur har ni klarat er utan innan? Det gick bra.

Och nu skulle jag vilja säga detsamma. Kan man klara sig utan matberedare? (Jo säkert, men det är nog enklare med.)

Idag morse var det datorn som betedde sig konstigt, men det visade sig vara det mänskliga felet bakom den konstigheten. Kamerakortet hade lämnat i datorn och då det togs bort, fungerade den igen. Men - datorerna är inte heller långlivade nuförtiden. Och där finns ju alla foton, bank, Kanta, hela vårt liv nuförtiden, eller...?

Borde man ge sitt liv åt molnet, Microsoft, Facebook och de skulle ha hand om det, och vad händer med det där, eller....?

Trettondagens text (Matt. 2:1-12):

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid, kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.” När kung Herodes hörde detta, blev han oroad, och hela Jerusalem med honom. Han samlade alla folkets överstepräster och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas. De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten: Du Betlehem i Juda land är ingalunda ringast bland hövdingar i Juda, ty från dig skall det komma en hövding, en herde för mitt folk Israel.”
Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde sig noga om hur länge stjärnan hade varit synlig. Sedan skickade han dem till Betlehem. ”Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet”, sade han, ”och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också jag kan komma dit och hylla honom.” Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje. De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra. I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land.

De visste vad de sökte, visste inte riktigt var de skulle söka, men de hittade det de sökte efter, inte där de trodde att det skulle höra hemma, men ändå. Sedan lydde de drömmen mera än kungen...?

vems pojk e du

Jag har läst en bok. Lita på att det ljusnar av Tomas Sjödin. Det är krönikor som han skrivit till Göteborgsposten, Korta stycken alltså. Boken är dedikerad till minne av mamma.

Läsvärd bok.

Men - den borde läsas ett stycke i taget, med en dags eller flera dagars paus emellan. Så man hinner smälta intrycken/uttrycken innan man tar in mera. Den borde få ta sin tid. Den kan läsas igen någongång.

Vår julgransgren tror på våren och har börjat tillverka egna små kulor på grenarna. (Lite tragiskt nog så lever hon ju inte så länge till eftersom hon (?) ju inte har någon rot. Fast moder/faderplantan - eller vad det nu heter, granen själv - lever i stor välmåga därute, som det ser ut. Hon har inte börjat med några synliga skott ännu.)

Dagens text (Joh. 10:22-30):

Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter, och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet. Då omringade judarna honom och sade: ”Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet.” Jesus svarade: ”Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig. Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand. Jag och Fadern är ett.”

Jesus visste vem hans fader var och vad han gett honom.

(Min pappa skulle ha fyllt år idag om han levat - och jo, jag har fått mycket av honom också. Dags för en tankepaus/patiens?)