Jag vet inte hur länge vävningen har stått still, och sett ut så här, men länge är det. Men nu har jag börjat försöka igen, få se om det håller i sig.... Ser ganska rörigt ut.
Söndagens första läsningen-text:
Jer. 29:4-7
Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, till alla de deporterade som han fört bort från Jerusalem till Babylonien: Bygg er hus och bo i dem. Plantera trädgårdar och ät frukten från dem. Ta er hustrur och avla söner och döttrar, ta hustrur åt era söner och ge era döttrar åt män, så att de föder söner och döttrar. Bli flera där, inte färre! Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång.
Senare i samma kapitel, profeterar Jeremia att de skulle bo 70 år, en generation, i Babel/Babylonien, sen skulle Gud själv ordna för deras återkomst till Israel. Han verkar både vilja och gärning.
Det finns en plan - också för väven. Fast det är som ett pussel som ska läggas för att man ska se vad det blir för bild, eller som bilden av en krossad glasruta jag sett på fb med texten att det är från Ikea, bara att sätta ihop - fast det funkar ju inte med glas, där tarvas det nog mycken värme också, som väl inte fanns med i "paketet". Och väven vet jag ju inte om jag får färdig heller eller om jag måste göra om något (läs: riva opp).
-----------------
Har läst en bok: Och bergen svarade av Khaled Hosseini. Fick mig att minnas henne som hade många barn från förr (enligt dagens mått) och just fått ett till. Hon fick frågan av en som inte hade fått några barn om hon inte skulle kunna ge bort den yngste åt dem. Det kunde hon inte och hon hade svårt att förstå att man kan tänka så.
Sällan hör man nuförtiden om adoption, finns den möjligheten kvar eller är det bara abort som gäller för oönskade barn/barn som man inte ekonomiskt klarar av att ta hand om? (Det kan ju hända att abort är billigare för staten?)
Barn - och barnbarn - är en rikedom. - Glad farsdag alla pappor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar