Dagens text är från
Luk. 18:31-43
Jesus samlade de tolv omkring sig och sade till dem: ”Vi
går nu upp till Jerusalem, och allt som profeterna har skrivit om
Människosonen skall gå i uppfyllelse. Han skall utlämnas åt hedningarna,
de skall håna och skymfa honom och spotta på honom, och de skall prygla
honom och döda honom, och på den tredje dagen skall han uppstå.” Av
detta begrep lärjungarna ingenting. Vad han menade var fördolt för dem,
och de kunde inte förstå vad han sade.
När Jesus närmade sig Jeriko satt där en blind vid vägkanten och tiggde. Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. Man talade om för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, och då ropade han: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.” De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade ännu högre: ”Davids son, förbarma dig över mig.” Jesus stannade och sade till dem att leda fram honom, och då mannen kom närmare frågade Jesus: ”Vad vill du att jag skall göra för dig?” Han svarade: ”Herre, gör så att jag kan se igen.” Jesus sade: ”Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig.” Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.
När Jesus närmade sig Jeriko satt där en blind vid vägkanten och tiggde. Han hörde en folkhop komma på vägen och frågade vad som stod på. Man talade om för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, och då ropade han: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.” De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade ännu högre: ”Davids son, förbarma dig över mig.” Jesus stannade och sade till dem att leda fram honom, och då mannen kom närmare frågade Jesus: ”Vad vill du att jag skall göra för dig?” Han svarade: ”Herre, gör så att jag kan se igen.” Jesus sade: ”Du kan se igen. Din tro har hjälpt dig.” Genast kunde han se, och han följde med Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det sjöng Guds lov.
Jag fastnade på artikeln i Vasabladet om isvägen över Kvarken 1966. Jag har svaga minnen om att det talades mycket om det då.
Själv har jag ingen som helst dragning åt att färdas på isen. Jag har inte tro för att gå på vatten. Jag vet inte helst om jag skulle våga mig över om de någongång kom sig för med att bygga bron över Kvarken.
Många var det som ville över isen då. Ett äventyr var det säkert. Var det månne det billiga smöret som lockade? Många visste nog inte vad de gav sig ut på för äventyr. Billigt blev det ju inte heller för de som måste köra runt sedan för att komma hem.
Med Jesu väg i dagens text var det annorlunda. Han visste precis vad som skulle hända. Det var ingen lätt väg att gå, men nödvändig för vår frälsning. Om än lärjungarna inte då begrep något, så förstod de sedan då det hände så som han sagt.
Och om man inte förstår, och vill förstå, så får man ropa och be om att få ögonen öppnade så man ser vad som är på gång.
Här (klick) beskrivs sånt som kan hindra oss att se och tänka vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar