tisdag 5 april 2016

man tager vad man haver - om man haver

En sån blev det.

Jag försökte mig på att få använt upp resterande poppana, efter poppanadukar jag vävt i vävkursen. Och så var det ju dom där kassettbanden. Lite lämnade det nog ännu kvar eftersom jag inte ville ha så bred duk, eller lång, hur man nu ser det. Ett fuskverk är det ju nog, då jag vävde i vanlig mattväv, men det var nu det jag hade på vävstolen. Ska återigen bli spännande att se hur den ser ut sen då jag tar ner den, men först tänkte jag väva en matta till, för det ryms det nog på "klockaren", innan jag tar ner väven.

Undrar om någon annan än vi i vår familj talar om tygbommen som "klockaren"?

                                                                                           Du får göra som du vill/Isaksson Patrik

2 kommentarer:

  1. Fick du in kassettbanden där? Det hade jag inte tänkt på att det går att väva av dem. Tror jag testade töja ut dem också innan jag virkade, men det var nog inte så lyckat, det heller... Men klockarn pratas det nog om på flera ställen i svenskfinland enligt svenskfinländsk ordbok (eller nåt dylikt) på nätet. Där förklarades också uttrycket som fick äldre generationen att väva en viss längd redan första dan, annars... :) vilket man ju hörde som liten också... i förbifarten. :) Nice work!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där är kassettbanden, åtminstone en del, nu. Det kändes väldigt konstgjort att sätta in i väven, flygigt och "lektrisk". Har nog sett en modell där de vävt bara av kassettband, eller kanske det var videoband som ju är lite bredare. Och sen hade de sytt det till en väska, en lite glittrig sådan blev det. Men tack för titten! :)

      Radera