Och kom att tänka på sådana uppmuntringar som jag har hört någongång: Du ska sikta på stjärnorna så kanske du når grantoppen.
Man kan ju alltid försöka sätta in sånt man vill ha ersättning för oberoende om man redan fått det eller ej? Försöka kan väl inte vara fel, eller? Om man tänker på t.ex. skattedeklarationen, saltade räkningar eller whatever.
Vem bestämmer vad som är moraliskt eller ej?
(Min åsikt är nog att försöker man få mer än man har rätt till så försöker man stjäla av andra, någon ska ju betala ändå, pengarna kommer ju inte från ingenstans. Rätta mig om jag har fel.)
En av dagens texter:
Lyft blicken mot skyn och se:
Vem har skapat allt detta?
Han som mönstrar stjärnornas här
och låter dem tåga fram,
han som ropar upp dem alla.
Så väldig är hans makt och hans styrka
att ingen av dem uteblir.
Jakob, hur kan du tala så,
Israel, hur kan du säga:
”Jag vandrar osedd av Herren,
min Gud tar sig inte an min sak.”
Har du inte förstått, inte hört?
Herren är en evig Gud,
han har skapat hela jorden.
Han blir inte trött, han mattas inte.
Ingen pejlar djupet av hans vishet.
Han ger den trötte kraft,
den svage får ny styrka.
Unga män kan bli trötta och mattas,
ynglingar snava och falla,
men de som litar till Herren får ny kraft,
de får vingar som örnar.
De springer utan att bli trötta,
vandrar utan att mattas. (Jes. 40:26-31)
Gubben i granen (jag tycker jag ser ögon och mun där) får här snart nog se stjärnor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar