imperfekt

Strävar tydligen också efter något, men vad, tror inte hon får det härinne...

Jag vaknade ur en dröm så råddig som bara drömmar kan vara.

Sen fortsatte dagen nästan i samma stil, tankarna hoppar hit och dit, från en sak till en annan - vilken tur att jag är ledig från jobbet.

Mindes från tiden då barnen var små. En grannfru kom in och fråga: Har du ståka färdigt? Och jag var som fallen från skyarna. Ståka (stökat undan kanske på skrivspråk) blir det ju aldrig klart, tycker jag, med småbarn. Jag minns inte ens att jag lärt mig det någongång, att man borde stöka undan tills det är färdigt.

Det var klart, hemma i barndomshemmet var vi så många så disken t.ex. kunde ju inte vänta, den måste diskas undan tills nästa omgång med mat skulle serveras och visst gjordes det alltid direkt efter maten. Men i eget bo, så blev det nog ofta så att disken lämnade till kvällen, eller när diskbänken blev för full. Det finns tydligen en gräns även där, då det måste tas itu med. Och då gör man det.

Samma sak med räfsandet där ute. Jag tycker att löven är fina också då de ligger på gräsmattan och på gångar. För mig behöver det inte alls vara så rent och fritt från löv. Men också där finns en gräns. Så lite krattade jag bort idag av dem som hade ramlat ner.

Men det är inte avslutat krattandet heller. Så denna länk (klick) kanske  passar in. :)