shalom!

kommer sig nog högre upp i världen, men blir inte större

Jag har läst böckerna Shalom jord! och Hem i kosmos av Harry Månsus. Och som så ofta, den första boken , Vägen hem, var nog bäst.

Jag undrar vad humanisterna, de icke-religiösa, tycker om att han kallar Gud för Den store humanisten?

Jag har alltid haft den förståelsen av humanismen att den sätter människan i Guds ställe. Att mänskan är Gud. Och som det påpekades för mig, så var det ju det som ormen ville locka med i paradiset en gång: "ni blir som Gud" om ni äter av frukten från livets träd.

Där är jag inte, vad jag vet?

Men som jag läste i dagens läsning i Rom. 5:

Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod,  tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.

från död till liv

Hemkommen från dagens begravning börjar tankarna löpa.

Begravningen var fin, lugn, sansad, en hyllning till den avlidne, ett passande farväl.

Jag har inte tidigare varit på begravning i en frikyrka. Blev på något vis talande då kistan stod där framme, en bit ifrån dopgraven. Ja, den kallas väl så?

Dopet är en död med Kristus och en uppståndelse till det nya livet i Kristus. Det får vi tro på och leva i.

Morgondagens text (Matt. 28:16-20):

Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

små solar

Då jag kom hem från jobbet idag körde jag förbi några ängar fulla av maskrosor. Det är vackert.

Alla håller kanske inte med men jag tycker det.

Fick mig att minnas en ramsa:

Mamma, pappa, knölabock
vill du inte knöla så får du leta vara.

Ramsan är en blandning av högsvensk och dialekt.

Precis som det här inlägget, det går tydligen inte att få på skrivspråk i mitt huvud.

Man skulle plocka en maskros, strimla/dela stammen i t.ex. fyra delar längsmed, som i alla fall sitter kvar på blomman, stoppa stammen i munnen och mumla fram ramsan, då knölade sig strimlorna i munnen - åtminstone ibland.

brinnande

Han/hon/hen - nej, den, alltså dockan blev färdig till pingst. Ser ju ut som att det är eld i håret....

Det är en restgarnsdocka, ja förutom hud/huvud/hand/fot-färgen, den köpte jag ny. Jag hade inte tro för att göra en docka med lila hudfärg...?

Det är den tredje i sitt slag som jag gjort med modell från boken Neulotut nuket/Arne & Carlos.

En av texterna för dagen är från den första pingstdagen med något som såg ut som eld på huvudena och apostlarna som talade många språk, och folk förundrade sig (Apg. 2:1-13).

Dagens evangelietext är från Joh. 3:16-21:

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn. Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Den som gör det onda avskyr ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.

(Började fundera på uttrycket att brinna för något, är det från just pingstdagen det uttrycket kommer? Men märk väl att det var som om det var eld, det var inte eld och det brände inte upp de som bar elden. De blev inte utbrända.)

hur är det med synen?

Den här bilden är en sådan där latmansbild.

Jag hade just plockat fram hängmattan, för någon tid sedan, och skulle prova om det gick att ligga i den.

Då såg jag den där saken som hänger i vårt äppelträd, en keramikhumla och skulle fotografera den - alltså då jag själv ligger i hängmattan.

Jag kunde inte få kameran att fokusera på humlan som var nära utan den fokuserade på träden långt borta.

Den bilden passar egentligen till dagens text - ja, det finns tydligen en dagens text också. Det är pingstafton.

Filippos sade: ”Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.” Jesus svarade: ”Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? ...(Joh. 14:8-17)

nästgårdsherrgård

kabbeleka heter tydligen egentligen kabbleka

Kom mig att gå Herrgårdsleden, den nya vandringsleden i Tottesund, häromdagen.

På den 3,6 km långa leden fanns ovanligt mycket olika natur, olika sorters skog och givetvis älvstranden. De där stränderna som jag sett tidigare från älvsidan, gamla fiskevatten. (Låter som jag varit mycket ut med båt och fiskat, men det är några gånger på en lååång tid. Vi har ju bott i Maxmo i snart 30 år)

Vått var det i marken där fastän det inte regnat på ett tag. Klarade mig nog i alla fall med länkskorna utan att bli blöt.

Riktigt trevlig vandringsled faktiskt.

Och myggorna höll sig borta än, tackolov (jag gick i shorts), då vi kom hem igen så dök de nog opp....

blommor i trädgården

Dessa blommor (veronica?) har själv valt sin plats att växa på - mellan stenarna i stentrappan till vedboden.

 En nytillkommen ros, som nog ska planteras ner någonstans - men var?

Också en nytillkommen nejlika, som ännu väntar på sin plats att växa på.

Vitsipporna har tydligen nog hittat sin plats där de trivs och kommer lite mer varje år.

* tacksam

startklar

(Fotot hamnade i kameran då jag skulle se vad som höll på att hända där, det var så mycket ljud och mina ögon räckte inte till, så jag zoomade in med kameran och tog bilden. Det var flera stycken som skränade på skorstenen, de andra han flyga iväg innan fotot.)

jag vill inte vara besvärlig men...

Häromdagen då jag for från arbetet, stod jag vid rödljusen och väntade och så blev det grönt och då kom plötsligt en man på länk springande precis framför bilen. Han hade rött ljus men tyckte tydligen att han hade rätt att springa över ändå.

Tur att jag hann se honom, ofta när man får grönt tänker man bara på att komma iväg.....

I en annan korsning samma dag, jag fick grönt ljus och startade över korsningen, då kommer ett gäng ungdomar på cykel och tycker att trots att de hade rött skulle de nog kunna alla köra över på övergångsstället.

Jag tror inte de förstod att skämmas....? Jag brukar inte signalera med tutan, så jag gjorde det inte den här gången heller.

En del folk behöver mycket rum....

Sen började jag fundera och nynna på alla dessa morsdagssånger som förekommer: Mor, lilla mor.... Den har jag många gånger citerat i mina morsdagskort i tiden.

Varför "lilla" mor?

Det blev inte bättre med "violer till mor", där var hon också "lilla"?

Violer - eller småblommiga penseer - köpte jag i alla fall till graven. Vad som är meningen med de vita små stenarna vet jag inte, men de går ju att flytta på..... Inkräktar jag på någon annans område då?

Morgondagens text (Joh. 17:18-23) är inte så lätt att förstå, tycker jag. Men på något vis upplever jag att den beskiver en gemenskap där alla ryms med och ingen är utanför.

shalom!

värme och vårregn - kraft ifrån höjden

Jag har läst - igen - Harry Månsus Shalom jord!. Jag ville se om jag uppfattar den likadant nu som då jag läste den för ca 30 år sedan, eller om jag har ändrat inställning. För boken kan ju inte ha ändrat sig. Om jag minns rätt var det mycket för och emot boken då den kom ut.

Det är fortfarande en bra bok. En bra bibelutläggning tycker jag.

Av någon anledning går tankarna till nutiden då så många försöker få utsidan att se bra ut och lär sig hur man ska/får bete sig. Men det hjälper inte att ta på fårdräkten om man är en varg inuti. Det behövs omvändelse och frälsning och ett nytt hjärta.

Dagens text för Kristi himmelsfärdsdagen (Luk. 24:46-53). Syndernas förlåtelse och kraft från höjden.

än en gång

Stövlarna har ju stått där många gånger förut, borde ju känna sig hemma där.

Men kanske blommorna, violerna/penseerna får lite varmt om fötterna? För vått blir det inte, därför har stövlarna blivit (degraderade?) till blomkrukor. Men kommer till användning...

Det här (klick) i Vbl tycker jag var en bra idé, skulle nästan velat vara med och få höra dem berätta om alla som bott i husen de körde förbi. Jag tänker de skulle ha mycket att berätta om.

Guds verk och annan värk

träverk

Men hör nu, du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt. 

Så säger Herren som skapade dig,
han som formade dig i moderlivet
och som hjälper dig: 

Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
du Jeshurun som jag har utvalt.
För jag ska utgjuta vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag ska utgjuta min Ande över dina barn,
min välsignelse över dina avkomlingar,
så att de växer upp bland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar.

Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva: "Herrens egen" på sin hand
och använda Israel som ärenamn.
  Så säger Herren, Israels Kung, och hans Återlösare,
Herren Sebaot:
Jag är den förste, och jag är den siste.
Utom mig finns ingen Gud. Vem är som jag?

Låt honom berätta och lägga fram för mig vad som har hänt
sedan jag insatte folket för evigt,
och berätta vad som ska komma i framtiden.
Var inte rädda eller förskräckta.
Har jag inte låtit er höra om det och förkunnat det för länge sedan?
Ni är mina vittnen. Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, det finns ingen annan klippa, jag vet ingen.

Alla som tillverkar avgudar är tomhet, deras kära gudar kan inte hjälpa.
Deras vittnen ser inget och förstår inget, därför kommer de på skam.

Vem vill forma en gud och gjuta en bild som inte kan hjälpa honom?
Se, hela deras sällskap ska komma på skam.
Konsthantverkarna är ju själva bara människor.
Låt dem alla samlas och träda fram.
Då ska de alla komma på skam i skräck. 

  Smeden tar sitt verktyg och bearbetar smidet i glöden,
han formar det med hammare och bearbetar det med kraftig arm.
Blir han hungrig förlorar han sin kraft, dricker han inte vatten blir han matt. 

 Träsnidaren spänner ut sitt måttband och gör märken på trästycket med sitt ritstift.
Han formar det med stämjärn och märker ut det med passaren.
Han gör det till en mansbild, en vacker människogestalt att sättas i ett hus. 

Man fäller cedrar åt sig och tar stenek och vanlig ek
och väljer åt sig bland skogens träd.
Man planterar lärkträd, och regnet får dem att växa.
Detta har människorna till bränsle.
Man tar av veden och värmer sig med den, man tänder på den och bakar bröd.
Men man tillverkar också en gud och tillber den,
man gör träet till en gudabild och faller ner för den.
Hälften av träet bränner man upp i eld,
över hälften lagar man kött att äta, steker sin stek och äter sig mätt.
Sedan värmer man sig och säger: "Gott, jag är varm! Jag njuter av brasan." 

Men av det som är kvar gör man en gud, en gudabild.
Man faller ner för den och tillber,
Man ber till den och säger: "Rädda mig, för du är min gud!" 

Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting,
för deras ögon är stängda så att de inte ser,
och deras hjärtan så att de inte fattar.
Ingen tänker efter i hjärtat, har vett eller förstånd att säga:
"Hälften brände jag upp i eld, på kolen bakade jag bröd och stekte kött och åt.
Skulle jag nu göra resten till en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner för en träbit?" 

Den som lever av aska är förledd av ett vilselett hjärta, så att han inte kan rädda sin själ
eller tänka: "Är det inte lögn, detta i min högra hand?"
Tänk på detta, Jakob, du Israel, för du är min tjänare.
Jag har format dig, du är min tjänare.
Israel, du blir inte bortglömd av mig. 

Jag har utplånat dina brott som ett moln, dina synder som en sky.
Vänd om till mig, för jag har återlöst dig. 

Jubla, ni himlar, för Herren har gjort det!
Höj glädjerop, ni jordens djup, brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har återlöst Jakob,
han visar sin härlighet i Israel.
Jerusalem ska bli bebott 

Så säger Herren din återlösare,
han som format dig sedan moderlivet:
Jag, Herren, är den som har gjort allt,
den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden.
Vem var med mig? (Jes 44:1-24)

Av förekommen anledning.

B så ska ni få

gräset är alltid grönare hos ....  - myrorna

Dagens text (Luk. 11:5-13):

Jesus sade till lärjungarna: ”Tänk er att någon av er går till en vän mitt i natten och säger: ’Käre vän, låna mig tre bröd. En god vän som är på resa har kommit hem till mig, och jag har ingenting att bjuda på.’ Då kanske han där inne säger: ’Lämna mig i fred. Dörren är redan låst, och jag har barnen hos mig i sängen. Jag kan inte stiga upp och ge dig något.’ Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?”

Jag har inga sådana vänner att jag skulle täckas gå så sent och be om bröd, inte för den delen sådana som skulle komma till mig heller mitt i natten.... Någonting har nog ändrat från den tiden. - Men ABC har säkert öppet....

Helig ande är nog komorin he!

hemma på våran gata i stan

Det hampade sig att jag tog en promenad i stan på eftermiddagen.

Så kan det gå.

Sen kom jag hem och det var skönt att kunna sätta eld i spisen. Det hade blivit ruggigt, men medan jag promenerade var det uppehållsväder i alla fall. Vi hade i alla fall tur med vädret...

Hemma kollade jag genom fb-flödet och där var det någon som diskuterade varg och tyckte att det är trist att man numera måste åka in till stan för att få sig en promenad...

I ett annat inlägg var det någon någonstans (Frankrike?) som tog sin fårskock med sig in till stan, där finns ju inte så mycket varg. Undrar bara om de fann något att äta?`

Här kunde man ju stängsla in korna i parkerna i stan, så de kunde vara ute i alla fall. Och de kan ju hålla gräsmattorna nere, så gräsklipparna kunde hitta något annat att göra (mocka? - och det har alltså ingenting med kaffepaus att göra).