Häromdagen då jag for från arbetet, stod jag vid rödljusen och väntade och så blev det grönt och då kom plötsligt en man på länk springande precis framför bilen. Han hade rött ljus men tyckte tydligen att han hade rätt att springa över ändå.
Tur att jag hann se honom, ofta när man får grönt tänker man bara på att komma iväg.....
I en annan korsning samma dag, jag fick grönt ljus och startade över korsningen, då kommer ett gäng ungdomar på cykel och tycker att trots att de hade rött skulle de nog kunna alla köra över på övergångsstället.
Jag tror inte de förstod att skämmas....? Jag brukar inte signalera med tutan, så jag gjorde det inte den här gången heller.
En del folk behöver mycket rum....
Sen började jag fundera och nynna på alla dessa morsdagssånger som förekommer: Mor, lilla mor.... Den har jag många gånger citerat i mina morsdagskort i tiden.
Varför "lilla" mor?
Det blev inte bättre med "violer till mor", där var hon också "lilla"?
Violer - eller småblommiga penseer - köpte jag i alla fall till graven. Vad som är meningen med de vita små stenarna vet jag inte, men de går ju att flytta på..... Inkräktar jag på någon annans område då?
Morgondagens text (Joh. 17:18-23) är inte så lätt att förstå, tycker jag. Men på något vis upplever jag att den beskiver en gemenskap där alla ryms med och ingen är utanför.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar