söndag 20 maj 2018

brinnande

Han/hon/hen - nej, den, alltså dockan blev färdig till pingst. Ser ju ut som att det är eld i håret....

Det är en restgarnsdocka, ja förutom hud/huvud/hand/fot-färgen, den köpte jag ny. Jag hade inte tro för att göra en docka med lila hudfärg...?

Det är den tredje i sitt slag som jag gjort med modell från boken Neulotut nuket/Arne & Carlos.

En av texterna för dagen är från den första pingstdagen med något som såg ut som eld på huvudena och apostlarna som talade många språk, och folk förundrade sig (Apg. 2:1-13).

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn. Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Den som gör det onda avskyr ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. Men den som handlar efter sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att han gör vad Gud vill.
(Började fundera på uttrycket att brinna för något, är det från just pingstdagen det uttrycket kommer? Men märk väl att det var som om det var eld, det var inte eld och det brände inte upp de som bar elden. De blev inte utbrända.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar