tecken

Solen gick upp röd och vacker i morse. Därav visste jag ju inte hurudant vädret skulle bli till kvällen, men jag hade ju hört på nyhetsvädret att det skulle bli snöstorm.

Dagens text (det har blivit många dagens texter nu på ett tag...) (Matt. 16:1-4, en av dagens):

Fariseerna och saddukeerna kom fram till honom, och för att sätta honom på prov bad de att han skulle låta dem se ett tecken från himlen. Han svarade dem: ”På kvällen säger ni: Det blir vackert väder, himlen är röd, och på morgonen: I dag blir det oväder, himlen är röd och dyster. Himlens utseende kan ni tyda men inte tecknen för tiderna. Detta onda och trolösa släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jona-tecknet.” Sedan lämnade han dem och gick sin väg.

Men vi hann med de färder vi behövde innan det riktigt började snöa och storma. På ett ställe där vi köade för vår tur, var det en som ropade upp ett namn: Johansson. Och det knäppte till i mitt huvud med denna:

...
Johansson, hör du gökarna?
Johansson, häng med i krökarna!
Johansson, ser du lökarna?
...
Johansson, ser du båkarna?
Johansson, kom rör på påkarna!
Johansson, hör du stråkarna?
Kort är våren, snart så är den slut!

Men jag hann hejda mig, så jag inte började sjunga ut.....

Inte så lätt att förstå sig på sig själv ens. Jona-tecknet har jag i alla fall förstått att det är Jesu död och nedstigande till graven och uppståndelse som det är.

glitter

solen måste lysa för att glittret ska komma fram

Dagens text (Luk. 2:33-40):

Jesu far och mor förundrade sig över vad som sades om honom. Och Symeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: ”Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid – ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd – för att mångas innersta tankar skall komma i dagen.”

Där fanns också en kvinna med profetisk gåva, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var till åren kommen; som ung hade hon varit gift i sju år, sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år gammal. Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och natt med fasta och bön. Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.

När de hade fullgjort allt som föreskrivs i Herrens lag återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. Pojken växte och fylldes av styrka och vishet, och Guds välbehag var med honom.

 Hanna, liksom Simeon hade ögon att se barnet för vad det var.

- "för att mångas innersta tankar ska komma i dagen."

Här (klick) talas också om glitter.

livet går vidare

En vacker julbukett kom till gården.

Den ser nog helt annorlunda ut nu, då den växt till sig några dagar. De konstgjorda blommorna av guld har förstås inte växt till sig, utan lämnat lite efter de levande tulpanerna.

Konstaterade att det fanns dagens texter för både tredje dag jul (Joh. 21:19-24, klicka för text) och fjärde dag jul (Matt. 2:13-21, klicka för text) också. Temat kan sägas vara 'Följ mig!' för båda dagarna.

Att gårdagen hette Menlösa barns dag, hade jag glömt bort, men så har det nog varit också förr. (Och Mårten Strengs insändare i dagens Vbl passade ju bra in på det. Mycket moderat insändare för att vara Mårtens, men nog klar och tydlig i sitt budskap.)

Jag har kommit till slutet på en bok: Sture Mas-Larssons Troshjältar och original. Den berättar om gemene man och kvinna som blir valda av Gud att föra budet om frälsning till folket. De har blivit själv frälsta och kan inte vara tysta med vad de varit med om. Original, så de talar så folket förstår. Och Gud är med och låter hjärtana röras.

Men världen har ändrat sedan tidigt 1900-tal....

en annan dag

Gårdagens, annandagens text  (Matt 10:16-22):

Jesus sade till sina lärjungar:
”Jag skickar er som får in bland vargar. Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor. Akta er för människorna. De skall utlämna er åt domstolar, och de skall piska er i sina synagogor. Och ni kommer att ställas inför ståthållare och kungar för min skull och stå som vittnen inför dem och hedningarna. Men när man utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Ty i det ögonblicket kommer det ni skall säga att läggas i er mun, och det är inte ni som talar, utan er faders ande talar genom er. Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet. Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad.”

Finns många frågetecken där: På vilket vis är ormar kloka? Får in bland vargar, ska väl inte gå ensamma, kan jag tänka....? Men den som håller ut ska bli räddad. ...men he jöutas nåo.

Det kom ett kort till vårt hus - alltså ett papperskort - det som är fotograferad. Fungerade ju bättre än samma spel, minesweeper, på datorn, man kunde skrapa fram en mina utan att de övriga smällde. Men sen var det ju jobbigt att räkna - själv - på slutet att man hittat alla minor - oskrapade också.

änglakören sjunger

En gång är ingen gång, två gånger en vana.

Sociala medier kryllar av bilder på julgranar, och här är vår - julgren. (Måste ta bilden från sidan, så det syns att det är
just en gren.)

Läste just i Vbl en kolumn. 

Och visst skramlar det - speciellt då man är gammal. En ung en (el. ungen?) som ser något intressant på golvet nära sig, kommer sig plötsligt på med att krypa för första gången. Knappt så någon märker det.

Dagens text (Luk. 2:1-20 =julevangeliet)

Det var kanske inte så många som såg hur stort det var där och då det som hände. Nog herdarna, de som hörde och såg änglakören, men...  Det var vanligare med barnafödslar den tiden, tror jag.

Men som kolumnskrivaren säger i slutet. Det är inte fel att....

Ett av barnbarnen glömde sin Kalle Anka-pocket efter sig så...

skyltat

Julstämningen börjar infinna sig. I första fotot var min tanke att fotografera de fina julljusen, men de var inte tända än, då jag slutade för dagen. Fast då såg jag skyltarna. Dom är ganska många, pilar hit och dit och parkeringsskyltar, vilket inte betyder att det ryms flera bilar dit.

Då vi senare handlade julmat, såg sällskapet också en skylt vid fruktdisken: 'Vaaka' hette det på finska, 'vågen' på svenska. Sällskapet försökte göra vågen, men det går ju inte ensam. Där måste man nog vara flera som nappar på för att det ska bli en 'våg'.

Men det är viktigt med information. Lapparna på ekopunkten konstaterade jag att jag aldrig behövt läsa, men när jag behöver dem är de ju där.

Tredje skyltbilden hittade jag nästan i skogen (bredvid tåvägen). Jag försökte hitta var någonstans elkabeln skulle finnas, men jag har svårt att tro att det där finns någon. Det är nog mera ett försök till återbruk - och det är ju också lovvärt. Skylten i sig säger det som ska sägas, inte det som står på skylten.

Den fjärde bilden talar om att här har någon någongång arbetat för sitt uppehälle, haft en lada att förvara insamlat hö i för att ha någon mat åt korna vintertid - helt utan skylt.

Dagens text (Matt. 1:18-24):

Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig så: hans mor, Maria, hade blivit trolovad med Josef, men innan de hade börjat leva tillsammans visade det sig att hon var havande genom helig ande. Hennes man Josef, som var rättfärdig och inte ville dra vanära över henne, tänkte då skilja sig från henne i tysthet. Men när han hade beslutat sig för det uppenbarade sig Herrens ängel för honom i en dröm och sade: ”Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har blivit till genom helig ande. Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder.” Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel (det betyder: Gud med oss). När Josef vaknade gjorde han som Herrens ängel hade befallt och förde hem sin trolovade.

Gud talar genom sitt ord, men också genom änglar, som då ängeln kom till Maria, och också genom drömmar, som till Josef. Josef fick syn på en ny väg att gå, som han inte sett tidigare. 
 :

det bara bidde så

det blev ett julkort

Allt har sin tid.

Jag brukar ställa ut amaryllisknölarna till våren under någon buske. Har bara blivit så, vet inte om det är så mycket tanke med det.

När jag skulle plocka in/städa lite på gården för vintern hittade jag en kruka under en buske. Det hade nog redan varit minusgrader någon natt, så jag tänkte att nu var det nog kört.

Det blev så att krukan bara flyttade innanför dörren, sen kom den sig inte längre på några dagar. Sedan då jag såg den igen och skulle tömma krukan, så såg det lite misstänkt ut - kanske det fanns lite liv i knölen ändå?

Jag lyfte upp den på en bänk, vet inte varför men satte en strut på en liten tid och där var den. Efter någon tid lyfte jag på struten och då fanns där en knopp, så då fick den komma upp.

Alltså blommade amaryllisen med fyra blommor redan i slutet av november.

Av samma orsak - det bara blidde så - så har jag inte i år skrivit just alls julkort.

Men jag önskar i alla fall er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Herrn på fotot vet jag inte vem det är, men han fanns på en marknad en gång för 40-50 år sedan och jag fotograferade. Sen målade dottern av bilden och nu finns han på vår vägg.)

det handlar om Johannes

Den blev färdig.

Började fundera på om det skulle gå att sticka flätor utan mönster, sådär bara på "talang", så flätorna skulle gå ut över hela tröjan lite här och lite där, så där oregelbundet. Hur skulle det se ut? Den här flätan går ju egentligen rakt fram, om än det går lite i kringelkrokar inom vissa gränser.

Jag har nog sett tröjor som har haft flätor över hela stycket, men nog som ett återkommande mönster.

Morgondagens text (Matt 11:2-10):

Johannes fick i sitt fängelse höra om Kristi gärningar, och han skickade några av sina lärjungar för att fråga honom: ”Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på fall för min skull.”
När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: ”Vad gick ni ut i öknen för att se? Ett strå som vajar för vinden? Nej. Vad gick ni då ut för att se? En man i fina kläder? Men de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. Vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, och jag säger er: en som är mer än profet. Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare före dig, han skall bereda vägen för dig.”

Det var kanske inte så lätt att då och där förstå sig på Johannes och hans utsagor var inte så "snälla" (=läs PK, politiskt korrekt). Det var ju därför han miste huvudet också. Men Jesus förstod vem han var. Han gjorde det han skulle.


Frågan som Jesus ställde är kanske väldigt viktig: "Vad gick ni då ut för att se?"

Vad var det som drog folk att höra på Johannes? Han gick ganska hårt ut, försökte inte förmildra sina ord, "ni huggormsyngel" (Luk. 3:7). (Idag skulle det väl inte gå...)

Ps.
En annan Johannes var häradsdomaren, som jag inte själv minns, men jag har hört om honom, han levde alltså för länge sen. Han sades ha varit väldigt frustrerad då han visste att någon var skyldig till något brott, men kunde inte med lagens hjälp bevisa det och få denne någon skyldigförklarad.

Men - vem är inte skyldig? Mors grisar är vi allihopa, allihopa.... Alla behöver nåd.

kungen kommer

Sent omsider kom jag mig på en promenad i dag också, eller egentligen i kväll. Det var i alla fall mörkt redan, men vi har ju gatulampor, så.....

Vissa hus vid vägen hade redan full julbelysning i husen och runt husen. Det syntes ju bra i mörkret.

Jag har inte hunnit så långt. Ett fönster är färdigt, men det kan knappast kallas julfönster med bara adventsljusstake, eller....? Resten av julljusen kommer fram i huset helgen före julafton. En gran finns nog på gården med ljus i redan.

Och alla väntar på julen?

Morgondagens text (Luk. 21:25-33 (34-36)):

Jesus sade: ”Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall hedningarna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Människor skall förgås av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens makter skall skakas. Då skall man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet. När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.”
Han gav dem en liknelse: ”Se på fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni ser detta hända att Guds rike är nära. Sannerligen, detta släkte skall inte förgå förrän allt detta händer. Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.
(Var på er vakt så att inte era sinnen fördunklas av omåttlighet och dryckenskap och livets bekymmer, annars överraskas ni av den dagen som av en snara, för den skall komma över alla som bor på jorden. Håll er vakna hela tiden och be att ni får kraft att undfly det som väntar och kan stå upprätta inför Människosonen.”)

Låter kanske som en mindre trevlig väntan. Men Jesus kom en gång som ett barn, som oss, och det är det vi firar på jul. Han blev korsfäst, död och uppstånden och upplyft till himlen, men då sades det att han ska komma igen, likadant.

Det kom en bok till vårt hus. Tack för det. Det är Sven Reichmanns sista bok: Konungens Ankomst. 

Den går igenom alla/många profetior och texter om just Jesu andra tillkomst, då han kommer som kung. Men skriven på ett sådant sätt att man blir glad - åtminstone jag. Den är inte skrämmande alls.  Dessutom var boken ganska lättläst. Rekommenderas.

Här finns en youtube-kalender som tydligen handlar om samma sak. 

varde ljus

Det var länge sen jag skrev om vårt projekt att använda upp ljusen vi har i vårt hus - och inte köpa nya. (Kanske redan i någon tidigare blogg.)

Det har gått såtillvida bra att vi har fortfarande ljus i vårt hus, vi har inte fått slut på dem. Det har kanske kommit till mera i alla fall på något vis....

Så såg jag på fb en filmsnutt om att göra egna ljus. Av ett apelsinskal (de kommer ju varje gång man äter apelsin) och matolja (som också av någon anledning blir gammal/bästföredatumet går ut innan vi använt upp den). Behövs ingen veke, den är också en del av apelsinskalet.

Och ja - det funkar!

glad första advent

Gårdagen gick i julfests tecken, och jag fick vara med fast jag inte är någon festmänniska egentligen. Trevligt sällskap, trevligt att se sina jobbarkompisar i andra än vita sjukhuskläder, maten var god - åtminstone somt. Åt lite för mycket bara....

Läste på en blogg (klick) om manhaftiga kvinnor. Jag såg också programmet om 10-åringen som ville ha ett annat kön och jag förskräcktes. Jag är inte så säker på att en 10-åring kan veta vad som gäller i framtiden, vad hen vill vara för sort och att börja ändra på utvecklingen innan den är färdig är att tro sig förstå bättre än man gör. (Tycker jag minns något om någon som klandrar ofärdigt arbete, men jag minns inte riktigt hur ordspråket lyder?)

Manhaftiga kvinnor har det alltid funnits. Jag tror inte att de har mått dåligt av det heller - tidigare. Frågan blir:  Får det finnas manhaftiga kvinnor (utan att vi/andra tycker synd om dem för det)?

Samma gäller förstås för männen, får alla sorter finnas? Utan att behöva ändra på sig för grupptrycket?

Bilden, ja vad är det? Ett gorillahuvud, njaa, ser ut som ett sådant - jo. Jag hittade det i en skrubb och det är alltså en toffla, var den andra tofflan finns vet jag inte. Jag tyckte den kunde fungera som ytterblomkruka. Den måste väl inte se ut som en sån för det?

Morgondagens text (Matt. 21:1-9) handlar om Jesu intåg i Jerusalem. Han red på en åsna eller två. De fick vara åsnor, behövde inte likna hästar eller förändra sig.

Välsignad vare han som kommer i Herrens namn!