snötyngda grenar |
Om jag hade vetat, skulle jag ju ha kunnat lämna det oskottat. Idag fanns inte så mycket snö kvar, det regnade - åtminstone då vi kom hem. Nu är det så mörkt ute så jag vet ju inte.....
Jag hann tänka då jag skottade första gången: - Jag hann ju aldrig börja längta efter snö, det kom för fort.
Då det länge har varit grått, vått och slaskigt och mörkt är det fint när första snön kommer och det blir åtminstone lite ljusare, men i år kom det lite för fort - åtminstone för mig. Barnbarnen var nog glada...
Idag kom posten igen efter den långa strejken då ingen post delades ut.
Jag har länge haft en prenumeration på en veckotidning (jag vet: tantvarning! - men jag är ju tant!) och jag har glatts åt den då den kommer med sin korsordsbilaga.
Idag fick jag två på samma gång. Det blev för mycket... Inte alls samma glädje som då det kommer en efterlängtad.
Dessutom fanns det fler räkningar än vanligt på köksbordet också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar