åldersoperation

Bilden hittade jag i en gammal Hemmets Veckotidning, tror nog det var 2000-talet i alla fall, jag bläddrade i och löste - egentligen försökte lösa, något korsord i. Undrar om det stämmer mera....?

(Såg ett TV-program om skönhetsoperationer som fick mig att tänka att de som opererat sig för apelsinhud/celluliter på bak och lår kommer lätt att få liggsår sedan när de/om de blir mycket äldre....)

Började fundera vad som egentligen hör till åldrandet. När ska man sluta kämpa mot? När är det okej att tackla av?

Ser gör jag med glasögon och utan då jag ska läsa, går inte helt utan. Hör gör jag också, men inte syrsorna.... Klarar mig själv, gör jag inte heller nuförtiden. Behöver ibland hjälp med datorn, telefon, bilen, snöskottningen hade jag knappast heller klarat själv i år.

Men det är kanske inte fy skam att lära sig be om hjälp heller....?

(Hörde just en gudstjänst från någonstans i Sverige, där de sjöng barnvisor: Be, be vita lamm.... :) )

Morgondagens första läsning-text: 

1 Mos. 32:22-31

Under natten steg Jakob upp, tog med sig sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabbok vid vadstället. Han lät dem gå över floden och lät föra över allt som tillhörde honom. Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom tills dagen grydde. När han såg att han inte kunde besegra Jakob slog han till honom på höftbenet, så att höften gick ur led när de brottades med varandra. ”Släpp mig”, sade mannen, ”dagen gryr!” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” Han frågade honom: ”Vad är ditt namn?” – ”Jakob”, svarade han. Då sade han: ”Ditt namn skall inte längre vara Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och människor och segrat.” Jakob bad honom: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du mig om mitt namn?” Och han välsignade honom där. Jakob kallade platsen Penuel, ”ty”, sade han, ”jag såg Gud ansikte mot ansikte och ändå skonades mitt liv.” När han lämnade Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på grund av sin skadade höft.

Texten är inte helt lätt att förstå sig på. 

Jag kände mig mycket gammal nog innan jag fick mina höfter opererade, nu efter operationen har de fungerat bra, men det finns ju annat som också fallerar.

vitt vitt

Det har kommit mycket snö. Jag har fått tillräckligt med motion idag - faktiskt. 

Började med att skotta. Tack och lov var grannen med traktorn i morse och tog bort det mesta, sen fanns det nog tillräckligt att ta bort runt kanterna ändå. 

Fotot tog jag genom köksfönstret. Så ser det inte ut mera, för barnbarnen kom på att gräva gångar och göra en koja under granen. 

Behövligt att de kom och trampade till snön lite, så det ryms eftersom det kommer mera. 

Morgondagens första läsningen - text: 

Jes. 1:16-20

Tvätta er, gör er rena! Ta bort era onda gärningar ur min åsyn. Sluta att göra det som är ont, lär er att göra det som är gott! Sök det rätta, tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak. Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. Om än era synder är blodröda ska de bli snövita, om än de är röda som scharlakan ska de bli vita som ull. Om ni är villiga och lyssnar ska ni få äta landets goda. Men om ni vägrar och trotsar ska ni förtäras av svärd, för Herrens mun har talat. (enl. Folkbibeln)

Snön ser nog vit och ren ut, men ändå  måste jag säga till då barnbarnet ville äta snön. Det är inte rent. 

(Måste söka på folkbibeln.net då jag mindes "Om än era synder är blodröda ska de bli snövita, om än de är röda som scharlakan ska de bli vita som ull." Och se då såg jag ju att det var samma text, enligt Bibel2000 var det ett frågetecken "När era synder är scharlakansröda, kan de då bli vita som snö? När de är röda som purpur, kan de då bli vita som ull?" Och ja, jag tror ju att de kan det, med Jesu frälsningsverk. Här (klick) finns en fundering om det.)

 

Så har jag ju också läst en biblioteksbok: Astri Valen-Sendstad: Lina Sandell Blott en dag. Jag trodde jag hade läst den förr, jag har läst en annan bok om Lisa Sandell förr nog, men minns inte vem som skrivit den. Sökte på bloggen, men hittade den inte, så det var så länge sen så jag skrev om det på de tidigare bloggarna som försvann sedan - om jag minns rätt får jag väl tillägga. 

Men hon skrev många kära psalmer, ett exempel ur Sionsharpan är: 

1. Hemma, hemma får vi vila efter slutad kamp och strid. Hemma, hemma hos vår Fader väntar oss en evig frid. Därför glatt framåt nu, vänner, löftesordet sviker ej, och vi kämpar inte heller för ett ovisst mål, o nej! 

2. Målet ligger ju framför oss, vägen dit är ej så lång, fast den går i djupa dalar och i mörker mången gång. Jesus slagit sig igenom, o, vad tröst för oss däri! Genom honom som har segrat övervinner också vi.

3. Litet mera eller mindre utav jordens nöd och lust, det betyder ju så föga när vi hunnit hemmets kust. När vi frälsta ser tillbaka på vårt korta vandringståg, vad betyder det om solsken eller moln däröver låg?

4. Hemma får vi ändå vila, vila ut i Jesu famn efter alla vedermödor både med och utan namn. Där skall ingen fruktan vara, ingen oro, ingen nöd, ingen frestelse och plåga, inga tårar, ingen död.

5. O, så låt oss ej förtröttas, låt oss medan än är tid verka Herrens verk på jorden, om än under mycken strid! Ty på mödan följer vilan som en ljuvlig nådelön, och vårt verk är ej förgäves, då ju Herren hör vår bön.

6. Hemma, hemma får vi vila! Låt det bli vårt fältrop här, medan striden ännu varar, ja, när den som hetast är. Låt oss ropa till varandra, var vi möts, vad än oss sker: Hemma, hemma får vi vila! Vad kan vi då önska mer?

 

aska

Det var mycket snö då vi skulle ut till ladan på ängen. Tungt att gå för en ovan. Och då fick jag ändå gå i spåret efter de som gått före.

I dessa dagar skulle det heta att man borde ha snöskor (hur mycket kostar sådana) eller skidor (samma fråga). Jag fick ju träning med att plumsa också! Snöskoter vet jag inte om det hade hjälpt att ha.                             Ja, se pengar....

Det är fettisdag idag och alla talar om fettisdagsbullar, åtminstone på fb. Såna har jag ätit redan, så jag är lite före min tid. 

Men det betyder att i morgon är askonsdag och det finns en första läsningen-text för morgondagen: 

Joel 2:12-17

Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud. Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en  högtidssamling! Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: ”Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken. Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud?”

Jag får ju lov att erkänna, inte bara att jag ätit gräddbullar redan långt innan fettisdagen och ändå så brukar jag inte desto mera hålla fastan. Det var väl därför det skulle festas på bullar för att sen räckte det länge tills man fick någon godsak. 

Är det att komma till Herren med uppriktigt hjärta under fasta, gråt och klagan? Var är deras Gud? eller Vem är deras gud? Herre, förbarma dig!

här är vägen vandra på den

Ungdomar har tendens att oftare bana nya vägar än äldre. 

Nå egentligen är det en gammal väg, den som syns i bilden, vi brukar ha uppskottat en liten väg just där, men det har inte blivit av i år. Den går från en dörr till en annan, men man kan gå runt också, det blir lite längre men den vägen behöver skottas upp ändå. 

Nåja då det nu ändå hade gåtts där, så skottade jag upp en liten väg igen, hur länge den sedan hålls uppe är en annan sak. 

Morgondagens första läsningen-text: 

Hes. 18:30-32

Alltså skall jag döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar, säger Herren Gud. Vänd om! Vänd er bort från era brott, så att de inte får er på fall. Sluta upp med alla era brott mot mig. Skapa er ett nytt hjärta och en ny ande. Inte vill ni väl dö, israeliter? Jag önskar ingens död, säger Herren Gud. Vänd om, så får ni leva.

Ordet alltså i början av texten indikerar att det finns en berättelse innan också. Nog värd att läsas. 

"Skapa er ett nytt hjärta och en ny ande." Ord och inga visor. 

(Borde kanske läsa också Hes. 36:26-27: Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag ska låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.)

Om man går ofta på samma vägar så blir det en stig - också fast man inte skottar. Det gäller att hitta de rätta vägarna och börja gå på dem - helst i unga år.

rätt tid?

Jag kom mig till biblioteket en ledig dag då jag gick förbi. 

Hastigt fastnade några böcker i min hand, så nu har jag att läsa. 

I min ungdom tyckte jag mycket om dikter, samlade på dem, då jag hittade bra (i mitt tycke då) sådana i dagstidningar och veckotidningar. Så då jag såg Eva-Stina Byggmästars Nattmusik för dagsländor, fastnade den i min hand. 

Nog bra dikter, men jag kan inte ta emot dem verkar det som. 

(Nu vet jag inte hur mycket kan man kopiera/skriva av dikter och publicera i en blogg utan att bli skyldig?)

En annan bok som fastnade var Boris Salos Välsignade samtal. Nog en bra bok i sig. Men jag hade missförstått lite av rubriken. Jag trodde det var samtal, men det var en lärobok om hur man ska tänka vid själavårdssamtal. Nog bra funderingar, men inte vad jag trodde det skulle vara.

Enligt den: 

Böcker kan vara som kottar, med flygmogna frön. Ett av dem fastnar på mig när jag läser. Och det gror.  (Ylva Eggehorn)

Jag kom ihåg att mamma i tiden också lånade från biblioteket eller bibioteksbussen var det ju som kom och parkerade utanför vårt hus. Men jag minns inte alls vilka sorts böcker hon lånade - var det finska - fanns det finska i det biblioteket? - eller svenska och av vilken sort?

Bilden är arrangerad. Jag är inte egentligen vän av tygblommor, men den buketten har funnits länge med. Kaffekoppen är det som jag ville fotografera. Den, plus de andra likadana med fat, är ett bönesvar en gång i tiden, över 30 år sedan. Då barnen var små och av någon anledning hade alla våra kaffekoppar gått i kras, så kom de till oss, knappt så jag hann be om det, men jag tackade Gud för dem. Det fanns inte mycket extra pengar att ta av då på den tiden, jag på mammaledighet och amorteringar på bostadslånet mm. De kom i rätt tid. Numera fungerar de som skopor i diverse burkar, Kaffe dricker jag numera mest ur mugg. 

Och nu då jag redan publicerat kollade jag in: Det finns en gammaltestamentlig text för idag också: 

Jes. 5:1–7

Jag vill sjunga en sång om min älskade vän,
en sång om min vän och hans vingård.
Högt uppe på en bördig sluttning
hade min vän en vingård.
Han luckrade upp den och plockade sten
och planterade ädelt vin.
Han byggde ett vakttorn,
han högg ut ett presskar.
Han väntade sig söta druvor,
men vingården gav honom sura.
Döm nu, Jerusalems män och Judas folk,
döm mellan mig och min vingård!
Vad mer kunde göras för min vingård,
som jag inte redan har gjort?
Jag väntade söta druvor –
varför gav den mig sura?
Nu skall jag låta er veta
vad jag tänker göra med min vingård.
Jag skall ta bort stängslet,
så att den blir skövlad,
jag skall riva muren,
så att den blir nertrampad.
Jag skall låta den förfalla:
där skall inte beskäras, inte hackas,
tistel och törne skall ta överhand.
Och molnen skall jag förbjuda
att fälla sitt regn över den.
Herren Sebaots vingård är Israel,
Judas folk hans älskade plantering.
Han väntade oväld men fann våld,
väntade rätt men fann orättvisa.

 (Oväld - ett förståeligt ord idag?)

vems

ibland undrar jag om det är vi som bor hos katten;
eller om det är hon som bor hos oss?

Vaknade - och bra så!

Förritiden fanns det gårdfarihandlare (något av det första jag vaknade med idag). Då vi flyttade hit där vi nu har bott i över 30 år, så kom någon enstaka emellanåt och sålde borstar, korgar, disktrasor o.dyl., sånt som man alltemellanåt behöver förnya. Han kom in i farstun och började visa sina produkter. Det var hans sätt att överleva? Rik tror jag knappast han blev av det. 

Men en dag kom jag på att han kom på en söndag och då brukar jag inte handla/gå i butiker heller. Tyckte ju att någon ordning får det väl vara!? Och jag nämnde det åt honom (som jag minns det helt lugnt: Jag brukar inte handla/köpa saker på söndagar.). Sen kom han inte fler gånger. 

Morgondagens gammaltestamentliga text: 

Mal 3:1-2

Se, jag ska sända min budbärare och han ska bereda vägen för mig. Och Herren som ni söker ska plötsligt komma till sitt tempel, förbundets sändebud som ni längtar efter. Se, han kommer, säger Herren Sebaot. Men vem kan uthärda den dag då han kommer, och vem kan bestå när han visar sig? Han är som guldsmedens eld och som tvättarnas såpa. (enl. Folkbibeln)

Det jag märkte i texten var att Herren ska komma till sitt tempel. Vi är hans - hans tempel. 

Vi får hoppas på hans nåd.  (klick) 

Tvättarnas såpa, enligt Bibel2000-översättningen: tvättarnas lut, låter inte som någon behaglig tvål. Lut är gjord på aska och askan ur kaminen använder vi ofta för att tvätta kaminluckglasen med, är effektiv, men bör handskas med försiktigt. Precis som elden, viktigt att handskas med försiktigt, ska hålla sig i kaminen och inte utanför.