Det var mycket snö då vi skulle ut till ladan på ängen. Tungt att gå för en ovan. Och då fick jag ändå gå i spåret efter de som gått före.
I dessa dagar skulle det heta att man borde ha snöskor (hur mycket kostar sådana) eller skidor (samma fråga). Jag fick ju träning med att plumsa också! Snöskoter vet jag inte om det hade hjälpt att ha. Ja, se pengar....
Det är fettisdag idag och alla talar om fettisdagsbullar, åtminstone på fb. Såna har jag ätit redan, så jag är lite före min tid.
Men det betyder att i morgon är askonsdag och det finns en första läsningen-text för morgondagen:
Joel 2:12-17
Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud. Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: ”Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken. Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud?”
Jag får ju lov att erkänna, inte bara att jag ätit gräddbullar redan långt innan fettisdagen och ändå så brukar jag inte desto mera hålla fastan. Det var väl därför det skulle festas på bullar för att sen räckte det länge tills man fick någon godsak.
Är det att komma till Herren med uppriktigt hjärta under fasta, gråt och klagan? Var är deras Gud? eller Vem är deras gud? Herre, förbarma dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar