Fick min andra vaccinspruta och då jag ändå var halvvägs till gravgården (!? 😉 ) så köpte jag några blommor för att fylla på där, då de som varit där torkat bort/blommat färdigt senast vi var dit.
Där hittade jag den här graven, tydligen hade jag inte lagt någon blomma hit, eller så hade den dött i tidigt skede, nu fanns bara denna lilla och jag är inte skyldig till den - men jag tycker den är fin. Jag gläds nästan mer åt sådana än de där "köpis".
På fb har jag gått med i en grupp Roliga skyltar. Där kom en bild på en pil vänster med texten One way och bredvid fanns en skugga av ett kors. Den som satte opp bilden hade just fyllt 50 och tänkte det var ett meddelande till honom, det börjar vara dags att välja.
En gång i tiden var det ett vanligt uttryck i evangelisation: One way, Jesus. 👆
Men nu började jag fundera: Det borde ju vara en pil som delar sig, ner och upp? Men bakåt går det inte. ...eller kanske pil upp som delar sig enl. Matt 25:33, fåren till höger och getterna till vänster?
En av söndagens första läsningen-texter:
Jos. 24:21-27
Folket svarade Josua: ”Herren vill vi tjäna.” Josua fortsatte: ”Ni är själva vittnen till att ni har valt Herren och vill tjäna honom.” – ”Ja”, svarade de. – ”Gör er då av med de främmande gudar ni har hos er och håll er av hela ert hjärta till Herren, Israels Gud.” Folket svarade honom: ”Herren, vår Gud, vill vi tjäna, honom vill vi lyda.”
Den dagen slöt Josua ett förbund för folkets räkning och gav dem lag och rätt i Shekem. Alltsammans skrev han ner i Guds lagbok. Sedan tog han en stor sten och reste den där, under terebinten i Herrens helgedom och sade till hela folket: ”Denna sten är ett vittne mot oss, ty den har hört allt som Herren har sagt oss. Den är ett vittne, så att ni inte förnekar er Gud.”
Om stenarna kunde tala - och se, kunde den här stenen på bilden nog berätta hur jag sett ut ända tills nu. Jag har följt med föräldrarna då de vattnat på gravgården ända sedan liten, ofta gjordes det på samma gång som vi var till simstranden. Nu har vattnandet fortsatt utan föräldrarna. ...men, tyvärr är det inte ofta vi har vägarna förbi längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar