glad

Söndagens ena första läsningen-text:

Jes 61:10-11

Jag gläder mig stort i Herren, min själ fröjdar sig i min Gud, för han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel, som när brudgummen sätter turbanen på sitt huvud, som när bruden pryder sig med sina smycken.
 

För liksom jorden låter sina växter spira fram och en trädgård låter sin sådd växa upp, så ska Herren Gud låta rättfärdighet och lovsång växa upp inför alla folk. (Folkbibeln)

Det var de kläderna som enligt förra inlägget inte nöts ut.

Prästkragarna på första bilden är resultat av halvfärdigt arbete. Jag tänkte fylla upp en grop med tuvor som grävs upp och löv och kvistar för att sedan sätta blomjord och få dit några blommor. Men nu flyttade tydligen prästkragarna dit själv, så vi får se vad det blir....

Snöbollsbusken har länge fört en tynande tillvaro och inte just blommat alls, bara lössen har kalaserat på den. Nu sedan vi tog bort en närliggande stor björk, så har den faktiskt börjat blomma. Lössen finns nog ännu. 

De gula blommorna växer i gräsmattan och jag är bara så glad åt de blommor som inte speciellt får någon skötsel utan mera klipps ner gång på gång, men blommar ändå.

fröjd och glädje

Midsommardagens första läsningen-text:

Jes. 51:3-6 

Ja, Herren tröstar Sion, han ser med medlidande på alla dess ruiner. Han gör dess öken lik Eden, dess ödemark lik Herrens lustgård. Fröjd och glädje ska höras därinne, tacksägelse och lovsångsljud.

Hör på mig, du mitt folk, lyssna till mig, du mitt folkslag, för från mig ska undervisning gå ut, jag ska sätta min rätt till ett ljus för folken. Min rättfärdighet är nära, min frälsning är på väg, och mina armar ska döma folken. Kustländerna väntar på mig och hoppas på min arm.

Lyft er blick till himlen och se på jorden därnere, för himlen ska försvinna som rök och jorden nötas ut som en klädnad. Dess invånare ska dö som mygg. Men min frälsning ska bestå för evigt, min rättfärdighet ska inte brytas ner. (Folkbibeln)

Vi tog oss en tripp till havsstrand i värmen med husbilen. På det sättet fick vi oss svalt/kallt kvällsdopp och ett ännu svalare (kändes åtminstone så) morgondopp efter natten. 

Bilden är alltså inte öken, bara strandsand. Men vem är det som gör sådana spår i sanden?

Natten blev inte så angenäm, då vi för värmens skull hade öppnat ännu ett annat fönster än vi brukade. Tydligen hölls inte myggen utanför trots myggnätet. Blev ett slagfält i bädden. Borde dammsuga upp myggliken....

Sista stycket i dagens text känns nästan lite aktuellt idag, men sista meningen är bra att också komma ihåg. Herrens frälsning består för evigt. och hans rättfärdighet nöts inte ut.

Glad midsommar! 

-------------------

Har läst färdigt Barbro före Babben av Babben Larsson, en självbiografisk bok om livet den tiden. Och den inre monologen med sina bortgångna (därför inte dialog) föräldrar. ..".och ibland måste man gå vilse för att hitta hem"

käxar

Kärt (?) barn har många namn? Hundfloka kallar jag dem, om jag alls kallar dem något. Hundkäx, Hundloka m.m. är andra namn. Men vacker är den, också på avstånd när den blommar.

Söndagens första läsningen-text:

Sak. 1:3-6

Tala till folket: Så säger Herren Sebaot: Vänd om till mig – så lyder hans ord – då skall jag vända om till er, säger Herren Sebaot. Gör inte som era fäder. De hörde de tidigare profeterna förkunna: ”Så säger Herren Sebaot: Vänd om från era onda vägar och onda gärningar.” Men de lyssnade inte och brydde sig inte om mig, säger Herren. Var är nu era fäder? Och profeterna, levde de i evighet? Mina ord och mina beslut, som jag befallde mina tjänare profeterna att förkunna, de drabbade ju era fäder. Då vände de om och sade: ”Herren Sebaot hade beslutat att handla så med oss som vårt liv och våra gärningar förtjänade, och det har han också gjort.”

Men av någon anledning, så vill jag inte ha hundflokan bland andra planterade blommor, där plockar jag bort den. Eller den är ju inte helt lätt att dra bort om den blivit stor, den är nog svår att få opp med rot. På bilden är det ett staket emellan och en gräsplätt där grannens robotgräsklippare råder. 

"Då vände de om...." står det i dagens text, då Herren gav dem vad de förtjänade. Men ännu är nådens tid. Jesu försoningsverk gäller - för den som vill. 

---------------

Sommardrömmen av Maria Grundvall, en biblioteksbok, har blivit läst. Om Anna som flyttar till sin hemstad Kaskö igen efter att ha bott i Helsingfors. Småstadsidyllen där alla nästan känner alla, som kanske inte är så trevlig att leva i alla gånger. Mycket hjälp, som hastigt kan bli till stjälp, men den var ju fiktiv så den slutade lyckligt.... (det där låter lite pessimistiskt - hur svårt är det inte att vara optimist - borde börja träna/göra omvändelse?)

spretigt

Följande skörd, ett test, blev maskrosor.

(När jag var liten kallade vi dem smörblommor (direktöversatt från finskans voikukka). Smörblomman är ju en giftig växt, har jag haft för mig, men tydligen kan man nog använda den också torkad. De fanns mycket i höet som skördades åt kossorna och de åt och var glada (?). Men i hagen åt de den inte.)

Jag plockade ur de gula kronbladen ur maskrosorna och torkade dem. Testade brygga te och det smakade - gräs. Inte så illa men i alla fall gräs.

Söndagens första läsningen-text:

Amos. 8:4-8

Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! Ni säger: ”När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd, och sabbaten så att vi får öppna kornboden? Då skall vi minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen, köpa de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd.” Herren har svurit vid Jakobs stolthet att aldrig glömma något de gjort. Skulle inte jorden skälva för detta så att alla som bor där får sorg? Skulle inte hela jorden stiga och sjunka som Nilen, Egyptens flod?

Förritiden hade butikerna åtminstone stängda dörrar söndagar. Nuförtiden är det ingen paus i köpenskapen, åtminstone här i våra trakter. Så vad blir det då?

 

Teet jag gjorde använder jag nog bara själv, tror knappast det skulle fungera att göra i större skala heller. Men maskrosor finns det ju ganska gott om. 

 

Vi hade gäster förra helgen men jag vågade inte bjuda på maskrosteet.  Blev tal om handarbete med en av gästerna och jag tänkte berätta om japanska lappningstekniken, boro. Men se det kom jag inte ihåg vad det hette, så det gick inte att få det förklarat. Men nu minns ju bloggen åt mig, eller....?

--------------

En bok har blivit läst: Tre av Ted Dekker. Den var en sån bok som man inte kunde lägga från sig, så den måste läsas också dagtid. En rysare där man inte visste vad som var vad och vem som var vem och om mänskornas ondska.

Hittade på en loppis Mark Levengoods Sucka mitt hjärta men brist dock ej. Han börjar tydligen också känna sig gammal och noterar hur andra gör - inte som han. Det jag lämnade med  är undringen: Vem vad det som först myntade uttrycket Sucka mitt hjärta men brist ej?  Jag har för mig att det fanns i en dikt av - någon? Google har inte hjälpt mig hittills.

vist?

 

Vår första husbilsnatt för i sommar tillbringade vi på ett bekant ställe. Där hittade jag första skörden för i år. Fina brännässlor plockade jag på en liten åkerplätt för att sedan låta torka.

Den ena första läsningen-texten för söndagen:

Pred. 8:16-17

När jag inriktade mitt hjärta på att förstå visheten och såg den verksamhet som pågår på jorden – varken dag eller natt unnar man sig sömn – då insåg jag att hela Guds verk är sådant att människan inte kan fatta det som sker under solen. För hur mycket människan än strävar och utforskar det, förstår hon det ändå inte. Även om den vise säger sig förstå det, kan han ändå inte fatta det.

Sen började jag fundera att jag ju nog egentligen borde ha frågat ägaren först, eller hör brännässlor till sånt man får plocka enligt allemansrätten. Icke odlade bär i skogen får man plocka, så om någon börjar odla brännässlor så skulle jag inte ha fått....?

---------

Har läst en biblioteksbok: Anna Lena Stålnackes Tant Gredelins vintage. Ganska bra bok nog om livets motgångar och överraskande lösningar och tankarna och funderingarna innan det löser sig. En hel del frågetecken nog som i verkliga livet borde ha åtgärdats, men som bara lämnade eftersom det är fiktion.

hänryckning

 

Veckan efter pingst, den andra gammaltestamentliga texten: 

4 Mos. 11:11-12, 14-17, 24-25

Mose och sade till Herren: ”Varför handlar du så illa mot din tjänare? Varför har jag råkat i onåd, varför har du gett mig hela detta folk att bära? Är det jag som är deras mor, är det jag som har fött dem? Du säger ju att jag skall bära dem i min famn, som om jag vore amma åt ett dibarn, ända fram till det land som du med ed har lovat deras fäder.

Ensam orkar jag inte med detta folk, det är en för tung börda för mig. Om du skall behandla mig så, döda mig då hellre. Visa mig den nåden, så att jag slipper det onda du gör mig.”
Då sade Herren till Mose: ”Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana som du vet hör till folkets äldste och förmän. För dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där bredvid dig. Jag skall stiga ner och tala med dig där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den börda som folket är, så att du slipper bära den ensam.

Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa sig kring tältet. Då steg Herren ner i molnet och talade till honom. Han tog av anden som vilade över Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom över dem greps de av profetisk hänryckning, för första och enda gången.

De greps av hänryckning - det är ett svårt ord, vad betyder det egentligen? En gång hände det, men Herren var ju nog med dem sedan också i de beslut de tog, eller....? 

Nu har jag varit pensionär ett år, borde man fira med tårta och ett ljus då? Jag saknar arbetskamraterna men är mycket tacksam för pensionärsmöjligheten. Men behöver nog Guds hjälp ännu, också privat, inte bara på jobbet.