ha en bra adventstid!

Det första ljuset ska tändas. 

Det kom snö, mycket på en gång, ja, det kom ju nog överallt, inte bara på gången. Men på gången måste det skottas. Det är det jag håller på med, då jag fotograferar - det är en lagom paus i skottandet. 

Det första ljuset i advent är utelampan hos grannen. 

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 62:10-12

Fram, fram genom portarna! Bana väg för folket! Bryt väg, bryt väg, röj undan alla stenar! Höj ett fälttecken för folken! Herren förkunnar över hela jorden: Säg till dotter Sion: Se, din räddare kommer. Sin segerlön har han med sig, de han vunnit går framför honom. De skall kallas ”det heliga folket”, ”de som Herren befriat”. och du skall heta ”den man söker sig till”, ”staden som aldrig blir övergiven”.

På morgonen då jag skulle till arbetet hade inga vägröjare ännu farit fram på vår väg, det blev att ta det försiktigt på vägen. Stora vägen hade nog plogats, men ställvis väldigt skrovlig var den, men inte andra stenar än asfalten...

dags

spadarna strålar då det blir kallt....

Det är dags nu....

för första läsningen-texten för söndagen (domsöndagen): 

Dan. 12:1-3

Då träder Mikael fram, den store änglafursten, han som beskyddar ditt folk. Det blir en tid av betryck som aldrig förr, från det att folket föddes och intill den tiden. Men nu skall ditt folk bli räddat, alla som är skrivna i boken. Många av dem som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv, andra till skam och evig fasa. De som nått insikt skall lysa som det ljusa himlavalvet, de som fört många till rättfärdighet skall stråla som stjärnorna, alltid och evigt.

Är det dags nu....? 

-------------------------

En bok har också kommit till sitt slut till slut, jag har läst den. Henry Cloud & John Townsends Det finns gränser!. Och den var tröttsam att läsa, men jo - det finns gränser.

vem har...?

Jag tog inga bilder från revningen, den sker på hemmagjord ställning bestående av spikar på en vägg i garaget. Fungerar inte bra, men fungerade så här långt åtminstone. Spikarna nöter nog för mycket på garnet egentligen.

Spännande om man har kommit så långt att man "virkat ner" varpen från ställningen, får man någon ordning på den sen i väven? En tråd märkte jag att hade nog gått fel redan vid nervirkningen, men det gick nog att rätta till vid pådragning. 

Några trådar hade av någon anledning inte hittat skälet. Hoppas jag fick dem ungefär på rätt plats bland alla trådar.

Nu är det så här långt, bara resten kvar.....

Söndagens första läsningen text enligt Folkbibeln: 

Ps. 94:8-15

Bön om Herrens hjälp mot fienden

Hämndens Gud, Herre, hämndens Gud, visa dig! Res dig, du jordens domare, ge de stolta vad de förtjänar! Hur länge ska de gudlösa, Herre, hur länge ska de gudlösa triumfera? Deras tal flödar av fräckhet, alla förbrytare förhäver sig. Herre, de krossar ditt folk, de förtrycker din arvedel, de dödar änkor och främlingar och mördar de faderlösa, och de säger: Herren ser det inte, Jakobs Gud märker det inte.

Fatta, ni oförnuftiga bland folket! Dårar, när ska ni bli kloka? Han som har planterat örat, skulle han inte höra? Han som format ögat, skulle han inte se? Han som fostrar folken, skulle han inte straffa, han som lär människan förstånd?

Herren känner människornas tankar, han vet att de är tomhet. Salig är den som du, Herre, fostrar och lär från din lag för att ge honom ro från onda dagar tills graven är grävd för de gudlösa. Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin arvedel. Rättvisa ska åter gälla i rätten, och alla som har ärliga hjärtan ska följa den.

Vem står upp för mig mot de onda? Vem hjälper mig mot förbrytarna? Om inte Herren var min hjälp skulle min själ snart bo i det tysta. När jag säger: "Min fot vacklar", då är din nåd mitt stöd, Herre. När mitt inre är fullt av bekymmer, då gläder din tröst min själ. Kan en orättfärdig domstol ha gemenskap med dig, en som gör orätt i lagens namn, som angriper en rättfärdig själ och fördömer oskyldigt blod? Men Herren har blivit min borg, min Gud är min tillflykts klippa. Han låter deras brott drabba dem själva, han förgör dem för deras ondska. Herren vår Gud ska förgöra dem.

(Jag kopierade hela kapitlet, de svärtade orden är det avsnitt som var texten.) Enligt Folkbibeln är det här en psalm som sjöngs varje vecka i templet.

Frågan är vem som är fienden sen....? Ibland är det jag själv....

lutande tornet

Fredag eftermiddag var jag och tände ljus på släktens gravar på gravgården, allhelgonadagen till ära. Det brukar lysa så fint på gravgården den kvällen, men det var bara eftermiddag än, så strömningen av mänskor var konstant. 

Konstaterade liksom förr att alla hälsar på alla på gravgården. Jag såg ingen jag kände, men alla sa hej. Vissa släktdrag kände jag nog igen.

Bra att påminna sig om dem som gått före och sända en tacksamhetens tanke - jag finns till. Trevligt att andra också tänt ljus före mig.

På väg därifrån hördes plötsligt svirr, svirr uppe i luften. Björken, på bilden, var alldeles full av sidensvansar som tydligen hittat någon bärbuske i närheten. 

(Jag tror inte att kyrkstapeln lutar, det bara ser ut så och jag vet inte om jag ska redigera så den står rakt och träden lutar eller hur det ska vara, så det får vara.)

Dagens första läsningen-text: 

Dan. 2:31-41, 44

Profeten Daniel sade:
Konung, du såg i din syn en väldig staty. Den stod där framför dig, mäktig och starkt glänsande, en förfärande anblick. Huvudet på statyn var av rent guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar, benen av järn, fötterna delvis av järn, delvis av lera.
Medan du såg på den rycktes en sten loss, utan att någon hand rörde vid den, och träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. Då krossades alltsammans, järn, lera, koppar, silver och guld. Det spreds som agnar från tröskplatserna om sommaren, fördes bort av vinden och stod ingenstans att finna. Men stenen som hade träffat statyn blev till ett stort berg, som uppfyllde hela jorden. Detta var drömmen. Nu vill vi tyda den för konungen.
Du, konung, konungarnas konung, åt vilken himlens Gud har givit riket och makten, styrkan och äran och i vars hand han har lagt alla varelser: människorna, djuren på marken och fåglarna under himlen, var de än vistas, och som han har satt till herre över dem alla – du är det gyllene huvudet. Efter dig uppstår ett annat rike, ringare än ditt, och sedan ett tredje rike av koppar, vars makt omfattar hela jorden. Det fjärde riket skall vara starkt som järn: liksom järnet krossar och slår sönder allt skall det riket krossa och bryta sönder alla de andra. Fötterna som du såg, delvis av krukmakarlera, delvis av järn, betecknar ett söndrat rike, med bara något av järnets fasthet; du såg ju att järnet var blandat med lera.
Under dessa kungars tid skall himlens Gud låta ett rike uppstå som aldrig någonsin skall gå under. Inget annat folk skall få makten över detta rike. Det skall krossa och tillintetgöra alla de andra rikena, men självt skall det bestå för evigt.

 Märklig dröm och märklig uttydning, för att få hela historien bör man nog läsa hela kapitlet.  

Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himlens Gud och sade: 

”Lovat är Guds namn från evighet till evighet, för vishet och makt tillhör honom. Han låter tider och stunder skifta, han avsätter kungar och tillsätter kungar, han ger de visa deras vishet och de förståndiga deras förstånd. Han uppenbarar det som är djupt och fördolt, han vet vad som finns i mörkret och ljuset bor hos honom. Dig, mina fäders Gud, tackar och prisar jag för att du gett mig vishet och förmåga och uppenbarat för mig det vi bad dig om. Du har visat oss vad kungen ville veta.” (Dan.2 19-23, Folkbibeln)

                                                                                         Klippa du som brast för mig

då - nu - sen

Förödelsens styggelse talas om i bibeln, jag läste om den i min egen bibelläsning. Vad är det idag? Förr talades om avgudabilder i tempel...

Via fb kom jag att se en filmsnutt från Aftonbladet angående  ett chip som finns enl. filmsnutten att fås under huden på handen, där man kan ladda ner sitt coronaintyg - och bankkoder eller i alla fall något som gör att man kan betala med att hålla handen under en läsare. Börjar likna vilddjurets tecken, 666, det som man måste ha för att kunna köpa och sälja. Står att läsas om i Uppenbarelseboken i bibeln. (Upp 13:11-16)

Vilddjuret på bilden hittade jag utanför ett köpenskapens tempel. 

Minns att förr i tiden var det tanken att EAN-koden, streckkoden som finns på varorna nuförtiden, skulle skrivas på pannan eller handleden, så man kunde köpa med den, men av det blev det inget. 

För ca 30-40 år sedan, då var det också på tapeten. Chip fanns väl inte då än, men bankkorten var på kommande och bankautomater. Jag jobbade på bank den tiden. För att få en bankautomat till banken i fråga måste tillräckligt många bankkort ha getts ut, alltså gav ledningen besked att alla anställda måste ta bankkort, så att antalet fort skulle uppfyllas. 

Ere måst får e va, tänkte jag. Jag gick till en chef, förklarade mig varför jag inte kan ta bankkort, hänvisade till bibelordet och det var okej med det. Jag tog inget bankkort den gången.  

Nuförtiden finns det många ställen där man endast kan betala med bankkort, t.ex. kan vi inte tanka vår bil på närmaste mack utan. Så jo, nuförtiden har vi bankkort - men det är möjligt att kasta bort det, det är inte fast i handen. Räcker det så, eller är det själva köpenskapen som borde undvikas...?

Lördagens (alla helgons dag) första läsningen-text: 

Jes. 65:23–25 

De ska inte arbeta förgäves och inte föda barn till plötslig död, för de är ett släkte välsignat av Herren, de och deras efterkommande tillsammans. Och det ska ske att innan de ropar ska jag svara, medan de ännu talar ska jag höra. Vargar ska beta med lamm, lejon ska äta halm som oxar, och stoft ska vara ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg ska de göra något ont eller skadligt, säger Herren. (enl. Folkbibeln)

Vers 17 i samma kapitel:

Se, jag skapar nya himlar och en ny jord, och man ska inte mer minnas det förgångna eller tänka på det. (hela Jesaja-kaptilet tåls att läsas)

Texten handlar alltså om tiden efter vedermödan, det vi har att se fram emot, då vi går med Jesus. Han som kan rädda oss. 

 

 

fallet

Ett klätterträd har fallit. Det såg i somras inte så grönskande ut, och vi fick ögonen på det och bestämde att ta ner det innan det själv trillar. Och jo, det syntes nog att det var dags. 

Men stammarna var vackra med all lav som växte på dem....

Söndagens först läsningen-text: 

Jes. 64:4-8 

O, att du rev isär himlen och kom ner så att bergen bävade inför dig, som när eld antänder ris och elden får vattnet att koka, så att ditt namn blir känt för dina fiender och hednafolken darrar för dig. När du gjorde förunderliga gärningar som vi inte väntade oss, då kom du ner och bergen bävade inför dig. 

Aldrig har någon hört, inget öra har uppfattat, inget öga har sett en annan Gud än dig, som gör sådant för dem som väntar på honom. Du kom för att hjälpa dem som gjorde det rätta med fröjd, som tänkte på dig på dina vägar. Men se, du blev vred när vi syndade. Det har vi gjort länge – ska vi någonsin bli frälsta? 

Vi är alla orena, alla våra rättfärdiga gärningar är som en fläckad dräkt. Vi vissnar alla som löv, och som en vind sveper våra missgärningar bort oss. Ingen åkallar ditt namn, ingen vaknar för att hålla sig till dig, för du har dolt ditt ansikte för oss, överlämnat oss åt vår missgärning. 

Men Herre, du är vår Far. Vi är leran, och du är den som format oss, vi är alla verk av din hand. Var då inte så oerhört vred, Herre, tänk inte för alltid på vår missgärning. Tänk på att vi alla är ditt folk. Dina heliga städer är en öken. Sion är en öken, Jerusalem en ödemark. Vårt heliga och härliga hus, där våra fäder lovade dig, är eldens byte. Allt som är dyrbart för oss har lämnats åt förödelsen. Kan du trots detta hålla dig tillbaka, Herre? Kan du tiga och låta oss lida så mycket?

(Den här texten enligt Folkbibeln och jag tog med hela kapitlet, det fetstilta är texten som gällde för dagen. Rubriken på kapiltet enligt Folkbibeln: Bön om att Gud griper in.)

Det behövs bara att man läser tidningarna, så ser man att det finns mycket ruttet i vår värld. Men det finns ännu hopp genom Jesu försoningsverk på korset för vår skull. Åtminstone för nästa värld.....

varum

Jag städade lite i vävkammaren. Tappade en knappnål, hörde att den föll på golvet. 

Varför är det så nuförtiden att alla små saker man tappar, faller genom golvet och går inte att hitta?

Hittade den nog småningom, men tappade den igen och nu är den borta. 

Jag kom att tänka på uttrycket "nål i en höstack".  Men så var det ju inte, för jag hade just innan sopat golvet någorlunda.

Men kom att minnas den tiden, när jag var liten, då man skulle trampa höet i ladan. Då skulle det inte ha varit kul att ha tappat en nål där innan.....!

Bilden är en lampskärm som blev till häromdagen. Vi behövde en ny och jag visste att det fanns en skärm utan tyg på som jag lagt undan någonstans. Letade där jag trodde den skulle finnas, men nej. Sökte på andra möjliga ställen, nej den fanns ingenstans. Skulle just fundera med gubben om han hade någon aning var den kunde vara, då jag igen tittade till där jag först sökte, men där fanns den ju, alldeles framför ögonen - varför såg jag den inte förra gången?

I alla fall hade jag ett litet garnnystan, som inte var något man kunde använda till annat, har nog stickat av det tidigare, men det blev inte riktigt lyckat. Det hade jag tänkt till lampskärmen och det hittade jag nog. 

Började linda, men halvvägs kom jag på att jag börjat nerifrån, då det absolut borde börjas uppifrån  för att det ska bli någorlunda bra. Borde jag komma ihåg om det blir fler......

Halvvägs märkte jag också att nystanet var inte så stort som jag trodde. "Någon" hade nystat det röda/gula garnet ovanpå ett annat nystan med brunt garn.... Så jag fick tänka om och hittade ett annat garn att fortsätta med. Sen efter en stund råkade jag titta från ett annat håll och hittade ett likadant nystan som det första under soffan. Den där någon....? 😀 Därav randningen, men bra så, det röda/gula-garnet skulle i alla fall inte ha räckt hela vägen.

Prövade på olika lamphållare, men kom på att det nog behöver vara lampor som inte blir så heta innanför den lampskärmen. Men såna finns ju idag!

Lär inte finnas någon som har en likadan lampskärm!

paavo

Dagens värv blev att göra gravgårdens blombänkar vinterbonade med granris och lyktsatta. 

En kall, vacker dag för det ändamålet. Katten satte sig på den varma bilen då vi kom hem. 

Morgondagens text första läsningentext (reformationsdagen): 

Jer. 17:5-8

Så säger Herren: Förbannad den man som sätter sin lit till människor, som stöder sig på mänsklig kraft och vänder sig bort från Herren. Han blir som en buske i ödemarken och får aldrig se det goda komma. Han skall leva i förbrända trakter, på saltjord där ingen kan bo. 

Välsignad den man som sätter sin lit till Herren, som litar helt till Herren. Han blir som ett träd planterat nära vatten. Det sträcker sina rötter mot bäcken. Det har inget att frukta av hettan, bladen är alltid gröna. Det ängslas inte under torra år, upphör inte att bära frukt.

Den fick mig att tänka på Paavo: Högt bland Saarijärvis moar bodde bonden Paavo.....

Det finns också en böndagstext: 

Hes 11:19–20

Jag skall ge dem ett nytt hjärta och fylla dem med en ny ande. Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på dem och ge dem ett hjärta av kött, så att de följer mina bud och håller sig till mina stadgar och lever efter dem. Så skall de vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.

surt sa räven

Anmödrars uppgift är väl att föra vidare lekar som man själv lekt som liten. Lek och lek? Men halsband av rönnbär gjorde jag nog som liten. 

Men det var lite sent nu, bären var lite för mogna och hölls inte länge i halsbandet. 

Jag kom ihåg det då jag sett videor på då man gett färg åt annars gröna kransar med just rönnbärsband. 

Morgondagens första läsningen-text: 

Amos 7:10-15

Amasja, översteprästen i Betel, sände bud till kung Jerobeam av Israel: ”Amos uppviglar folket mot dig; riket tål inte hans profeterande. Han säger: Jerobeam skall dö för svärd, och Israel skall föras bort från sitt land.”
Till Amos sade Amasja: ”Gå din väg, siare, försvinn till Juda – där kan du tjäna ditt bröd med att vara profet! Men här i Betel får du inte längre uppträda som profet, ty detta är konungens tempel, en rikshelgedom.” Amos svarade Amasja: ”Jag är inte profet. Jag tillhör inte det skrået, jag håller boskap och odlar fikon. Men Herren tog mig från min hjord och sade till mig: Träd fram som profet inför mitt folk Israel.”

När jag öppnade Vasabladet idag, så såg nog många varningens ord, men skribenterna kallar sig inte heller de för profeter.

Coronan är ju en farsot, och farsoter är nog förutsagda i Bibeln innan sista tiderna. 

Klimathotet som omtalas titt och tätt i tidningarna vet man inte heller om det kanske redan är försent att göra något åt. Svårt är det att göra något åt det och samtidigt hålla köpenskapen och konsumtionen igång. 

Vaccinpasset upplevs som ett hot mot jämställdheten och jag förstår nog inte vitsen med det - annat än att hålla konsumtionen igång.

Visst kan man tysta profeterna, men om det är förutsagt av Gud, Gud som har sänt profeter, så har jag en känsla av att det nog händer förr eller senare det som profeterats.

Liksom i Nineve, de omvände sig då Jona, han som spottades ut av valfisken, kom med profetian att Nineve skulle gå under, både folk och fä omvände sig, och då sköts det opp till senare, de fick en frist, tills folket igen hade glömt vad/vem de hade omvänt sig till.

utgiven

Jag har läst en bok: 

Nils Bolanders Nya ögon, utgiven 1944. 

Intressanta ordvändningar där, men mycket läsvärd nog. 

"Prästen på predikstolen skall inte hålla kulturella föredrag eller bygga en barockkyrka av snirklade fraser. Han skall heller inte föredraga ett stämningsstycke. Han skall bära fram budskapet om Kristus, den gode Herden, som känns vid oss, fast han känner till oss, ja, som älskar oss med en förföljande kärlek, som gav sitt liv för oss och vann en evig seger åt oss genom sitt offer. 

Det är tryggheten i liv och död."

Fick tanke att googla fram en youtube-sång: Med Jesus fram i de bästa åren.  Bra text!

----

Dessutom kom jag med sällskap till Kuntsis utställning med bl.a. Erik Johanssons fotografier. 

Bilderna fick hjärnan att kämpa lite extra - vad är det jag ser? Kolla gärna via länken!

Mina bilder är mera naturtrogna, inte mycket redigerade - bara lite.